Hoppa till innehåll

Månad: juni 2021

Gulblå EM-åttondel: Sverige–Ukraina!

Jag sitter på tåget mot Skåne, där jag i en stuga på landet ska ratta in TV4 och se på Sveriges jätteroliga match mot Ukraina.

؟

Och där kom ett ironitecken, för vi är inte precis jätteroliga på plan, vi svenskar. Efter gårdagens skrattfest med två förlängningar och en omgång straffar (Spanien slog ut ett vilt  kämpande Kroatien med 5-3 och Schweiz lyckades helt obegripligt slå ut Frankrike med 8-7), kan vi egentligen bara hoppas på många mål, inte massa fnitter.

Avspark sker kl 21.00 på Hampden Park i Glasgow, Skottland. Alla skottar i Sverige är förstås jättearga för att de inte kan vara på plats.

Sveriges startelva!

1. Robin Olsen (lång målis med förtjusande knottror på ovansidan av handskarna)

2. Mikael Lustig (mager veteran som har ett gult kort)
3. Victor Nilsson Lindelöf (arbetshäst som jobbar i det tysta)
24. Marcus Danielson (har gult kort, debuterade i landslaget när han var 30)
6. Ludwig Augustinsson (osynlig, vilket inte behöver vara fel)

7. Sebastian Larsson (gammal kapten från Eskilstuna)
8. Albin Ekdal (son till journalist-Lennart, nästintill osynlig)
20. Kristoffer Olsson (som har ett ruttet gult kort för han var på dåligt humör)
10. Emil Forsberg (som stänker in mål på löpande band i detta EM)

XX. Dejan Kulusevski (21 år, ny i startelvan, har starkt spring i benen)
11. Alexander Isak (21 år, snabbfotad, har obegripligt nog inte gjort mål än)

Ukrainas spelare heter kanske så här på engelska. Hur de transkriberas på svenska och om de är just dessa spelare som gäller, återstår att se.

Georgiy Bushchan
Oleksandr Karavaev, Illia Zabarnyi, Mykola Matviyenko, Vitaliy Mykolenko
Serhiy Sydorchuk
Andriy Yarmolenko (K), Mykola Shaparenko, Oleksandr Zinchenko, Ruslan Malinovskyi
Roman Yaremchuk

Ukrainas coach är den forne målspottaren Andrij Sjevtjenko. Det är som om Sverige skulle coachas av Zlatan.


Här sitter jag med min kompis Ami i Olseröd på Österlen när hon klämmer ur sig:

– Albin Ekdals mamma förlöste mig. Ukrainas nationalsång har ingen melodi!

Albin Ekdals mamma! WOW! Coolt! Det här blir en bra kväll!

’4
Nu springer alla huller om buller i solskenet! Jag sitter bredvid Ami som har förlösts av en fin mamma. Ekdal själv är … osynlig.

Ser ni Albin? Nä, jag tänkte väl det.

’7
Hörna till Sverige för att Ukraina drällde bollen över kortlinjen. Ploff, alla springer och hoppar och knuffar varandra.

’10
Mobilen ringer. Det är min djefla man, hemma och rätt ointresserad av fopoll.

– TV4 har försvunnit! Den finns inte längre med i utbudet!
– Tyst, Robin Olsen räddar!
– Vad ska jag göra, Lotten?
– Öh. Eh. Ami har förlösts av Albin Ekdals mamma!
– Vem?
– Ami! Nu måste jag kolla på matchen!

’12
Det är inte kul. Alltså spelet. HÖRNA IGEN! Inget hände. Gäääsp.

Hm. Men. Hur kan en kanal bara försvinna mitt i ett EM?

’17
Nu händer det så lite att det är dags att tala om hur domarna är klädda.

De är knallrosa!

’23
Kommentatorn sa ”Sebastian Andersson”. Detta skapar så mycket huvudbry här i Olseröd att åkern utanför vissnar av syrebrist. Andersson? I startelvan?

’25
För Sebastian Larsson känner vi ju till. Han är från Eskilstuna och inte osynlig. Men Andersson? Vem? Va? Vi kan inte släppa denna okända Andersson.

Förresten har Sverige kycklinggula dräkter medan Ukraina fick de blåa. Förmodligen drog vi nitlotten, för vi spelar bättre i blått.

’28
HELVETE! (Förlåt.) Ukraina gör ett jättesnyggt mål! Vi ligger under! Vi leder inte! Dumma ukrainare! Och han heter Zintjenko, den jädra målspottaren till dumming.

Och ingens fel var det egentligen. Ukraina gjorde bara rätt. Nu ska vi sparka bättre och springa lite snyggare.

’32
Min frustration vet inga gränser. När ukrainarna faller omkull och fejkar smärta och skador och tar sig åt ansiktet för att det gör sådär ont som det bara kan göra på en fyraåring, ja DÅ. Då jävlar.

DÅ! Då tar jag en bild.

’37
Nu filmas Janne Andersson, vår coach, av produktionen. Han ser bekymrad ut. Jag är bekymrad. Kommentatorerna är bekymrade. Min kompis Ami som har förlösts av Albin Ekdals mamma vill visa bilder på sina barn och diskutera regeringskrisen.

Ukrainarna ser ut som om de är klädda i barnpyjamasar, så det så. Den gula färgen är mycket finare.

’40
Kommentatorn säger att bollen går til Anders NIlsson. ANDERS NILSSON??? Vad ääääär det för gäng som vi har på planen? Jag har aldrig hört talas om Sebastian Andersson och Anders NIlsson!

’42
”Kulan” Kulusevski springer in i en ukrainare och faller som en fura. Ja, så är det med 21-åringar; de står inte emot nånting. Hårda vindar, regnoväder eller hagelstormar – de bara lägger sig ner och kvider av smärta.

’44
Min syster Orangeluvan sms:ar:

– De spelar som en skål med gröt.

Ami, hon som har förlösts av Albin Ekdals mamma ni vet, hon säger:

– Det här är inte kul.

DÅÅÅÅÅÅÅ! DÅ KOMMER LILLFOPPA!

– Emil Forsberg gör 1-1!!! skriker jag.
– Det gör inget att han är ful i håret! skriker Ami … som verkligen bara bryr sig om Albin Ekdal. Eller hans mamma.

Emil Forsberg är inte ens forward! (Asså en sån som spelar närmast målet.)

’45
Pfuitt!

Hur i hela friden kan denna jäkla sport engagera så många så mycket? Egentligen är ju hockey och basket mycket, mycket roligare. I sina stunder är till och med curling fem gånger roligare än när fopollarna bara duttar och duttar. Men när Lillfoppa gör 1-1 plongar det 13 gånger i min mobil. Alla är så glada!

’46
Pfuiiiitt, säger den rosa domarn med sin pipa och banne mig häller min kompis Ami inte upp ett glas vin till mig i samma sekund.

– SKÅL FÖR FAN!

(Idag är tydligen dagen när jag svär.)

’52
– Så nu spelar vi åt höger? säger Ami.
– Nej vänster.
– Är det vår målvakt mitt på planen? säger Ami?
– Nej, han mitt på planen är han i… JO DET ÄR DET! Vad fan gör han där?
– Vill du ha mer vin? säger Ami.

(Puh. Det gick bra. Men vad tusan gjorde han där, Robin Olsen?)

’56
Nu jobbar vi lite i uppförsbacke och motvind. Ukraina skjuter i stolpar och ribbor och i varandra och på vår fina, men tokiga målvakt. Som springer mot mittplan ibland.

Och så anfaller vi! Och Emil the Foppa skjuter i stolpen! Livet är underbart!

’59
Nu är vi heta. Alexander Isak har missat tre gånger, Foppa två, alla andra en gång var. Misslyckadena är demokratiskt fördelade. Robin Olsen tar det mesta på andra sidan.

Peppar, peppar, ta i trä.

’65
Jag är ju synsk, numera. Redan igår påstod jag att Tyskland hade åkt ur turneringen – fastän det inte hände förrän idag. Och nu säger jag att de där stackarna på sidlinjen som bara värmer upp och värmer upp borde få komma in eftersom Kulan ju är trött efter sin coronasjuka häromdan.

HÖRNA! (Vi blir alltid omhemult glada över hörnorna fastän de aldrig resulterar in nåt.)

– KULUSEVSKIJ GÖR NÄSTAN MÅL!

Kommentatorerna är väldigt glada över det som inte hände.

’67
Här kommer en uppiggande bild.

Gäsp.

’70
Lillfoppa skjuter i ribban och har enligt kommentatorerna ”oflyt”. Enligt mig är han skitbra. Han har bara lite otur.

Kulan är trött. Han får gult kort för att han drar en ukrainare i tröjan. När drog jag senast nån i en tröja?

Hm. Kanske 1969.

’75
– Vem är Storfoppa? undrar en historielös sms:are.

Jag slår mig för pannan, svär lite extra, inser att jag sitter på väldigt höga hästar. Tar mig i kragen och håller i text en femminutersföreläsning om Peter Forsbergs storhet som hockeyspelare och hur fötterna svek honom tills han på ålderns höst med eldprutande pilar vann Mästarnas mästare.

’79
– Är det en fluga på tv:n eller är det min glaskroppsavlossning som spökar? säger min kompis Ami.
– Det är vår målvakt.

(Det var en fluga. Men när spelet är så här … intetsägande … måste man krydda till replikerna lite.)

’81
Ludde Augustinsson ligger ner och har jättekramp! Han kan inte rulla av planen ens. Kanske är det ryggskott?

Ah, han byter med Pierre Bengtsson! Han är illa däran!

Och Lustig byter med Krafth! Oh, the lovely soldatsnamn! Nu kommer vi att marschera in massa mål!

’85
En ukrainare luuuuurar domaren så att Emil the Foppa får gult kort! Vår svenske hjälte svär mer än jag och spottar en storloska och går med betämda steg ut i tamburen. Eller sidlinjen, menar jag.

Här ser man ju med all önskvärd tydlighet att Emil inte gjorde nåt.

’90
Domaren är fortfarande rosa. Ba så ni vet.

Pink lady.

’90
SVERIGE HAR HÖRNA!

[konstpaus]

DET HÄNDE INGET!

’92
PFUITT! FÖRLÄNGNING!

(Jag hade förstås mycket, mycket hellre skrivit ”pfuitt, vi vann”, men nu får jag istället roa mig med att titta på de reklamreklamreklamreklamreklamreklamreeeklaaaaam i TV4.)

’94
Nu har vi 2×15 minuters spel på oss att avgöra. Om vi inte gör det, blir det straffar. Och vet ni vad – det spelar ingen roll hur vi vinner, bara vi gör det. (Plattityderna haglar i mitt huvud, rakt ner i tangentbordet.) Men i sammanhanget måste det nämnas att jag förkortar mitt liv genom att vara så fruktansvärt nervös hela tiden när vi spelar.

’97
Bytestrafik!

”Bra med trippelbyte” säger kommentatorn å ja ba: varför det?
Kulan byter med Quiason.
Isak byter med Berg.
Larsson byter med Claesson.

Och samtidigt får Markus Danielson ett rött kort för att han klantade sig i en försvarssituation och sparkade knät ur led på en ukrainare.

Ser ni vad ukrainarens knät mår dåligt om en tiondels sekund? Det gör jätteont.

Vi spelar alltså nu med en man mindre. Färre. Albin Ekdal (vars mamma förlöste min kompis Ami) kommer att få flytta upp på planen. Sverige måste bygga om på planen ungefär som när man flyttar ett kök från bottenplan till ovanvåningen.

’100
Den osynlige Kristoffer Olsson byter ut – Helander kommer in. Varför vet jag inte.

’104
Om man nu ska vara helt ärlig och inte samtidigt jinxar hela alltet, så är det faktiskt så att detta att man får en person utvisad inte alltid betyder att det går åt helskotta. Ibland betyder det att laget liksom sluter sig, samlas kring svårigheterna och …

Men nej.

Emil Krafth knockas. På riktigt. Jag tror att vi har gjort alla våra byten, men Krafth har ingen kraft att ens resa sig upp. Han är helt slagen. Han sitter ner. Pratar lite tyst (föreställer jag mig) med läkarna. Reser sig upp. Ska han kanske spela vidare? Han är jättejättebra på långa inkast. Vi gillar hans kastmuskler.

’105

Stackars ukrainarn som fick Danielsons fot på sitt knä haltar sorgligt ut.

’106
Krafth kastar in bollen jättejättelångt och Emil the Foppa skjuter långt ovanför ribban.

En ukrainare ligger ner och dör lite pga. smärta i en vad. (Vilket kritiseras storligen i dessa tider när den danske Eriksen faktiskt var riktigt illa ute i allra första matchen.)

Han – Ukrainas kapten – byttes ut efter detta. Och han är lagets bäste straffskytt.

’107
Nu är det 13 minuter kvar. Om det ”går till straffar” (alltså fortfarande är aovgjort efter förlängningen) spelar det ju ingen roll att vi bara är tio spelare. Men dessa 13 minuter är låååååånga. (Säger vi – som sitter stilla i en soffa sedan kl 21 och inte ens har haft ro i kroppen att gå och kissa.)

’112
En ukrainsk spelare heter Malinovski. Det känns så bekant.

’114
Markus Berg är också knockad. Har tuppat av i straffområdet efter ett ukrainskt knä i tinningen. Ispåsarna sprätter och vattenflaskorna yr. Min kompis Ami säger:

– Har han fått ont i örat?

Ja.

’116
Och i den 116:e minuten är Markus Berg återuppstånden! Han är sannerligen återuppstånden!

’119
Pyjamaskillarna i Ukraina är elva på planen. De gula rosorna är tio. Ingen får nåt vettigt gjort. Jo, vänta. Nu har vi visst gjort nåt för en ukrainare för han har jätteont.

Här sparkade han med benen som en treåring.

En minut senare reste han sig upp och spelade vidare som om inget hade hänt.

’120
Noooo. I den sista spelminuten (med oklart antal extraminuter) gör Ukraina tyvärr mål. Nu ligger vi under med ett mål.

Men målgöraren hade i alla fall sport-bh på sig! Alltid nåt!

’121
Ja, och pfuiiiiit så är detta EM slut för oss! Men vi är i gott sällskap: Tyskland, Portugal, Frankrike och Sverige kan dricka öl resten av juni …

Jaha, det var det. Min kompis Ami konstaterar:

– Det där var två ånhalv timme som jag aldrig får tillbaka. Heja Armand Duplantis!

Ja, okej … snart är det ju OS. Men nu kan vi ju med gott samvete heja på Danmark i EM.

Snyft.

Share
21 kommentarer

Vuxna i trotsåldern bygger hus

Jag har ramlat över ett fantastiskt koncept: ”spite houses”. Det handlar om byggnader som  SKA irritera, skava och ibland till och med fungera som hämnd.

Har jag någonsin hämnats på någon? tänker jag nu. Hm, det tål att tänkas på. Jag stal förvisso Barbieskor av en kompis 1973, men det var inte för att hämnas. Det var för att hon hade så himla många och jag inte helt hade utvecklat min känsla för rätt och fel.

Nämen nu fokuserar jag ju på fel sak. Husen, vareja.

1.
Här kommer ett väldigt smalt hus – lite drygt tre meter brett. Det byggdes i slutet av 1800-talet i Boston som en protest av den yngre av två bröder. Storebrorsan byggde ett normalstort hus på deras gemensamma, nyligen ärvda mark och lämnade bara en liten smal remsa åt lillebrorsan, som var ute och stred i inbördeskriget. Som hämnd byggde denne då det smala huset som helt stängde av ljusinsläpp i storebrorsans hus.

”The Skinny House” i Boston. (CC-BY-SA-4.0)

Paret som bor där nu är mycket förtjusta och glada åt det knasiga i situationen.

– Ja, om vi har gäster och nån vill gå på toa måste alla flytta på sig. Tihi.

2.
På 1950-talet var det en annan ilsken bror som på pin kiv saboterade havsutsikten i Beirut för sin brorsa. Släktfejder är inte att leka med. Läs mer här.

Som en kuliss bara! (Foto: Sandra Rishani)

3.
I Massachusetts står sedan 1920-talet ett oanvändbart hus på hopplös mark, utan kommunikationer eller … nåt egentligen. Det byggdes efter en skilsmässa, där exmaken skrev på papper om att han till sin före detta fru skulle bygga en exakt kopia av deras gemensamma hem. Som besvärliga människor plägar göra, såg han till att hämnas genom att se till att hon aldrig skulle kunna bo i huset. Läs mer här.

Rosa huset – obebott i vacker solnedgång. (Foto: Getty Images/Thomas H. Mitchell)

4.
I början av 1900-talet byggdes under blott en enda natt ett helt fantastiskt hus – i protest mot att stadsplanerarna ville att staden skulle ha gator i ett strikt rutnät. Mannen som byggde detta hus gjorde det på en trekantig tomt som helt saboterade det planerade rutnätet.

”Freeport Spite House” i N.Y. (CC BY-SA 3.0)

Det krävs förstås enorma monetära resurser för att hämnas på detta vis. Då kan man istället bygga en mur eller ett staket som stör! Om man inte bor i Sverige förstås, för där måste man ansöka om bygglov och fråga grannarna om lov. Boverkets regler ställer till det alldeles förfärligt för alla hämndlystna:

”Muren eller planket får inte vara högre än 1,8 meter. Om uteplatsen, planket eller muren placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs medgivande från berörda grannar.”

Men i Storbritannien! Där kunde en ilsken landägare 1880 i protest mot en ny grannes hus sätta upp en jättehög mur …

Det var alltså markägaren till vänster som med muren där protesterade mot huset till höger. (CC-BY-SA-2.0)

Läs mer om hämnd-staket och hämnd-byggnationer – och hjälp mig komma på om vi har några liknande i Sverige! Grannar kivas ju hela tiden om nedhuggna häckar, hög musik, ”fel” husfärg, grenar som sträcker sig in på någon annans tomt och så vidare. En gång kom en granne i Skåne in i vår trädgård och bad oss klippa gräsmattan. Jahapp, sa vi och lydde utan minsta lilla tanke på att inte göra som han sa.

Tänk att jag fortfarande inte har kommit på ett enda exempel på när jag har hämnats. Förträngningsmekanismerna funkar tydligen finfint!

Share
30 kommentarer

Fotbolls-EM: Szwecja – Polska

Okej, vi lirar fortfarande i gruppspelet (de tre första matcherna när man får fortsätta att vara med även om man förlorar en match här och där) och Sverige är redan klart för åttondelsfinalen (asså nästa match), så det spelar ingen roll vad som händer denna kväll. Ingen viktig stjärna får ju riskera att bli skadad eller avstängd, så bäst är det nog att ställa andraelvan på planen mot Polen och spara förstaelvan till nästa match, right?

OOOOOOOOOOOH NEJ! Ack, så fel det hade varit. För det gäller att spela så inihelskotta skitbra vi nånsin kan ikväll för att slippa möta Nederländerna (iiiihhh!) eller Belgien (ujujuj!).

Sveriges startelva!

1. Robin Olsen (lång målis med knottror på ovansidan av handskarna)

2. Mikael Lustig (mager veteran som har ett gult kort med sig och inte vill ha ett till)
3. Victor Nilsson Lindelöf (arbetshäst som jobbar i det tysta)
24. Marcus Danielson (Eskilstunakille, debuterade i landslaget när han var 30)
6. Ludwig Augustinsson (tänk … vad jag inte lägger märke till honom )

7. Sebastian Larsson (gammal kapten från Eskilstuna)
8. Albin Ekdal (son till journalist-Lennart)
20. Kristoffer Olsson (som jag inte ser, har ett ruttet gult kort)
10. Emil Forsberg (ser alltmer ut som en hipsterhippie)

22. Robin Quaison (ny i startelvan, har olika färg på håret)
11. Alexander Isak (som, sanna mina ord, gör mål ikväll)

Polens spelare heter – med nästan alla fnuttar på rätt plats:

Szczęsny, Bereszyński, Glik, Bednarek, Jóźwiak, Krychowiak, Klich, Puchacz, Zieliński,  Świderski, och sist men inte minst den som gör alla mål: Lewandowski. Uttalet:

Den där målvakten Szczęsny sågs röka en cigg igår. En helt vanlig med filter. Detta skapade lika braskande rubriker som när Patrik Sjöberg gjorde samma sak en gång på stenåldern.

De som ut som Paul Newman när de sa: ”Fnyyyyys, pah, pfffft, jag behöver inte nån kondis i mitt yrke!”

Klockan 18 börjar rapporteringen. Dock med en stor brasklapp: jag kommer att äta pizza och dricka öl samtidigt. Imma på linsen är bara förnamnet. Alla foton är tagna av mig framför tv:n! Heureka!


Under nationalsången fokuserade jag stenhårt på piggarna på Robin Olsens handskar.’1 Pfuitt!

’2 MÅL!!! Emil från dagis gör mål i första anfallet!

Emils 1-0-mål! (Men stackars Ekdal där i nederkant verkar ha tappat huvudet.)

’9
Jag förlorade sans, vett och öl när jag inte ens hade blicken på tv:n när målet gjordes! Sedan tappade jag datorn och vips, har det gått tio minuter när alla har kastat sig handlöst och Eskilstuna-Danielson har fått ett gult kort!

Hurra vad kul det är!

’15
Målisen är ju inte den rökande! Det är en annan! Utan fnuttar!

(Min teori faller helt och komplett – att den polske målvakten har dålig kondis. Äsch, nu måste vi klura ut nåt annat fel på den här. Undrar var han har fnuttarna.)

’17
Polen skjuter i ribban två gånger! Hjälp! Robin Olsen kan inte stå! Han ligger knockad! Ta hit luktsaltet!

Efter luktsaltet tog han sig i nacken med pigghandskarna och reste sig med möda. Andremålvakten värmer upp.

’21
Nämen vaffan. Det ÄR ju den rökande målvakten som vaktar Polens bur! Kommentatorn har blivit galen!

’22
Det händer så mycket att jag inte hinner med i svängarna. I en annan viktig match har Spanien missat en straff mot Slovakien. Och i en tredje match ligger Sveriges basketdamer under med 19-12. Och här får Polen en frispark för att Sebbe Larsson kom nära en polack. Nästan 17 centimeter ifrån honom tror jag minsann att han var.

’26
Matchen spelas i S:t Petersburg (ja, ungdomar, det ska vara ett kolon där annars måste man säga ”Stora Petersburg” och då utreda var ”Lilla Petersburg” ligger) och där är det 32 °C i skuggan och 53 °C i Robin Olsens panna.

’30
Ooooh, nu är det AAARRRIIIBA och VIIIIVAAA EL SPANJA med Sylvia Vrethammar här för nu gjorde Spanien mål mot Slovakien. Eller vänta, spanjoren här skrattar så han inte kan stå upp. Luktsaltet hitåt!

Jaså, en spanjor sköt mot mål bollen tog i ribban och for rakt upp i luften. När den kom ner igen gjorde målvakten en liten knyck och la bollen lätt och försiktigt i sitt eget mål.

’35
Kristoffer ”Den osynlige mannen” Olsson var plötsligt öppen för en målpassning.

Men ingen såg honom.

’39
Fina lilla Sebbe Larsson råkar sparka ut bollen till hörna. Puh. Det gick bra. Quaison gör likadant: ny hörna. Puh. Det gick bra. Fem svenskar ramlar omkull samtidigt. Alla reser sig. Puh. Det gick bra. Fina lilla Sebbe Larsson orsakar ny hörna. Puh. Det gick bra. Kristoffer Olsson (som syns!) orsakar ännu en hörna. Puh. Det gick bra. Offside av Polen.

Nu måste jag ta en pizzatugga.

’43
Olsons handsktaggar funkar som såna där antivindmojänger bak på bilar, för han kastar sig fram snabbare än alla som springer och sparkar alla bollar som han sen tar! Det är som när Soldat Bom (Nils Poppe) straffexercerar i lera tills översten Gunnar Björnstrand tappar rösten!

’45
PFUIITTTT! Fy bubblan vad jobbigt det var att heja. Jag sover middag en stund. En hörna till och jag tuppar av.

’46
Pfuiiiittt! Nu är vi igång igen och har fattat att Spanien leder med 2-0. I en helt annan match, för här är det Sverige och Soltad Bom som är igång. Ja, polackerna är också där, ja.

’48
En polack haltar. En svensk fnyser åt honom.

’50
Polen får sin åttonde hörna (jag tror Sverige har haft en på sin höjd), och Sverige samlas som en man och röjer.

’51
– DET ÄR INTE STRAFF! DET ÄR INTE STRAFF! skriker kommentatorn.

(Vi har ingen aning om varför det skulle ha varit straff. Eller inte.)

Det är 35 °C på innerplan och solen ligger inte ens på. Spelarna ruskar på sig som afghanhundar och stänker som vattenspridare. En polack drar omkull en svensk och polackerna skäller på varandra. Som afghanhundar, ja.

’54
En helt galen fluga åker i en åtta mellan mina ben. Pizzan smörjer gommen, ölen är slut sedan länge och nu kommer snart ett byte för Sverige. Alla journalister slickar sig om munnen, för de älskar Kulusevski! (Quiason går ut … för att han är trött tror jag.)

’57
KULAN Kulusevski dribblar över hela halvplan och det ser ut som om han är en springande Hulken och så passar han in till Dagis-Emil – SOM GÖR MÅL! 2-0!

’58
Polen gör 2-1 innan jag ens hinner dra efter andan! Sluta springa så fort hörni! Åh, det var minsann Ludwig ”Vaheterhan” Augustinsson som tydligen tappade bollen och bjöd in till målet.

Ni ser att bollen är jätteskruvad.

’65
Kurwa! vrålar alla polacker när de nu gör ett sedan underkänt mål. Puh. Nej vänta nu kallas herr VAR in. Han är en tv som domaren stirrar in i och som visar hur det egentligen var. Puh. Det är inte mål, och vi leder fortfarande matchen.

’68
Ett trippelbyte för Sverige! Berg, Krafth och Claesson kommer in medan Isak, Lustig och … nån … nej, va? Oj så sorgligt. Claesson bytte om, värmde upp, ställde sig redo att hoppa in och så sa nån ”äh förresten, vänta, sätt dig ner”.

’69
Spanien leder med 4-0, så spanjoren här hemma sitter och är så nöjd så. I basketen går det alldeles jättedåligt för Sverige (52–39), så nu förtränger vi den matchen. Oj, Spanien leder nu med 5-0, vilket enligt spanjoren beror på att de glömde hur man gör mål i de första två matcherna.

’73
Polens Krychowiak är utan fnuttar och jättesur, så han krossar Kristoffer Olssons knä. Nu kommer stackars Claesson in. Bra, för han är ju uppvärmd och full av jävlar anamma. (Det hände mig en gång. Jag gjorde 16 poäng i rad när jag väl kom in med blott sex minuter kvar av matchen, och vi vann med 2. Skol-SM 1981.)

’78
Olsson med knät är kvar på plan. Så förvirrande. Emil The Goalscorer går ut istället.

’79
Tänk om han lirade i galoscher istället. Emil The Galoscher.

’80
Det här är lika avslappnande som nånsin en sträckbänk eller att få naglarna målade. Utdragna menar jag. Eller både och. Alla bollar åker mot Sveriges mål och alla spelare är jättearga på gräset, på luften, på domaren, på klockan, på tröjorna och på tingens beskaffelse.

’83
Kulan blir omkullputtad sådär som jag skulle ha puttat omkull en kompis 1973. Raka armar. Plupp. Donk.

Och DÄR gör Polen 2-2. Jag (som inte är fopollskunnig egentligen, as you see) tycker att vår coach Janne Andersson skulle ha behållit våra stabila Alexander Isak och Emil. Men nejdå, nu ska vi spela försvar. Och så gör vi inte det!

Spanjoren har lämnat den spanska matchen åt sitt öde, och han är nu jätteförbannad på Sveriges byten.

– FARMOR SPRINGER SNABBARE ÄN MARCUS BERG! MIERDA!

’89
Nu svär jag också. Det är så himla konstigt spel – alla polska spelare är inne i straffområdet, men Olsen tar bollen. SWOOOOOSCH är vi på andra sidan. Kulan faller som en gran i vårt straffområde. SWOOOOOSCH är vi på andra sidan. Alla polacker sparkar på alla bollar. SWOOOOOSCH är vi på andra sidan. Svenskarna tappar bollen. SWOOOOOSCH är vi på andra sidan. Den polske målvakten är över halvplan! Nu borde vi lobba in den över honom så att den gliiiiiiiiider in i mål!

SWOOOOOSCH är vi på andra sidan.

’92
Kommentatorn säger:

– Berg är smart.

Förmodligen säger han nåt mer, men vi hör inte eftersom spanjoren ömsom skrattar, ömsom svär så att allt fotbollsljud dränks.

’94
Kulan dribblar, dribblar, dribblar, tar fart och dribbl… nej han passar till … huh?

Dribbel dribbel dribbel!

Han passar till … Claesson. Claesson? Vänta, kan inte han skju… JO! Det kan han!

Claesson sätter den!

MÅÅÅÅL! Vi leder med 3-2!

PFUIIIIIITTTT!!! SANKT PETERSBURG I MITT HJÄRTA!!!

Puh. Det gick bra.

Nu kommer fem kilometer reklam emedan matchen ju går i tv4. Jag stänger av ljudet och sätter på det igen under de få sekunder som Kim ”Hästsparken” Källström pratar.

Kanske spelar vi mot Ukraina i nästa match. Hm. Då blir det svårt med färgerna. Men vackert på läktarn! [kontrollpaus] Aaaah. Vi spelar kanske mot Tjeckien i Glasgow på tisdag istället. Om vi vinner den matchen kommer vi att spela mot helt hopplöst bra lag i kvartsfinalen. England, Spanien eller Nederländerna. Lika bra att ge upp medan vi är på topp.

Men nu springer vi fem varv runt huset och sjunger Här kommer Pippi Långstrump tills vi blir hesa!

Share
34 kommentarer

Brinner det?

Nä, det händer inte så mycket här när det inte är EM-fotbollsmatch. Jag redigerar en bok om vitaminer, lagar mat, promenerar med bollen i famnen, klappar får, svär åt myggorna och spanar på blommor och hus.

– Bäääääääää!

Allt som är lite, lite annorlunda är positivt.

  • Idag under promenaden såg vi ett hus som var rött nyss (för tio år sedan), men som nu var gult!
  • I morse fick jag vatten i örat, och det skvalpar därinne fortfarande.
  • Hettan utomhus avbröts av ett plötsligt, kort, otroligt överraskande regnväder som ångade bort på tio minuter.
  • Jag hittade en kall öl i kylen! Kan inte ha hänt sedan det där huset ovan var rött, tror jag.
– Öööööööl!

Därför är det roligt att få era rapporter i kommentatorsbåset om tokiga grannar, nytillverkad konst, fågelbon och vilka kändisar som går med rollator och inte. Men idag blev det livat värre här i krokarna. Plötsligt lät det som jordbävning på gatan utanför vårt hus – gatan som leder ner till Tjugosjuåringens och spanjorens hus. Lo and behold!

TRE STORA BRANDBILAR DUNDRADE FRAM!

I vanliga fall är det för mig bara fruktansvärt hyenalikt spännande med brandbilar. Jag sitter stilla och uppför mig väl. Fast den här gången blev jag livrädd. Bilarna tutade inte, så de hade inte bråttom. Men ändå, liksom. Ungdomarna var inte hemma, så jag kastade mig på cykeln för att kolla läget – kanske skulle jag behöva bryta mig in i ett brinnande hus för att rädda ett par skor, några sladdar och en t-shirt?

Så här såg det ut! Oh dear, oh dear!

Pil på huset, fyrkant runt en av de stora brandbilarna. Hjälp!

Framme vid huset sa jag förlåt och ursäkta och konverserade fyra brandmän som tydligen hade åkt i tre bilar. (Fast nu kom jag på att det kanske finns fler bakom krönet där borta …)

Det brann inte alls, tack och lov. Brandmännen var bara ute och rekade och kollade brandposter – som det heter fastän de ser ut som brunnar och jag i mitt huvud tror att de ser ut som i Kalle Anka och amerikanska filmer.

Den här snygga fotograferade jag i Belgien. Urläcker ju.
– Vattentrycket var dåligt. Ujuj. Det här ser inte bra ut. Nej, titta här på kartan.

Efter en stund visade det sig att det dåliga trycket inte alls var dåligt för att … nånting … och det var därför dags att posera för mig eftersom man ju måste ta bild på brandmän när man får en chans.

– Ska vi göra nåt speciellt? sa en.
– Ska vi dra in magen? sa annan.
– Jag kan spänna en muskel! sa en tredje.

Perfekt.

Det var det. Nån som vill veta nåt om nån vitamin?

Share
15 kommentarer

EM-fopoll: Sverige–Slovakien

Nu spelar vi fopoll mot Slovakien i EM 2020 (fast ja, 2021) och alla ni som egentligen inte bryr er, kan läsa här i realtid vad som egentligen hände(r). För i andra normala sportrapporter nämns till exempel inte kullerbyttor, trasiga strumpor eller fula shorts.

Exakt samma elva personer börjar den här matchen som mot Spanien i måndags, men fem andra killar kan bytas in under de 90 minuterna som ska spelas. För sådana är reglerna numera.

Sveriges startelva!

1. Robin Olsen (lång målis som fläkte ut sig alldeles enormt i måndags)

2. Mikael Lustig (mager veteran som maskade och fick ett gult kort)
3. Victor Nilsson Lindelöf (matchens lirare mot Spanien)
24. Marcus Danielson (Eskilstunakille, debuterade i landslaget när han var 30!)
6. Ludwig Augustinsson (född 1994, ser ut som 17 år)

7. Sebastian Larsson (gammal kapten från Eskilstuna, vars bil brann upp i onsdags)
8. Albin Ekdal (son till journalist-Lennart)
20. Kristoffer Olsson (vår minst kände, känns det som)
10. Emil Forsberg (medlem i dagisligan, numera jättevuxen)

9. Marcus Berg (duracellkaninen som missade öppet mål i måndags)
11. Alexander Isak (som dribblade som en virknål i en myrstack i måndags)

Slovakiens spelare heter – med nästan alla fnuttar på rätt plats:
Dúbravka, Pekarík, Satka, Duda, Hrosovský, Škriniar, Hubocan, Hamšík (som i våras spelade i IFK Göteborg!), Kucka, Mak och Koscelník.

Hamšíks frippa ser ut såhär ovanifrån.

Nu har jag precis förstått att Sverige i genomsnitt har det allra äldsta laget i EM – och då är åldermannen Zlatan inte ens med.


Nationalsång. Av nån mysko anledning regredierar alla män – de sjunger Du gamla du fria med målbrottsröster. Sjöng Ralf Edström?

Än en gång: vad äääär det med målvaktshandskarnas taggar?

’2
Kristoffer Olsson blåser som vanlig omkull en slovak som dör av smärta i baksida lår. Stackarn.

’5
HÖÖÖRNA! Till Slovakien! Det kallas en ”fast situation” fastän alla vajar som liljor i straffområdet och knuffas och … puh. Inget mål. Liljorna drar sig snabbt mot andra målet, där jag tänker mig att vi gör ett par mål såhär inledningsvis.

’8
Från säker källa har jag nu fått bekräftat att Ralf Edström sjöng så det skallrade i München 1974. Men om jag publicerar ett bildbevis kommer TT att skicka en faktura på uppåt 5 000 kr.

’9
Kristoffer Olsson har nog vaknat på fel sida, för han manglar omkull slovaker på löpande band nu. Sverige har tjongat iväg en kass hörna och alla ser jätteförvirrade ut. Oj, nu ligger en slovak igen.

Det hade ju varit ballt om domaren ger slovakerna varningar för att de spelar teater som Mary Pickford på skurborsteskridskor.

(Inom parentes måste det ju tilläggas att svenskarna aaaaaldrig filmar eller trillar i onädan. Näää.)

’18
Sverige spelar i gula tröjor och slovakerna i vita. Lite intressantare är det ju att domaren är ljusblå, den slovakiske målvakten är mintgrön och vår målis är rosa som en My little pony-ballong.

’22
Domaren blåser och blåser och går fram och tittar på slovakerna som har brutit både ben och armar och lider alla helvetes kval. ”What happened?” ser jag att han säger. Slovakerna ser ut att säga bolesť, bolesť, bolesť, bolesť. (Aj, smärta, ont, värk.)

’24
Kristoffer Olsson har inga som helst hämningar utan far fram som Mike Tyson … och får följaktligen ett gult kort (varning). Han ba ”pffft”. (Jag hade blivit så ledsen av att varnas. Jag hade bett om att få bli utbytt och bannat mig själv. I basket kan man ju få hela fem foul innan man får sätta sig på bänken – och då får ju en ersättare komma in.)

’29
Men händer det inget vikitgt på planen nu? undrar ni. Jo, vi springer. Passar. Hoppar. Viftar med armarna. Slovakerna trillar. Dom måste vara runda under fötterna så svårt som de har att hålla sig upprätt.

’33
Men. Hur kunde jag se så fel? Robin Olsen är inte alls rosa. Han är skrikorange. Var tusan är Bengt Grive när man behöver honom?

Eskilstuna-Danielson visar bara med detta brottargrepp att han gillar Hamšík.

’40
Om det är en kul match? undrar ni. Om jag är nervös och tuggar på naglarna? Om jag kanske står upp och hoppar och skriker ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA?

Nope. Jag ligger ner i en soffa och kippar efter andan. Sverigetröjan är väldigt varm. Det är trettinånting grader utomhus …

’44
Kommer ni ihåg Kristoffer Olsson som ju fick gult kort? Well, han är fortfarande sådär galet på språng och jag skulle så himla gärna vilja slippa ha honom på plan eftersom vi måste spela med en man mindre om han får ett kort till (efter två gula i en och samma match blir det ”rött” och man åker ut med huvudet före).

’45
Åh! Vi klarade oss! Det är 0–0 i halvtid!

PAUS! Kissa, snusa, gör en armhävning och strunta komplett i analyserna som pågår i studion.

Fast. Den gamla spelaren Toivonen och den gamla domaren Eriksson är jättebra.

(Det är verkligen jättefåniga kommentarer i halvtid. Sverige måste göra ditten, göra datten, han kan inte göra si, han kan inte göra sååå, och här måste Sverige se til att bla bla bla. Sverige måste vinna duellerna. Laget måste vilja mer. Man måste komma ut på kant. De måste vara modiga. Sverige ska inte vara kompakta. Gäsp.)

ANDRA HALVLEK
’47

Ojojojojoj jösses panik, den förbaskade gulkorts-Olsson är kvar på planen.

’49
Svensk hörna – det där som är en fast situation som rör på sig. Alla slovaker faller omkull. Bollen far åt tjotaheiti och plötsligt som på en given signal har alla slovaker rest sig på den tredje dagen och hej vad de springer. Mot vårt mål. Dumma, dumma slovaker! (Jag är så välformulerad.)

Emil Forsberg skjuter jättebra, men bollen tar i ryggen på en slovakgubbe men domarn missar det, så vi får inte hörna och halva Sverige står upp och vrålar ut sin frustration.

’53
Okej hörni. Det ser (peppar peppar peppar peppar) lite, lite bättre ut nu. Vi liksom … springer.

’57
I Sveriges lag finns en ny kille som heter Dejan Kulusevski, som alla vill ha in på planen. Förra veckan insjuknade han i covid-19 för andra gången. Nu värmer han upp på sidlinjen och jag tänker på mig och min egen vilja att över huvud taget stå upp en vecka efter corona.

Här vrålade jag jättehögt – jag skrek PAJALA – för att slovakerna höll på att göra mål. Min nervositet var helt onödig för Olsen tog bollen – och det var dessutom avblåst för offside.

’63
En slovak skäller på domaren. Domaren ger tillbaka genom att blåsa i visselpipan rakt i örat på honom.

– Vad gnäller du för? Jag vet vad jag gör! sa domaren.
– Va? sa slovaken.

’64
Gulkorts-Olsson byts äntligen ut! Viktor Claesson in! Berg (han som har lite svårt att pricka mål) byts också ut, Robin Quaison kommer in!

Nu äre bra mycket mer fart! Nu tjongar vi på bra mycket bättre! (Det vet jag för att Glenn Strömberg som är expert och bisittare säger ”klååt mycke bättre”.)

’71
Alexander Isak dribblar sig förbi dinsaurier och taggbuskar och koner så det står härliga till! Men skottet går strax utanför! Jag är Alexander Isak, för så här såg jag också ut!

GAAAAH! PAJALA!!

’76
Målvakten i Slovakien kapar Quaisons ben! Straff! Vi har straff!!! Men det tar en timme, känns det som, innan han får skjuta. Det ska drickas vatten och pratas och göras byten. Bla bla bla.

Målvakten kapar ben.

Emil Forsberg ska lägga straffen! Hm. Kan han verkligen göra detta? Iiiiih. Jag är så nervös. Han är ju så ung. Eller inte.

Andas … andas … andas …

MÅL!!! Vi leder med 1–0!!!

Bollen satt långt ner vid högra stolpen! YEAH!

’81
Nu dribblar Alexander Isak genom hela durkslaget som är Slovakiens försvar och vi skriker så böckerna här hemma trillar ur hyllorna.

’85
Pierre Bengtsson byttes tydligen in för länge sedan utan att jag eller nån annan har märkt det. Man undrar ju lite vem som gick ut, för det har vi heller inte lagt märke till.

Nu anfaller bara Slovakien. Fasicken, om man anfaller så här länge i basket blåser domaren av för ”24 sekunder”. Jag tycker att vi tar den regeln till fopollen också.

´87
Tyvärr spelar Slovakien som om de har bestämt sig för att göra ett par, tre mål nu innan matchen tar slut.

Nu gick Albin Ekdal och Augustinsson och satte sig på bänken och in kommer Jonas Svensson som ju ser ut som Shaggy. Och Pierre Bengtsson! Det var som fan, han hade inte alls kommit ut på planen fastän han sades passa bollen alldeles nyss. Hm. Jag anar en komplott från bytesansvarige.

’91
Pierre Bengtsson lade sig på bollen och klämde ihop låren som vore den en melon som skulle delas på mitten. Det tyckte domarn var dumt.

’93
Domarn har bestämt att matchen ska hålla på i fem extraminuter. Det känns väldigt jobbigt här i soffan. Slovakien får hörna på hörna på hörna. Även den slovakiske målvakten går upp och anfaller inne i målområdet.

’97
Nu är det så att domaren ska gå fram till tv-apparaten och kolla om det kanske ska vara en straff … nej, han ska … göra nåt annat. Han petar sig i örat. Tiden går. Det har gått mer än sex minuters övertid nu!

– PFUIIIIIITT! SLUT! PUUUUH!!!

Vad fiiiiint! Alla kramar om varandra och tackar publiken! NU VINNER VI EM! (Det gör vi nog inte, men i alla fall.)

Avslutningsvis måste min analys nog innehålla konstaterandet att Sverige nog har kommit på hur man vinner matcher utan att liksom spela särskilt kul eller bra. Vi vet bara hur man utnyttjar reglerna.

Slutligen en rekommendation: kolla på England–Skottland ikväll kl 21.

 

Share
32 kommentarer

Bu och bäääää!

Fotbolls-EM pågår för fullt och tv:n står på mest hela tiden – publikljudet gör att allt känns nästan normalt. När England gjorde sitt första mål, exploderade läktarna i total yrglädje som for ut över Europa och lade sig som ett varmvått omslag i hjärtetrakten.

När det inte är fopollstittande, redigerar jag böcker. Först kom en om babymassage och nu sitter jag med en om vitaminer; fördelen är att jag ju numera är specialist på nästan allt i hela världen.

Den engelska förlagan med meningar som: ”The main function of biotin is a cofactor for five carboxylases, enzymes that regulate the metabolism of food components: fatty acids, glucose, and amino acids.” Buhu.

Och så promenerar vi – basketbollpromenaderna tar inte paus. Vi går över stock och sten i en eller två timmar varje dag, vilket gör att jag ser på mitt unga jag med förakt: VARFÖR tyckte jag förr att det var mesigt att promenera? Jag vägrade till och med att ha på mig det som mamma kallade ”promenadskor”. (Bruna och jättefula var de förstås.)

Bollen luktar på Sörmlands landskapsinsekt strimlusen (Graphosoma lineatum).

En bit går vi genom en fårhage med får som har fått namn som Ulla och Fårskallen samt Baggböle, där årets stora begivenhet är ett lamm som ser ut som Lilla gubben!

– Bääääääääääää!

Men igår hände nåt i knät. Det dåliga knät som opererades 2013 och 2017, alltså. Det svullnade upp och vägrade sträcka och böja sig. Jag skällde ut knät efter noter och betonade att jag ju faktiskt inte har varit i närheten av en basketplan sedan jag vet inte när. Komma här och komma! Och sedan lyckades jag pga. någons återbud få en läkartid!

– NU SUGER VI UT VÄTSKAN! ropade den förtjusande läkaren och fick ut säkert … en halv tesked.
– Okej. Det var ju inte alls så mycket som jag hade tänkt mig. Men det är helt klart, det finns inget blod och inga kristaller. Så det är ju bra. Titta en bubbla!
– NU SPRUTAR VI IN LITE KORTISON! ropade den fantastiske läkaren, och lyckades därefter spilla ut halva dosen. Uhuuu.

Nu får vi se vad som händer. Tillsagd att ta det lugnt i alla fall idag, har jag förberett morgondagens redigeringspauser som ska fyllas med hantverkssysslor.

Allt detta ska fixas utomhus, för det ska bli solsken och i boken som jag redigerar betonas vikten av D-vitamin för oss norr om Medelhavet.

Och hur har ni det? Bu eller bä?

Share
31 kommentarer

Sparkcyklar med el, studentexamen och lurar som inte finns

Jag fick en fråga om vad jag anser om ordet ”elsparkcykel”, och snöade direkt in på hur ofattbart dumma de är, de som lägger dem mitt på trottoaren och mitt på cykelbanan. Dessutom är de dumma som far fram så inihelvete snabbt utan hjälm eller ens kudde på rumpan. Dumma, dumma!

De kanske bara ligger och vilar? (Foto: Per Andersson.)

Fast det var ju inte alls det jag skulle fokusera på, utan ordet. Men vad tycker jag om ordet? Hm. Hmmm. Jag satte mig på cykeln och gjorde några ärenden för att under tiden tänka efter. (Min gamla begagnade cykel är egentligen bedrövligt tungtrampad, men jag gillar den för att jag har utrustat den med tre stora korgar så jag skulle kunna forsta 15 basketbollar på den om jag det skulle vilja.)

Och där! Pang! Mitt på cykelbanan satt en tjej med bruten arm bredvid en liggande elsparkcykel! Två poliser och två hjälpande människor var redan på plats och så kom ambulansen precis när jag cyklade förbi. Hade hon åkt omkull? Hade hon snubblat på en liggande sparkis? Hade någon åkt på henne och sedan smitit? (Jag motstod frestelsen att stanna och fråga samt ta en bild, förstås.)

Bara en slängbild. (Unsplash.)

Det förnicklade fordonet (som egentligen är helt okej som fortskaffningsmedel) heter ”sparkcykel” för att man fordom sparkade i marken för att få fart och ta sig framåt. När den sedan blev eldriven blev den ”en med el driven sparkcykel”, och häpp – då blir det ju en elsparkcykel även om man har slutat sparka för länge sedan.

Men vad kommer den gamla vanliga sparkcykeln att kallas om några år? Exempel på retronymer som har fått ett tillägg i namnet är

  • tjock-tv
  • akustisk gitarr
  • papperstidning
  • snigelpost.

En sparkcykel utan el kanske kommer att benämnas … sparksparkcykel? Vid närmare eftertanke sparkar man ju inte; man skjuter ifrån! Och inte fasiken är det en cykel!
Med andra ord kan vi krångla till det ytterligare: det är en ”elskjutifrånskateboard med styre”.

Eller kommer den som ungdomarna här hemma säger att kallas scooter [sko´ter] och aldrig nånsin blandas ihop med vattenskotern, snöskotern eller … skotern?

En skoterskoter? Sittskoter? Bensinskoter?

Hoppsan. Enligt Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien kan man tydligen sparka både framåt och bakåt – observera ordet ”vanligen” här nedan:

… ge (någon/något) en hård stöt med foten genom att med kraft svänga benet vanligen bak­åt och sedan fram­åt.

Jaja.

Sedan fick jag en annan fråga: ”Kan man ta studenten när studentexamen faktiskt avskaffades 1968?”

Ja!

  • Kan man ”lägga på luren” när man har en mobiltelefon? Ja!
  • Kan man ”rulla ner bilrutorna” när man bara trycker på en knapp? Ja!
  • Kan man ”gasa” i sin Tesla? Ja!

Så: ”ta studenten” betyder idag helt enkelt blott ”gå ut gymnasiet”. Vilket minstingen Sigge – aka Artonåringen – gjorde denna vecka.

Så här såg Sigge ut när kommentatorsbåset lärde känna honom 2006.
Så här ser han ut nu!
Share
27 kommentarer

Att träffa främmande människor ute på lokal

Efter 14 månader utan fest och glam eller armkrok och kindpussar, har jag plötsligt varit ute på krogen som förr.

Eller … nästan som förr. Man måste ju fortfarande hålla avstånd, sprita (händerna) och sitta max fyra personer per bord.

Det var jag och två adjunktkolleger från MDH som spatserade ut på Eskilstunas grogg-gata. Det är jättepraktiskt: utskänkningsställena ligger vägg i vägg och man kan lätt slinka in på den som för tillfället ser trevligast tommast ut.

– Här! tjoade jag och pekade på ett tomt bord.
– Där! skrek Björn.
– Kom! skrek Johan.

Vi pekade åt tre diametralt olika håll, varför en stunds förvirring vidtog. Jag klev med bestämda steg iväg till bordet som jag hade spanat in och sa HURRA! högt och tydligt.

– Det där är inte ett bord, sa en man vid ett bord intill.
– Är det inte ett bord?
– Nej. Det här, det är ett bord! sa mannen leende och klappade ömt på sitt bord.
– Men …?

Jag letade med blicken efter Björn och Johan, som stod och viftade med armarna en bit bort.

– Men ditt bord är ju likadant som mitt? sa jag.
– Ja, men det räknas inte som bord.
– Ahaaaa.

Efter en stund lyckades vi få tag på en tjej i personalen för att fråga vilka bord som var bord och vilka som bara var kamouflerade som bord pga. coronarestriktionerna, och fick en väldigt trött suck till svar.

– Där. Sitt där. Tänk på att vi stänger 22:30. Ni måste gå ut härifrån 22:30.
– Men om v… försökte jag skoja till det med nån jättejättetrist tolkning av 22:30.
– Nej. Suck.

Så satt vi där med både behörigt avstånd till varandra (vi som har fått en vaccinationsspruta var) och lagom avstånd till de andra kroggästerna. Ölen slank ner.

Så här.

Klockan 22:30 reste sig alla upp på den givna signalen i form av trött personal som sa UT och UT samt NEJ NU. Därefter vidtog det i sammanhanget regelvidriga gatuminglet som andades sprit, glädje, sommarvärme och kor på grönbete.

Det är Björn, Johan och jag där lite till vänster om mitten.

Och som vi pratade med folk! Ja jädrar! Esko från Finland hade varit tyngdlyftare i sin ungdom och Pertti från Norge (ja, han hade helt fel namn) hade slagit ut alla framtänder utom en när han spelade hockey 1972. Esmeralda från Eskilstuna kände alla och introducerade oss till Arvid, som jobbade som servitör så han visste precis hur man kan få bättre service. (Ledtråd: man ska inte försöka vara rolig, för alla drar samma skämt.) Linnea från Strängnäs kom och höll en föreläsning för oss om hur framtiden kommer att se ut. Vi lyssnade uppmärksamt. Stödord: back to nature, hårstrån, linser, AI, AW, PC, äppelpaj, hårband, liktornar och snygga böcker.

Ungefär så här såg vi ut.

Tiden gick, och vi bara pratade och pratade och livet lekte i trängseln på gatan. Alla krogarna en meter från oss stängdes och uteserveringarna bord och intebord stod tomma.

Vid midnatt cyklade jag hem i sommarnatten, trallande som vore det 1982 eller nåt. Det finns en framtid! (Som innehåller back to nature, hårstrån, linser, AI, AW, PC, äppelpaj, hårband, liktornar och snygga böcker dårå.)

 

Share
31 kommentarer

Att släppas ut på grönbete en dag som denna

Tidsdokument så att vi minns!

  • Idag den 1 juni 2021 får vi i Sverige sitta på krogen till halv elva. Det vill jag verkligen inte göra.
  • Vi får också samlas 500 sittande personer på ett och samma utomhusevenemang som t.ex. en fopollsmatch. Det vill jag heller inte.
  • Jag hade däremot hemskt gärna deltagit i nån lägerverksamhet, cuper och matcher ”i mindre skala”, men än så länge är det oklar vad ”mindre skala är – och inte är jag inbjuden att spela på nån basketcup heller. Men jag får delta i ett motionslopp om det är jag och max 149 andra som springer. Det ska jag anordna! (Skoja ba. Aldrig i livet!)
  • Hemmafesterna är fortfarande begränsade till åtta personer åt gången, vilket vi håller hårt på.

Vad tror ni om detta? Är det början på tillbakagången till det som förr kallades det ”normala”? Mitt liv bestod till fredagen den 13 mars 2020 av

  • föreläsningar i hela Sverige för 100–300 personer åt gången
  • basketträningar
  • basketmatcher
  • basketresor
  • basketfester
  • middagar hemma i köket för 7–20 personer åt gången
  • hotellfrukostrapporter med äggrörebetyg.

Avdelning ”sånt jag saknar”

Det här var ett förfärligt hotell, men kul med så kass äggröra.
Ibland var (imperfekt som komme den tiden aldrig tillbaka) äggröran så bra att jag smög ut i köket och tog en bild. (Så får man ju inte göra, vet jag nu, smittspridningskunnig som jag är.)
Förr i tiden var jag till och med utomlands ibland: Breakfast in America.

Men att återgå till det omkringflackande livet som handelsresande i skrivregler är kanske inte så lockande, frukostarna till trots?

Avdelning ”sånt jag inte saknar”

För hur mycket njuter jag egentligen av

  • stressen på Katrineholms svinkalla järnvägsperrong
  • de mobilpratande, tydligen lomhörda, företagscheferna i förstaklass
  • kursutvärderingar – hur bra de än är
  • basketmatcher på Gotland i januari
  • den kilometerlånga mikrofonsladden som ska in under kläderna
  • automatkaffet i Sveriges alla konferensanläggningar?

Nej, jag tror på en mystisk förändring av levernet för oss alla – även vi som är relativt extroverta har kommit att njuta av en relativt tom almanacka. Jag vill fortsätta att vandra omkring i naturen med basketbollen!

Bollbehandling! Strax drar han den bakom ryggen och kollrar bort försvaret.
– Sitt nu ner så ska jag berätta om svarta får och recessiva gener.
Den väger bara 520 gram, så den kan gå på svag is.

Frågan är bara hur jag ska försörja mig. Kan man tjäna pengar på att tillverka såna här småfilmer?


(Gjord som distansundervisningsföreläsning med min ärade kollega på MDH: Björn Fundberg.)

Share
36 kommentarer