Fotbolls-EM pågår för fullt och tv:n står på mest hela tiden – publikljudet gör att allt känns nästan normalt. När England gjorde sitt första mål, exploderade läktarna i total yrglädje som for ut över Europa och lade sig som ett varmvått omslag i hjärtetrakten.
När det inte är fopollstittande, redigerar jag böcker. Först kom en om babymassage och nu sitter jag med en om vitaminer; fördelen är att jag ju numera är specialist på nästan allt i hela världen.
Och så promenerar vi – basketbollpromenaderna tar inte paus. Vi går över stock och sten i en eller två timmar varje dag, vilket gör att jag ser på mitt unga jag med förakt: VARFÖR tyckte jag förr att det var mesigt att promenera? Jag vägrade till och med att ha på mig det som mamma kallade ”promenadskor”. (Bruna och jättefula var de förstås.)
En bit går vi genom en fårhage med får som har fått namn som Ulla och Fårskallen samt Baggböle, där årets stora begivenhet är ett lamm som ser ut som Lilla gubben!
Men igår hände nåt i knät. Det dåliga knät som opererades 2013 och 2017, alltså. Det svullnade upp och vägrade sträcka och böja sig. Jag skällde ut knät efter noter och betonade att jag ju faktiskt inte har varit i närheten av en basketplan sedan jag vet inte när. Komma här och komma! Och sedan lyckades jag pga. någons återbud få en läkartid!
Nu får vi se vad som händer. Tillsagd att ta det lugnt i alla fall idag, har jag förberett morgondagens redigeringspauser som ska fyllas med hantverkssysslor.
Och hur har ni det? Bu eller bä?
Bäää!
Buäää!
Idag är det lite hang over efter gårdagens födeledagsfirande på Kolmården. Och lite rosévin fanns det kvar i vinboxen till middagen. Goda rester och gott vin. Men hallå – jag hade ju anmält mig till ett spinningpass 18:30. Får jag skjuts? Ja, det skulle jag få. Men ångrade mig när jag insåg att jag skulle få vänta 30 min till passet började. Skjutsen hann åka iväg. Tog min egen bil till passet, och kom halvvägs på att jag ju druckit ett glas rosé … Ja, lite så är det här.
Oj, Pysse! Låter ju kul, jobbigt och förvirrat på en gång!
Bu. Efter att ha kommit igång med löpningen igen sedan mitten av mars har det äntligen lossnat lite senaste veckan. Så idag, när jag tog ett ganska lugnt pass, drog det till – den beryktade gubbvaden igen. Nu vill jag bara svära på finska, som jag inte ens kan. Men lammet var verkligen mycket gulligt!
Jag hoppas innerligt att ditt knä kommer till sans och bättrar sig fullständigt.
Ämrans gubbvad. Gå till en sjukgymnast! Se till att få lite snäll laser på! (Stötvåg kanske också funkar?)
Bu. För jag läste just gårdagens bås. SGs långa och detaljerade förklaringar kommer att saknas. Varma tankar åt Hyttis, Karin och det rödgråtna barnet.
En gång när jag råkat sträcka vaden på träning sa min (dåvarande) naprapat ”Jaha, du har fått gubbvad!” Det lät så ocharmigt att jag sedan dess nästan alltid har kompressionsstrumpor när jag tränar. Fick ett par nya i posten senast idag, faktiskt. Rekommenderas varmt!
I övrigt får jag säga att det är rätt så bäää. Jag fick muskelreumatism för några månader sedan. Det rekommenderas inte alls! Men tack vare kortisonpiller är jag på väg tillbaka och kan nästan träna som förr. Tänk att det kan vara så härligt att göra sig riktigt, riktigt trött!
Flaggpinne???
Är det en anordning som man kan sätta en mindre flagga i?
Min kusin har fått ett nytt barnbarn, dvs en bääääbis.
Själv bestämde jag mig i dag för att sluta med dumheterna att spara ut till lite längre hår som jag har hållit på med ett tag. Platt, spretigt, elektriskt, killar i ansiktet. Nä, av määäää’t.
Japp, en flaggpinne är en sån där som man sätter på huset! Själva flaggan är ju egentligen pinsamt liten …
Nu har jag läst på om den för mig helt okända muskelreumatismen – vad bra att det är nåt som läker! Men hu, vad hemskt innan man har fått diagnosen, Christer, the Long Distance Personal Trainer! (Som jag kanske måste be om nya övningar så länge knät inte vill böjas och sträckas.)
Buuuu.
Min höft som renderade mig ett tolvtimmarspass på akuten för jämt en månad sen, har börjat spöka igen. Jag vill inte, jag vill inte, jag vill inte!!
Det var bland det smärtsammaste jag varit med om, nio på en tiogradig skala, jag kunde inte ligga ner, bara sitta absolut still.
Jag satt mest och fulgrät hela dan. Utom vid röntgen, för då skrek jag.
Artros i höftleden, som bedömdes vara bortom all räddning och en inflammation av rejälare slag. Blev ordinerad en kur dunderhonung, som gjorde susen mot både inflammation och smärta.
Tyvärr har eländet börjat om. Därav buuuu.
Mer bä än bu, även om två dödsbud under den gångna veckan lägger sordin på stämningen.
Jag håller på att städa på skrivbordet och i datorn. Om söndag (eller om lördag, tror groomen) drar vi åt Hälsingland och hoppas på att den där diskbänken kan levereras under de tre veckor vi är kvar. Rörfirman ringde igår och kunde tänka sig att leverera som idag, men så snabbt kunde vi inte ta oss dit.
Exempelmeningen under första bilden ser ut som sådant jag arbetar med alla dagar. Om Lotten undrar något ska jag gärna ha synpunkter.
Hurra, Brid! Jag kan ju fråga dig också! Det bara vimlar av översättare i båset! (Särskilt när det gäller medicinska termer är det knöligt för mig.)
Så här till exempel:
Jag redigerar en bok, där ordet ”ryggmärgsbrott” dyker upp, vilket jag anar är ”ryggmärgsbråck”. När jag kollar den engelska förlagan, står det dock ”neural tube defects”, vilket egentligen på svenska är ”neuralrörsdefekter”. Som väl inte är synonymt med ryggmärgsbråck? Eller så är det det …
Vad kan Ninjas jävla höft heta på engelska? På latin är det helt klart Culus coxa.
Magganini: Har du rakat skallen som Sinead O’Connor nu?
Bääää men lite stressrörigt.
På söndag flyttar jag till Gotland för sommaren och det är alltid rörigt innan både i huset, verkstaden och i huvudet. Vad ska jag ha med mig? vad ska jag inte ha med mig? Får allt plats i bilen? Hur ska jag få plats med barnstolen jag köpte på Blocket till Lille Plutt? Har jag tillräckligt med bananlådor att packa i? Ska jag orka bära allting nu igen? Bilen har fått en spricka i vindrutan som ska lagas/bytas imorgon, glöm inte det!
När jag skulle gå och lägga mig i förrgår kom jag på en örhängesvariant som jag sedan låg och på ett mycket okonstruktivt sätt arbetade med hela natten istället för att sova ordentligt. Igår gjorde jag dem irl. Vad tycks?
Synonymt och synonymt …
Ryggmärgsbråck är en neuralrörsdefekt. Alla neuralrörsdefekter är dock inte ryggmärgsbråck; om skadan sitter högt kan den t ex vara anencefali (bildgoggla inte detta). Som vanligt får väl sammanhanget avgöra vad som avses. Ryggmärgsbrott är vad jag förstår ett påhittat ord. Ryggradsbrott är en annan allvarlig skada.
Tihi: jag ändrar helt enkelt till ryggradsbrott och låtsas som om det regnar, Brid!
Väldigt flotta örhängen, Niklas! En länk till shoppen kanske skulle passa här och nu?
https://www.ejve.se/
(Jag äger ett Ejve-halsband som jag nu ransonerar av rädsla för att det ska gå sönder. När jag har på mig det får jag alltid komplimanger.)
Nä inte rakat, inte ens med fårrakapparat. Så långt sträcker jag mig inte även om det känns lockande ibland.
Niklas, du har väl aldrig gjort nåt osnyggt.
Kunde man ha vitsat till nåt med ”lockande” där också, och fårsax och fårull och mitt hår som är rakare än oislagen dyckert?
Om det handlar om folsyra eller folater, mer specifikt om intag av dessa under graviditet, så är det ryggmärgsbråck det handlar om. Om det handlar om dykningsolyckor är det ryggradsbrott.
Haha! Tack för citatet ”… hår som är rakare än oislagen dyckert”, Magganini!
Nu skänker vi en tanke till Ninja-Malin som hatar detta sommarväder som jag dyrkar som rabarberpaj ungefär.
Lotten, ransonera inte fina saker av rädsla för att dom ska gå sönder. Nästan allt går att laga. Jag har börjat använda allt möjligt som ligger i låsta skåpet och skulle vara ’till fint’. Härligt att njuta av ett vackert smycke till exempel, även om jag så skulle sitta ensam i ett hörn och läsa eller glo på teve.
Själv skaffar jag inte längre något nytt. Lagret är fullt. Vem ska ta hand om det? Äldste sonens fästmö har en allergi mot guld och silver. Hon tål bara smycken av titan. Suck.
VEEEM ska ta hand om Ökenråttans smycken?
JAG! JAG! JAG!
(Och du har helt rätt. Jag tar genast på min Niklasses halsband, där jag sitter framför datorn och redigerar vitaminer.)
Tittar ni på mattsen? Först våfflade belgarna omkring lite planlöst så där och Danmark gjorde ett mål. Men så blev det andra halvlek och när jag tröttnade och tyckte att det var för söcknigt och gick ifrån och vattnade mina växter i stället, då gjorde Belgien mål! Jag får hålla mej undan, tydligen.
Ja, nu vann ju Belgien! (Jag är en sån som hejar på våra grannländer i alla väder.)
Imorrn, hörni, är det Sverigematts igen. Mot Slovakien kl 15. Så då blir det simultanrapport, oavsett om ni är intresserade eller ej!
Vi har bliddit mer intresserade. Var spelas mattsen?
Ja, nu är det ju Nederländerna–Österrike (1-0 på straff) i Amsterdam. Inte jättejättespännande än så länge. Nederländarn Depay sköt nyss en tåpaj som missade hela det öppna målet. ”Nää, han fick inte den riktiga träffen” sa kommentatorn.
Tänkte mer på den svenska mattsen i morrn. Har ingen teve och på dattorn vill TV4 ha ohemult betalt för att visa mig fopollsmattser.
Oj, sorry! Ah. Sverige spelar mot Slovakien i Sankt Petersburg kl 15:00 i SVT1 imorrn!
Bu för att det är så många bra personer som dör. Nu också Bengt Göransson. Honom tackar jag ofta för att vi slipper reklam i SVT. Han kämpade länge och hårt mot det, trots att många i den dåvarande regeringen, inte minst finansministern Feldt, gärna ville ”ge SVT reklampengarna”. Utgången var oviss in i det sista och vid det avgörande regeringssammanträdet hade han med sig en begäran om entledigande, för den händelse att han inte skulle få igenom sin linje. Vi som jobbade åt honom var rätt nervösa den förmiddagen, men när han kom tillbaka till departementet kunde han inte dölja hur glad och lättad han var över att det gått hans väg. Han var en bra chef och väldigt kul att jobba med.
Även jag är förtjust i Bengt Göransson; han var den som kämpade hårdast för att projektet NE skulle gå i hamn, och som i förlängningen gav mig ett rejält yrke som redaktör istället för teaterhoppa!
Tråkigt med både SG och BG! En vän som satt i Augustprisjuryn tillsammans med honom delade en av hans one-liners på Facebook: ”Problemet med Göran Persson är att han vill vara en ledare men han är alldeles för förtjust i att vara chef.”