Kroppar, ögon, ansikten, metaforer, metaforer, metaforer. Och liknelser.
Han mindes henne för länge sedan. Hon hade på sig väldigt korta shorts, och de visade delar av hennes kropp som solen sällan nådde att belysa. Hennes stjärt satte sig tillrätta på sadeln, den var liten och behändigt formad. Hennes ben var dammiga; på ena vristen en brun och avlång sårskorpa, tjock som en fet mask. Hon drog upp benet och kliade sig så att flarn från skinnet ramlade ner på marken. Hon tänjde i resåren till sina shorts, magen skälvde där innanför, ljus och gropig. Men det var då.
”Jag vill inte känna mej beroende”, sa hon och rynkade sin lilla raka flicknäsa. Hennes ansikte hade svällt, ögonhåren växte ur ljusa valkar. Hon hade nästan helt upphört att reagera, bara en knappt förnimbar skälvning i näsvingarna som liknade pergament märktes.
Han erfor ett vemod och en obestämd lättnad när han såg på henne. Jag är full tänkte han. Riktigt jävla ordentligt full. I fickspegeln såg han hur hans kinder hettade, han strök med handflatan över skäggstubbens piggar och konstaterade med en vag oro att färgen på hans ögon hade bleknat bort. Han kände den frysande smärtan i testiklarna, svullna som två apelsiner i varsin nätkasse. Han kände även en oro i ljumskarna, en glidande men väsande rädsla, ett band som spändes åt om hjässan, ett band med små piggar, de trängde ner bakom ögonen, pressade mot loberna. Hans ansikte i spegeln var svullet. Han tryckte in sin tumnagel över ena ögonbrynet och kände hur den sjönk ner i huden.
Det började regna utanför. Han stack handen bakåt och grep tag om huden på hennes mage. Hon skelade, rörde huvudet i sidled och skakade på huvudet. Underläppen sköt fram som en mjuk och köttig kudde. Han ville hela tiden ha henne inom synhåll, hennes små fint mejslade örongångar, kvinnohöfterna, benen, vars muskler hårdnar till vallar när hon spänner dem.
Regnet föll ymnigare nu.
Hon öppnade ögonlocken. Hennes ögon var små och ljusa, munnens smala böjning, de nästan osynliga ögonbrynen, näsborrarna med flarn av torkad snor uttryckte avstånd. Hon vände åt honom sitt ådriga bakhuvud och stirrade oseende ut i rummet. Så räckte hon ut sin tunga, lång och böjlig, kraftigt rödfärgad på mitten. Hon sa inget, vred på överkroppen och tittade frånvarande ut i lokalen.
Sedan rann tårarna över på henne, rullade nerför kinderna, samlades upp på hakspetsen.
”Det finns ingen sanning i det du säger, ett tomt påstående bara, helt grundlöst”, sade hon snabbt och flämtande.
Blodet sköt upp i hans tinningar. Vad hade han sagt? Han lyfte hälen och körde den rakt genom golvet. Barnet var ju alldeles under honom. Men varför märkte det ingenting?
”Hör!” sa hon. ”Barnet gråter igen.”
”Ja, det gråter. Vad kan vi göra?”
”Ingenting antar jag. Hennes panna drog ihop sig.
Med ens upphörde gråten. Då slöt han ögonen och efter en stund kom bilderna glidande, hjärtslag, fält och trädlöshet, en klar och genomskinlig rymd som blottgjorde varje strå på den karga hedmarken.
Läkarna har uppgett att det är frågan om dagar, inte mer. Det är visserligen mitt fel alltihop, men det är samtidigt gott åt henne, hon är stursk och oregerlig. Jag kommer inte att sörja henne, hon har inte gjort sig förtjänt av det. Hon väljer själv att dö och hon gör det på ett jävligt egotrippat sätt.
Ranelid kanske?
Ursäkta längden … jag hade kul.
Den röda tråden är tydlig, men inte lika extremtydlig som igår.
Den här bloggaren tror jag inte att jag har läst. Jag började tveka vid sårskorpan, men tvingade mig vidare. Hade detta varit inledningen till en bok hade jag slagit igen den när jag kom till testiklarna som var som två apelsiner i varsin nätkasse, och sen hade jag aldrig öppnat den igen.
Om det inte hade varit så att jag ska iväg och äta gås med svärföräldrarna idag och har massor att göra innan dess (baka de sista julklapparna, till exempel) så hade jag läst igenom alla gamla bloggar för att fundera mer över den röda tråden, men… Äh, jag skriver ut alla och tar med mig. Tittar nog in innan vi åker, och sen ikväll igen. Vill ju inte missa något!!!
Oh, jag har så mycket kul skvaller om den uppblåsta Ranelid! Men det här känns mer som PO Enqvist som jag har hemskt svårt för. Lotten med.
Om Lotten bjuder på lite galla så kan jag äntligen få gissa på humoralpatologi. En ärevördig tradition som kommit på obestånd.
Lisa: *snyft* Har du svårt för Lotten? *snyft*
Aequinoxia: jisses, ska du skriva ut allt? Det blir ju en miljard sidor! Fast svärföräldrarna och gåsen kanske kan hjälpa till?
Har lilla jag lyckats vinna en tröja? Man tackar så hjärtligt. Och idag är jag ute i hyfsat god tid för dagens blogg och jag har då förstås ingen som helst aning om vem det är! I en vanlig bok hade jag nog inte ens kommit till apelsinerna, aeqinoxia.
Metaphore!
I Il postino. Pablo Neruda blir min gissning. Men hur han skrev vet jag tyvärr inte alls…..
Inte då. Så galen syftning var det inte. Lotten är solen i min trista tillvaro som konvalescent. Är temat graviditet? Jag tycker att det anläggs allt fler kroppsdelar.
Annars noterar vi: strån, ögon, rödfärgen, spegel, skägg, snor, panna. Uschanimig och allt före frukost!
Är det inte rent av livläkaren som bloggar? Då har vi Köpenhamn på tapeten igen.
Idag tror jag på Ernst Brunner, lagom snuskigt.
Hm, detta är egentligen min specialgenre, men känner inte riktigt igen det. Det är liksom för köttigt för de flesta kandidaterna, som Per Wästberg, det överlastade påminner lite om om Brunner, inte tillräckligt romantiskt för att vara danske Jens Christian Gröndahl eller Kallifatides. En del av det kroppspoetiska skulle kunna vara en manlig Barbara Voors, men det är för köttigt ändå.
Det får nog bli Brunner eftersom han är det köttigaste jag kan dra till med. Enquist eller Östergren, knappast, för olitterärt. Skulle kunna vara en dansk också som jag hoppas komma på snart.
Äh, han är ju inte dansk. Det är Knut Faldbakken jag tänker på.
Jag har ju inte en aning… och nu måste jag panikköpa julklappar så ingen tid att fundera har jag heller.
Jag satt i godan ro och läste mitt livorgan SvD.
Där på Ledarsidan stod under rubriken ”Kaffe med arom” :
” Genom åren har vi vant oss vid att centerpartiet rymmer litet varje. De slitna skämten om ÅSA-NISSE+ MARX = sant har ibland visst fog för sig ”
Hm Skulle den röda tråden( DRT) vara
CENTERPARTIET?
Vi tar det i ordning:
Dagens bloggare har jag inte läst något av men det här kroppsliga och ssk underläppen och köttig kudde gör att den framkastade förmodan om Björn Ranelid låter bestickande.
Om man sedan går till den RÖDA TRÅDEN igen, så finns det ju många CENTRALA (centerpartiet igen) teman:
Man och kvinna
Deras relation
familjens födelse (tom barnvagn, graviditet
barn – flera
Tidigt föreslog jag
DEN HELIGA FAMILJEN
Undret i Betlehem?
Ledtrådarna om BOKSTÄVER förbryllar.
Kanske BERGMANS BOKSTÄVER.
Det är ju en kvinna och en man med en från början tom barnvagn…
Sedan har jag funderat på det här med en dubbelblogg – varför det?
Är det så att DRT är 25-talig.
Jag var då inne på att NE kan ha 25 delar och att det på ryggarna står Bokstäver typ CASDIN.
Så kunde man tänka sig att Lotten tagit en bloggare från varje del…
Därför kollade jag CASDIN. Stig Cederhom fanns inte ens omnämnd! ( Agatha var ju där som väntat)
Ja, nu har jag inte tid med julkalendern mer, nu måste jag slå in och rimma på alla klapparna.
Detta blev också långt.
Ah! Jag har det! Vitaminer så klart. Vita=liv.Alltså lösningen på livets gåta. Lägg märke till att allt fler vitaminrika frukter smugit sig in. Här har vi Versalerna som allt mer sällan används eftersom de kemiska namnen nu tagit över. Och den här tungan med rött i mitten som återkommer… Ett klart symtom på kobolaminbrist. Varenda person tycks ha någon läbbans bristsjukdom vid närmare eftertanke. Grått hår kan man få av brist på pantoten. Torr flagnande hud får man av niacinbrist eller för att man ätit rått ägg som innehåller avidin. Och visst ordinerar Lotten genomgående hårdkokta ägg.
Dagens apelsiner ger ett välbehövligt tillskott folacin.
Guldskorna och barfotatraskandet illustrerar fint det fysiologiska fenomenet ballongfötter.
Jag garderar fegt med en gissning på pölsa för det har ingen annan gissat på.
Sent uppstigen … Björn Ranelid verkar ju vara en populär gissning, och både kroppsfixeringen och den lätt patetiska kvinnodyrkan (gubbsjuka?) stämmer ju fint. Men det är ju tråkigt att gissa som alla andra. PO Enqvist var visst också upptagen, ser jag nu.
Jamen då gissar jag på Stig Larsson (författaren, inte SJ-chefen).
En röda-tråden-fråga… Det var innehållet det handlade om, men är det innehållet i bloggen, eller i författarens samlade verk?
Hm… Idag var det inte lätt heller. PO Enquist skriver någon… Torgny Lindgren har ju skrivit om en del äckel. Har inte läst Hummelhonung, men det ska vara något äckligt i den. Nikanor Teratologen kan det inte vara, för han är bara FÖR äcklig! Läs inte ”Äldreomsorgen i Övre Kågedalen”. Förutom ett starkt illamående kan man få oönskade beundrare – som skapar konst av porr, bajs och obduktionsbilder! (lång historia, drar den inte här, men ni kanske förstår varför jag avstått från att ragga på krogen?!) – om man läser den!
Läste ”Fukta din aska” av Brunner. Kan vara han… Visste ni att man kan dö av torsk? Sån svamp som små barn kan få i munnen. Det är äckligt!
Till sist, apropå Sara Lidman. Som vi säger i staaan (=Skellefte för de oinvigda):
”Är du från vettet?”
”Ja, jag är från Jörn!”
alternativt
”Är du från vettet?”
”Nej, jag är från Jörn.”
Cheers!
Idag har vi satt upp vår fröautomat till fåglarna..
Redan har vi domherrar,grönfink,bergfink, gråsiska här!
Manuellt arbete ( hacka vitkål) är nyttigt för flow :- plötsligt fick jag ytterligare en idé till DRT:
Varför inte det nya året! 2006
Kan skrivas med VERSALER, MMVI blir det väl.
…det är frågan om dagar, inte mer. Det är visserligen mitt fel alltihop, men det är samtidigt gott åt henne, hon är stursk och oregerlig. Jag kommer inte att sörja henne, hon har inte gjort sig förtjänt av det. Hon väljer själv att dö …
Skulle kunna vara en skildring av en förlossning Barnet= det nya året och kvinnan som föder är det GAMLA året!?
Goblin Girl: Är från dina trakter, dock ej från Jörn utan de östra delarna. Må det icke vara Torgny, han skriver absolut inte så här!
Den här texten är fantastisk. Det vore roligt om det är en erkänd och bästsäljande författare eftersom jag tycker det är så fruktansvärt dåligt. Varje skribent som använder verbet ”erfara” bör bestraffas.
Idag hettade det i kalendern igen.
Temperaturteorin återvänder!
Mike Hammer var kallhamrad, i Lundell kokade asfalten, hos Blyton är källorna iskalla och Anne Frank hade det nog både kallt och varmt på vinden.Christie mördade kallsinnigt sina karaktärer och hos Selma var det en massa snö. Snövit hos bröderna Grimm,hos Bert var det jättekallt och Ayla blev utfryst.
Min teori från igår tänker jag utveckla från människans svagheter till brott och straff. Det känns lagom litterärt.
Och då har jag en lösning på Selma också. Hon var homosexuell och det var brottsligt när hon levde.
Tage Danielsson är lurigare men Karl-Bertil Johnsson stal om än i ett gott syfte.
Bert skulle vara tydlig och kroppsfixering är ju knappast något brott men den svenska motsvarigheten till ”indecent exposure” kanske funkar.
(För mycket tittande på dålig TV/film har gjort att mitt juridiska vokabulär är bättre på engelska. Skäms på mig!)
Nu ska jag städa! Och göra godis! Och pynta. Och mysa.
Måste bara viska lite … gå tillbaka till gårdagen om ni undrar över den röda tråden. I Fakirens text står det tydligt och i kommentarerna står det nästan rätt någonstans.
Rödluvan: Ja.
Jag skulle gärna skriva Henning Mankell, men eftersom jag bara har läst två böcker, och det var för länge sen, så kan jag inte hans stils kännetecken. Jag vet bara att jag tyckte att han är enormt dålig.
Men herregud, jag har ju läst det här förut! Jag måste ha läst denna bok vid något tillfälle! Och har jag gjort det har jag säkert gjort några äcklade noteringar i kanten. Lotten, är det en av mina böcker?
Om dagens bloggare har jag ingen aning men
på den röda tråden får jag gissa igen
Om jag lyssnar på fakiren vad får jag då?
Amoral och förbrytelser tycker jag mig förstå.
Det får bli min gissning innan jag myser,
tror inte längre på bloggare som fryser!
Oj! Inte vet jag vem det är idag heller, men för att komma med i hatten så gissar jag vilt och förmodligen fel. Först tänkte jag Fader Ralph i ”Törnfåglarna” av Colleen McCullough, men så grovt uttryckte sig nog inte kardinalen. Sen eftersom jag fick för mig att det är en äldre man som har ett överdrivet intresse av en yngre kvinna så tänkte jag ”Lolita” men trodde att det bara var en film som jag inte stod ut med att titta på. Googlade lite och fick då se att den faktiskt var en bok först av Vladimir Nabokov så gissar jag på det också.
Troligtvis är jag helt ute och cyklar men jag har ju i alla fall chans på tröjan!
Jag tror den röda tråden är Monty Python!
Gänget har koppling till både bibeln (där det står mycket hemskheter) via Life o´Brian och koppling till livet via Meaning of life.
För övrigt kommer ju det visas en massa Monty Python på tv här nu strax efter jul.
Rödluvan: nej, ingen av dina böcker. Denna inköptes för det ädla Julkalenderändamålet igår och hade tyvärr inte några anteckningar då. Fast det behövdes ju inte.
Nu undrar alla varför jag skulle sitta på Rödluvans böcker, vad är hon för en mystisk människa?
Aequinoxia:
Först nu snubblade jag över din rödatrådenfråga!
”Det var innehållet det handlade om, men är det innehållet i bloggen, eller i författarens samlade verk?”
Svar: det är blott och enbart i bloggen!
Jag märkte just att jag nog har förvirrat er av misstag — det där om att det förr skrevs med stora bokstäver. Jomenvisst, men även och lika korrekt med små bokstäver.
Blev ni det minsta lilla klokare av detta? Nej, men strunta i de stora och små bokstäverna, för de kommer inte att leda er på rätt spår. En av er var ju igår på ett himla vansinnigt jätterätt rödtrådsspår!
Vi som varit med från början undrar inte alls!
Rödluvan är Lottens syster som infiltrerar julkalendern under alias.
Men var är då Broder Jakob? Som inte är Magnus. Och var är Magnus? Som inte är min bror.
Idag tror jag på någon som har förmåga att uttrycka sig på sådant sätt att min lunch vill vända i magen och komma upp igen. Jag måste lägga mig raklång innan jag kan ge detta något namn.
De sju dödssynderna då?
De brukade ju förkortas saligia på latin. Förr i tiden. Nej nu ska jag sussa lite.
Ica: Dagens bloggare uttrycker sig vid ett fall som ditt så här:
”Då överfölls hon av kväljningar och måste lägga sig raklång på köksgolvet tills anfallet gick över. Slutligen avlägsnade hon sig, hon rände som en kviga och gav ifrån sig höga, okontrollerade skrik.”
Lisa: Jag vill höra Ranelidskvaller (tål inte karlen)!
Åh, han gick med på att gratisföreläsa på Österlen mot att arrangörinnan skulle ta reda på hur man fick Piratenpriset. Ett pris som Ranelid högt åtrår.
Ok. Jag kan föreläsa gratis var som helst mot insideinformation om Nobelpriset i kemi, som jag högt åtrår. (Ska ge det till min man dårå.)
Mer: CENSUR var ombedd att CENSUR till CENSUR ett år. CENSUR (som jag tycker är vida överlägsen som CENSUR och människa) respekterar av någon anledning CENSUR högt. (Vilket CENSUR bär tydliga och pinsamma spår av.)
CENSUR bad att få CENSUR upplästa för sig och påpekade under CENSUR vilka böcker CENSUR. Samt lite andra magsura CENSUR. Han summerade genom att CENSUR med ett indignerat: Denna jury är CENSUR. Naturligtvis vägrade CENSUR dela ut något CENSUR till CENSUR.
Eh, Lotten kan du ta bort den här kommentaren typ i morgon då lagom många sett den?
Uppdatering av Lotten: nej, men det var jättekul att censurera i den.
Huhu, så många fina Ranelidanekdoter. Själv har jag inte läst många rader av karln, han är så magnifikt preciös så man storknar (vilket iofs stämmer med introt metaforer, metaforer, metaforer). Medan Underdog däremot är direkt lysande.
Då Lotten retirerat när det gäller min huvudledtråd med stora och små bokstäver återstår 3 spår:
– Livets mening
– gyllene skor och
– tunga/or
Inledningen till recensionen av Sture Linnérs bok EUROPAS UNGTID i SvD löd
”Ett ämne som ofta diskuterades i det tidiga 1900-talets folkrörelse gällde livets mening. Vad är lycka? Vad menas med ett gott liv? – det är frågor som återkommer i protokoll från nykterhetsloger, studiecirklar och fackföreningar.
I godtemplarlogen Skärgårdsvblomman, i Holmsund utanför Umeå, anordnades på 20-talet en omröstning om ”Är livet värt att leva?”, en fråga som majoriteten besvarade med nej. Protokollet rapporterar ”fann mötet att livet inte är värt att leva”.
Denna fråga ställdes upprepade gånger inte bara i Skörgårdsblomman utan även i andra loger och föreningar. Det vanligaste svaret är emellertid inte nej utan ” diskussionen får utgöra svar på frågan”
De gyllene skorna leder ju tankarna till bröderna Herrey och MELODIFESTIVALEN! men det skulle ju vara djupt och filosofiskt!
Slutligen Tunga:
La lingua, ”Die gerettete Zunge”
dvs tunga likamed SPRÅKET det exklusivt mänskliga.
Men det var ju inte vad aeqinoxia, som i går lär varit snubblande nära, var inne på – något i riktning LIVETS MENING således.
Som jag, till skillnad från mötet i Holmsund anser finns!
Sedan kan man ju brodera vidare:
VAD är livets mening?
Svar ex. Samhörighet med andra människor.
eller för att citera min dagbok:
20 november:
Löpning vid Kulla Gunnarstorp avslutas med stretching på lekplatsen med utsikt över Öresund och Kronborg.Jag konstruerar följande HAIKU
Frostig november
Fåglar flyger mot söder.
Vi är tillsammans
DET GYLLENE ÖGONBLICKET
LYCKANS GALOSCHER
Jag roade mig med att leta upp Skugges berömda recension av ”Kvinnan är det första könet”:
http://tinyurl.com/74a8w
Är det jag som är ansvarig utgivare här? Snart får jag som Otto krypa till korset och be om ursäkt för mina undersåtar.
Så gärna så. ”De handlade och skrev i rent julrus. Jag tar fullt ansvar och lovar att stämma i bäckenet i fortsättningen.”
Men vem är det som hemlisbloggar? Det är (nu frångår jag mina principer här) inte Ranelid!
Apropå kvinnor och kön.
En annan var ju redaktör på NE för tusen år sedan, och sitter inne med djupa kunskaper om de roliga rättelsebladen. Hemligheterna ska jag inte dela med mig av, men visst är det kul att det i den tryckta versionen står att Ebba Witt-Brattström (som var på tapeten i Julkalendern igår) har skrivit
”Ur kökets mörker”
… där jag befinner mig just nu.
Står: kökets
Skall stå: könets
Bara för att komma med nåt nytt: John Fowles skrev i Samlaren om en gube som samlade på kvinnor med lite av den här aficionadofeelingen i beskrivningarna. Då blir gubbsjukheten logisk på nåt sätt. Lolita har jag inte riktigt uppfattat såhär.
Ang. röd tråd så har det definitivt med kropp(sdelar), känslor eller längtan/att göra, fast på nåt slags metafysiskt plan. Jag har letat tungor och de finns lite här och där, men inte överallt.
Inget julrus att skylla på här inte. Vi har avskaffat julen i år och jag har oceaner av tid för att noja över den röda tråden.
Vad betyder blodet, de svällande, jäsande, bubblande kropparna. Är det en graviditet? Den tunga tungan tynger mitt sinne. Guldet, allt det röda, kuddarna, bubblandet, temperaturväxlingar, ägg, sumpen, det gråa håret, taggar (stubb), hunger, segheten, strån, gubbsjuka, snor, läder, skinn, gift, ögon, öron, bara fötter och huvud. Och de gamla grekerna, de eländiga grekerna? Hästar, socker (honung?) och bröd inte att förglömma.
Jag har en ny infallsvinkel på mitt gamla hjulspår.
Jag tror nu (jag vet jag ändrar mig hela tiden…) att den röda tråden är moraliska dilemman. Saker man gör som är olagliga/fel men man tycker sig ha rätt att göra dem ändå.
Mike Hammer dödade och tyckte att det var rätt och riktigt, Ayla behöll en som trots förbud och blev utfryst.
Karl-Bertil Jonsson visste att det är fel att stjäla och gjorde det ändå.
Selma var lesbisk fast det var mot lagen då.
I tio små negerpojkar mördar en pensionerad domare friade mördare för att utmäta rättvisa.
Men eftersom Lotten säger att allt ska finnas i bloggarna så blir jag osäker igen.
Det kan hända att jag återkommer!
Vad är amoraliskt? Ja, frågan finns ju helt klart begravd i det Rundström beskrev när barnet skulle flyga. Och även när Elsa Beskows skor stals. Kanske när Tintin slogs ner. Och när Cederholm ogillade älskaren. Och i hur Arthur tyckte de behandlade Marilyn. Kanske i Tages sekreteraranekdot. Var Majakovskij för högfärdig? Och Sara L för stolt över sina konstiga öron? Bert dito om sin kropp? Agatha skrev om brott=amoral. Mike Hammer löste dem. Fast Helene Hanff? Bibelgrejen kanske. Och Ulf Lundell var avundsjuk. Groucho sur på den klubb som ville ha med honom.
Med lite tänjning. Så. all ”riktig” litteratur lär ju handla om moraliska dilemman, med Brott och Straff och Dr Glas som arketyper.
Det måste var någon modern otäcking – finns det inte en rocksångare som heter Lundell som skriver böcker också?
Idag drar jag till med Klas Östergren. Förmodligen helt åt skogen som vanligt.
Den röda tråden är däremot mycket intressant. Jag var efter gårdagen nästan säker på August Strindberg. Dock skriver Lotten att någon hade nästan rätt igår. August gissades fram igår vilket gör att det kanske är fel? Strindberg sätts upp i Köpenhamn nu (med elva skådespelare, se sista delen av gårdagens blogg). Platon och eller Sokrates är andra gissningar. Det känns dock en aning konstigt även om de hade åsikter om det mesta. Platons teorier om familjerelationer kan ju passa in på flera av bloggtexterna. Idag har jag mer börjat luta mot en av mina största favoriter, Fjoder Dostojevskij. Rosman nämner ju Brott och straff ovan, det var precis så jag tänkte. Fjodor är ju likt August en gigant som har berört det mesta.
Kanske är det bara ett begrepp såsom vänskap som åsyftas? Nåja, nu ska jag inte gissa på flera saker, en helgardering brukar vara dyr…
Strindberg sysslade framstälningdessutom med alkemi (guld) och skrev eheh, som alla vet Röda Rummet. Men skorna eller barfotandet? Nej, det saknas för mycket även om det känns delvis rätt.
Sokrates gick i alla fall barfota.
Där är du ju, Bengt! Är du stor eller liten? Maila adress till mig så får du paket på posten!
Nu trasslar ni till den röda tråden. Lyss till Tiilas rim.
Och vem bloggar idag? Ledtråd: läs Rödluvan. (Nej, inte hon med vargen, hon som figurerar här.)
Kom på fler felgissningskanditater under senaste hundpromenaden i snöblandat regn:
Barbara Cartland och Jackie Collins.
Nu har jag inte tid att gissa fel mer idag tror jag, det är väl om jag kommer på någon mer felaktig snilleblixt efter ett par glas julmust!
Rosman:
Helen Hanff hade en relation med en ”upptagen” man, om han var gift eller inte framgick inte. Men jag hittar inga referenser till det i bloggen.
Som vanligt vet jag ingenting, men jag gissar glatt borti tok ändå 🙂 Idag kör vi på den nordiska tantsnuskens mästarinna, satt i helt fel århundrade(n): Margit Sandemo. Jajjemän.
Röda tråden-fundering:
Att skörda frukterna av sitt handlande.
Tänk att den dagen skulle komma, när ni var nära röda tråden men så långt borta från hemlisbloggaren man kan komma.
(Komma och komma … som jag upprepar mig … det rimmar inte ens, jag måste skärpa mig.)
Var är Rödluvan? Hon var ju inte så himla fel ute.
Vad säger ni, förresten — vill ni ha julaftonsbloggaren sent i natt eller i morgon bitti?
Ja, det där med hälen fick mig plötsligt att tänka på Oidipus. Betyder ju den svullfotade så lite svullet hittar vi ju där. En hel del blod och guld (hårspännen som användes för att pilla ut ögonen med). Och amoraliskt så att det räcker och blir över.
Varsågoda! Vitaminer eller familjetragedier: välj det som passar!
Hade det inte varit för den sista meningen så skulle dagens bloggare nästan ha kunnat vara någon av arbetarförfattarna. De kan vara väldans kroppsliga ibland. Men inte riktigt så glada i metaforer.
Jag för min del vill gärna ha julaftonsbloggaren i morgon bitti.
Lotten julrimmar hos Radio Sörmland ikväll:
http://www.sr.se/Sormland/
Gogglade på metaforer och liknelser och fick fram ”Kim Novak badade aldrig naken i Genesaret sjö”. I recensionen står det ” Vad som fascinerar mig mest med Nesser är språket. Han använder mycket metaforer, liknelser, men språket är ändå enkelt och jordnära.!” Så min gissning blir Håkan Nesser
Hmm, alltså inte Mankell men nära. Nesser då?
Två själar – en tanke. Själv har jag bara läst Barins triangel, och den är hyfsat bra och inte alls sådär överlastad av metaforer vad jag minns. Men jag läste lite utdrag ur andra böcker här: http://tinyurl.com/cywgw
och tyckte inte det kändes helt fel.
Jag trodde jag var speciell
Jag trodde jag var intellektuell
men efter några veckors gissningar
som bara slutat med fnissningar
borde jag istället ha åkt karusell
I en sån behöver man inte fundera
över vem fan det är som bloggera
Där kan man skylla på farten
när man ej är en smart en
och slippa att tänka och spekulera
Fast idag jag trodde jag skulle ta ´ren
utan ens ett litet besök uti baren
För på snusk är jag bäst
det gillar jag mest
Det är kul när det hånglas bland paren!
Jag försökte locka Lotten till Miller
Men på honom hon ingen möda spiller
Ej heller fru Jong
(då skulle jag rimmat på fjong!)
får i läsarna sätta små griller
Jag istället på tråden den röda
nu får ödsla min tankemöda
För med livet som insats
och med ett glas från min vinsats
kan jag nog lösningen på denna föda
Drygt två timmar kvar till midnatt och ingen har varit i närheten av det rätta svaret! Dags att lägga ut ledtrådar, med andra ord, och här kommer den första: författarens böcker har getts ut i Sverige, Norge, Lettland, Holland, Finland, Danmark, Spanien och Tyskland.
Författaren säger sig vilja tränga igenom de fasader bakom vilka vi döljer oss för varandra. Relationer, spelet mellan könen. Svek och vad det leder till.
Och oavsett vad ni tycker om prosan så …
Jag var så övertygad om att jag hade rätt att jag slutade gissa!
Torgny Lindgren då?
Inger Frimansson!
Bekännelse: endast grundat på googling.
… ja, oavsett vad ni tycker om prosan så får den här författaren översvallande recensioner och priser till höger och vänster.
Och då undrar jag om vi har läst samma boksidor, recensenterna och jag.
Nu läste jag om det och inser att det kan vara Agneta Pleijel. En annan författare jag står frågande inför. Praktpretto och dåligt påläst. Har bara läst den där hemska om antropologerna,. Har förträngt namnet på boken. Trefalt huga!
Jag citerar mig själv från 6te december:
OM DRT
”Om vi skall höja blicken en smula och tänka på att det ju faktiskt är en JUL-kalender, varför inte Det Onda och Det Goda i människosinn?”
Det var min första gissning på Den Röda Tråden – det var kanske den bästa!?
Jag tycker att Inger Frimansson och Margit Sandemo är i stort sett samma sak. Faktiskt.
Tänk så lätt det är att förbise från de självklara ledtrådarna, när man väl har ett bra svar. Det torkade snoret är en kråka. Lotten som inte är biolog tror säkert att det är samma sak som en korp. Och som alla vet var det ju den som kraxade Nevermore. Lägg till ett litet sketet ”Lord” och du har titeln på en av Pleijels jobbigaste böcker.
Författaren har jobbat på en för den svenska bokmarknaden central branschtidskrift.
Men jag som trodde att jag för första gången i världshistorien gissat rätt. Attans också. Lars Gustafsson då (honom har jag inte lät på tjugo år minst)? Inte för att jag tror att det är han men för att det är nån ingen nämnt än och honom har ju ingen nämnt. Idag har jag bakat två pajer, gjort två gratänger, tre sorters julgodis, kvällsmat samt klätt gran. Jag har stått så mycket (i köket) att jag har träningsverk i benen. Och inte orkar skriva i min egen blogg utan kluddar i andras istället. Men nu ska jag sova! Over and out.
En av författarens romaner har en titel som liknar den svenska titeln på en western med en sinister hämnare i huvudrollen, spelad och regisserad av en reslig hjälte vars personliga varumärke är en ovanligt lång pickadoll. Den engelska titeln antyder kringflackande på hög nivå. Filmen spelades in 1973.
En annan bok är uppkallad efter en dag som nästa år infaller den 26 mars.
Jaja, det är väl Frimansson då. Tur att jag aldrig läst henne.
En tredje boktitel för tankarna till en av Raymond Chandlers böcker om Philip Marlowe.
Tänk att man inte klarar sig utan ledtrådar. Det är precis som i levande livet. Inger Frimansson – Mannen med oxhjärtat stämmer på ledtråden. Men vem som då är bloggaren har jag ingen aaaaaning om.
Jag här är! Jag har kokat kola! Är det Inger Frimansson? Vad roligt. Hon ligger på tredje plats, tätt efter Liza Marklund och Henning Mankell. Det gäller min lista över författare jag älskar att hata.
Hade tänkt mig två gissningar av några jag aldrig läst, men eftersom jag ser Inger Frimansson gissats på alldeles nyss drar jag till med Marianne Fredriksson. Får man ha hur många felgissningar som helst på en dag?
Och här kommer snobbkommentaren nr 1: ”Jag läser aldrig deckare”. Så om detta är en frimanssonfigur så har jag inte en susning. Är hon verkligen så här köttig? Eller är det Lotten som brer på rejält?
Ska vi dra till med ”Amoral och dess konsekvenser”? En nutida brott och straff-variant.
Hoppas på att julaftonsbloggaren är någon jag läst… Fast det är rätt roligt att gissa fel också, så inte tänker jag ägna hela morgondagen åt att fira jul inte. Lite tid kommer att gå åt till att hitta på felgissningar, eller kanske till och med gissa rätt!
Trevligt att det verkar finnas flera som ogillar Marianne Fredriksson också. Så fint och mänskligt att förenas i gemensamt förakt så här kvällen före julafton.
Jag måste medge att jag kommer att bli besviken om Röda Tråden är någon vag paraplydefinition. Som fred på jorden. Eller sanning och konsekvens. Tro, hopp och kärlek. Nej, jag litar på att Lotten är fyndigare än så.
Lotten hon rimmar i radio ida´
Jag hörde´t och det lät otroligt bra
Med en limerick hon gjorde stor succé
Jag skrattade högt och spillde mitt té
Jag på hatten nu lyfter och ropar
– HURRA!
Oj vad jag smickrar och ställer mig in
men jag gör vad jag kan för att behålla min
heder när jag nu grovt missat har
att skriva att Inger härmed är mitt svar
så, nu var det sagt, nu kan jag trilla av pinn
haha, låter klokt. ändå har jag inte funnit nåt namn ännu. skyller på en snaps skåne.
Om det är en enkel formulering vi är ute efter (we’re closing in on it…) föreslår jag SYNDENS SKEPNADER.
Å vi vill ha julaftonsblogg snart!!!00.01
Hej, vad trevligt — här dyker ni upp i alla landsändar.
*sjunger*
”De komma från öst och väst, de komma från syd och nord …”
Kommer det nåt nu eller ska man gå och lägga sig?