Endast nio minuter efter att dagens bloggtext hade lagts ut, löste Helena 2 gåtan — men ingen hängde på. Det är som i en fem-milare — Wassberg försöker bryta sig loss från klungan och hoppas att Magnusson hänger på för eventuell draghjälp uppe i täten. Men icke. (Han hade andra planer.)
Jag såg framför mig hur ni (liksom Magnus ju erkänner) googlade och ringde litterära släktingar och gamla kursare på litteraturvetenskapliga institutioner. Trots att Helena 2:s magkänsla var rätt, kan det hända att ni blev förvirrade av att texten inte stämde överens med det som man brukar karakterisera denna författares stil.
Agnes von Krusenstjerna (1894–1940), drabbades när hon var ungefär 16 år av vad man då kallade ”hysteri”. När hon skrev, handlade det ofta (enligt NE) om ”unga kvinnors längtan att bryta sig loss och finna sin egen identitet under de lager av rolltänkande och konventioner som inriktade dem mot ett enda mål i livet: ett gott gifte”.
Stackars Agnes.
Den text som jag utgick från i bloggen, är en novell som heter Var så god — Tack! ur ”Vivi, flicka med melodi”. Mannen som novellen handlar om heter Rundström, och det är alltså han som bloggar (även om bilden här ju föreställer Agnes). Rundströms dotter ligger för döden ”i ett litet rum som tycktes fyllt av hennes andetag. Det visslade av dem — en låg pinande vissling”. Men Rundström måste jobba på hotell och rädda små barn vars mammor satsar på ”vuxentid” som det heter nuförtiden. Detta är ett ständigt återkommande tema i litteraturen: av plikt eller medkänsla tar man hand om någon, och förlorar en älskad på kuppen.
Nej, detta stämmer ju inte alls med bilden av Agnes som ju (enligt olika uppslagsverk) skrev ”djärva och avslöjande böcker” om den ”kvinnliga sexualiteten och dess villkor.” Att hon dessutom skulle ha varit ”sinnessjuk, osedlig och farlig för ungdomens moral” kan man heller inte utläsa av novellen. Svårt för alla gissare? Ja!
Förresten bygger filmen "Amorosa" (1986) på Agnes von Krusenstjernas liv. Den borde jag förmodligen för min bildning ha sett (istället för t.ex. Die Hard 4).
Nu drar Olle en vinnare ur hatten! (Själv sitter jag alltså i detta nu i en vänsterstyrd bil utanför London och försöker hålla mig på rätt sida om mittlinjen.)
/LOS
Ujujuj, ni klagar på att ni har det svårt, men tänk på oss i den här änden av tråden. Det är en pina och en börda att välja ut en enda tröjvinnare bland alla dessa briljanta deltagare. Jag önskar jag hade en B-17 Flying Fortress som jag kunde fylla med tröjor.
*Öppnar bombluckorna och låter tröjorna virvla som en kajflock över bloggosfären.*
Mina två ledtrådar var inte svåra för er att följa – båda ledde fram till Agnes.
- Escorial => San Lorenzo (som dog martyrdöden genom att halstras till döds – därför avbildad med ett galler) => S:t Lars.
- Moby Dick => Ismael => Stina Ekblad (som spelade den androgyne Ismael i Fanny & Alexander) => Amorosa
Jag stoppar ner mina håriga orangutanglabbar i plommonstopets djup och halar upp en liiiten fjamsig lapp som säger … Lotten … äh, vad är det här för trams? Ett försök till, spänningen stiger, spänningen stiger, och på lappen står det …. Anja! Jubelfanfarer och stillsamt klockspel.
Juryns särskilda pris går till Helena 2 vars sanningssökande inte väjde för några hinder eller ansträngningar. Hade biblioteket varit öppet hade du säkert nått fram till herr Rundström själv … någon gång på småtimmarna.
Pust! Tre dragningar till på egen hand. Lotten, kom hem! Jag har aldrig insett hur mycket jag behöööööver dig!
/OBE
Protester!
1. ’Helena 2’ borde fått två tröjor och 3 extrapriser idag!
2. Jag har nog inte fattat reglerna riktigt. Är det helt uträtt att det är enskilda verk och fiktiva romanpersoner som ska svettas fram? I andra bloggar har Lotten blandat och gett ur en skribents olika verk. (Fast det var rätt spännande att läsa bloggen när jag kom hem från ’tvångskommenderingen).
3. Om protest 2 avslås, så menar jag att min gissning ska styrkas ur protokollet (som gogglande fuskis-tvåa efter ’Helena 2’) — och då är jag fortfarande med i bottenstriden 🙂
Det här går som en dans!
Jag sitter och väntar på väskorna på Stansted nu. På flygplanet fick en mystisk man näsblod och en annan mystisk man satt med en enda sudoku i 2,5 timmar.
Alla protester emottages med glädje! (Jag är ju inte hemma!)
Bra jobbat, Olle! (Och ni andra förstås.) Nu ska jag köra bil på vänster sida.
Djup suck av lättnad! Vad skönt att jag hade (nästan) rätt i alla fall. Jag började faktiskt förtvivla ett tag när jag var den enda som med en dåres envishet höll fast vid Agnes. Skönt med ditt stöd där, Magnus! Och det var ju nästan för bra för att vara sant när du googlade på ”pyjamas med rosenknoppar” och fick en träff på just denna författare! (Jag läste din kommentar lite slarvigt just då och fattade inte förrän långt frampå kvällen vad det var du hade sökt på. Testade själv – och voilà!) Var det ordvalet medvetet, Lotten?
Men trots Lottens bedyranden om motsatsen tycker jag fortfarande att det är väldigt mycket Agnes von Krusenstjernas stil! Den där blandningen mellan högt och lågt, lyriskt och banalt som gör att det blir snubblande när pekoralet (och en bra bit över gränsen ibland).
Till sist ska jag villigt erkänna att jag aldrig har hört talas om Rundström!