Tänk så olika det är från dag till dag, lifvet. Under fredagen var det mest spännande som hände att vitlöken var lika bedrövlig som avokadorna brukar vara.
De ser ju ut som ruttnande naglar!
Det tyngsta jag lyfte under fredagen var förmodligen en svensk flagga, och det enda språk jag talade var nog svenska.
Annat var det under torsdagen, när kommentatören Skogsgurra körde lite vilse och hem till oss! Med sig hade han en jättestor, vit skåpbil och polacken Krzysztof [ˈkʂɨʂtɔf], som är allas vår vän och numera Skogsgurras vapendragare, resande i elektronik.
När de kom, övade vi först på att säga [ˈkʂɨʂtɔf] på engelska, svenska och polska med kladdkaka i munnen. Sedan gick vi ner i källaren och hämtade Hesa Fredrik, som väger sina modiga drygt 200 kilo.
Här finns bakgrunden till detta agerande – men i korthet: vår tyfon (beredskapslarmet) har inte funkat på drygt tio år och ingen instans, myndighet eller brandman vill kännas vi den. Så Skogsgurra fick själva kompressorn som står i källaren. (Jag tror att det kan liknas vid att jag ju tar emot all världens uppslagsverk som annars hamnar på tippen. Av barmhärtighet liksom.)
Bildsafari!
De deltagande var Femtonåringen, Artonåringen, Tjugoåringen och Tjugosexåringen samt Krzysztof. Skogsgurra gick bredvid och ojade sig och vred sina händer, erbjöd rep och tilja samt uttryckte sin starka önskan att vi skulle ge upp och skona allas ryggar. Min uppgift var att på liknande sätt gå bredvid och heja, hålla undan störande källarskräp, erbjuda te och skrika 3-2-1-go! (På engelska eftersom vi ju inte behärskar polska.)
Projektet inleddes med att jag tittade på när Skogsgurra tog av sig glasögonen för att INTE läsa på skylten på väggen.Här läser INGEN av oss vad det står på skylten på väggen medan någon – vi vet förstås inte vem – skruvar loss sladdar och mojänger.Krzysztof lyckades – medan han höll andan – skruva loss tryckluftsslangen som enligt alla framgooglade rön skulle vara full av tryckluft och förstås spränga oss alla i småbitar. När så inte skedde, blev Krzysztof så här lycklig.Den yngste respektive äldste sonen stretchade sig i lyftform och gav upp ett Hoa-Hoa-vrål.Tjugoåringen (med ryggen hit) är stark som en oxe, och lyfte som en sådan. Artonåringen deltog i studentmössa, för är man student, så är man det. (I kanske ett par, tre dagar.)Här kan man ana koncentrationen och allvaret: om kompressorn (eller transformatorn/generatorn som jag envisas med att kalla den) tippar på en mager fot kan denna fots saga vara all.Krzysztof och Skogsgurra tog en liten paus och skapade en ordvits. Vad i hela friden föreställer polacken här? (ǝlod ƃɐlɟ)Kompressorn har under huffande och puffande och diskuterande samt förkastande av hävstång och kilar lyyyft-släääpats genom källaren. Nu ska den uppför en grusig slänt som en gång var en garagenerfart, men som numera bara är ”under verandan”.Ett gammalt skrivbord och en bokhyllegavel fick sätta livet till under denna del av operationen.
– Men Lotten, varför har du så mycket skit i källaren – gamla skrivbord och bokhyllegavlar?
– HUUUR hade vi klarat av att flytta transformatorn utan gamla skrivbordet och bokhyllegaveln?
– Hmmm.
Här diskuteras nästa drag. Man kan förstås granska den fina gamla 1940-talscykeln i förgrunden eller fundera över det faktum att jag äntligen har bytt ut ruttnande plankor i staketet men inte hunnit måla dem – eller så kan man bara beundra barnens fokus och problemlösningsteknik.
En liten filmsnutt!
Det här var svårt:kompressorn stod lite ostadigt och friktionen mot gräsmattan var brutal. Samtidigt började vi oroa oss över vem av oss som skulle orka lyfta upp schabraket och in i skåpbilen.Bilen backades så att den stod precis lagom nära. Och vi pratade och pratade och försökte komma på en lösning. Till slut trädde jag ett snöre (rep är förmodligen en bättre term) runt främre delen och bad alla närvarande med hög röst att ta i för liv & rem med knäna böj.
Att i detta läge bara ge upp, var komplett otänkbart. Superkrafterna kom flygande via dunderhonung eller Bruce Banner eller kanske Pippi Långstrump … och DUNS, så stod transformatorn på plats.
Så här långt kommen hade Skogsgurra krypit in i sitt myggtält. Den urstarke Tjugoåringen, studenten Artonåringen och polacken Krzysztof samt civ.ing. Tjugosexåringen är inte så lite nöjda. (Femtonåringen har krupit till kojs.)
Källaren ser nu ut som hejkomåstjälposs, trädgården är full av bröte som stod i vägen och barnen har fått grovarbetarhänder – eftersom deras liljevita datorditon inte har känt på maken någon gång tidigare. Sicket bängel … var det värt det?
Definitivt: kompressorn har hamnat i ett nytt, kärleksfullt hem och jag har fått 2 m² extra golvyta som jag kan fylla med ny skit. Hurra!
Block och tilja, men tiljan kom väl inte in förrän i slutet i form av bokhylla och skrivbord.
Skrivbörd?
Det ÄR roligt att bröte ut svårutbrötade saker ur en trång källare.
Är det nånsom använder badleksaken i form av ett däck?
Är det en underbar, rosenprydd hatt som ligger underbadleksaken i den gamla resväskan?
Jag är inte nyfiken, bara jag får reda på’t.
Den stora frågan som vi inte fått något svar på är vad SG ska ha kompressorn till? Hesa Fredrik i Ställdalen?
Är inte det konstigaste att kompressorn transformerades till en transformator under bökandet med att få ut den? Har du talat om det för SG så han inte blir besviken när han kommer hem?
Tack, som det heter på polska. Dvs Ja. Du har rätt Ninja. Jag har ju sett din källare – före Den Stora Rensningen. Nu känns det som det vore intressant att göra ett hemma-hos-reportage i den röjda och numera, som jag förstått, urtjusiga sous-terrain våningen.
Och, ja, vi ska kanske ha tutan att larma med så att ingen missar vårt gärsgårdshäng. Vi har ju ingen riktigt bra bar i byn. Så vi kan inte åstadkomma något barhäng. Men hänga på gärsgårn är inte dumt, det heller. Utsikt mot gärsgårn (grannens, de är med på det), sjön Björken och Itera i bifogad bild.
Den tragiska sanningen är att vår gamla kompressor, aka generator eller transformator – språkbruket vacklar betänkligt hos delar av befolkningen – dels har spruckit och dessutom är ganska ful. Så en ny var verkligen av nöden. Och eftersom jag och Kris ändå passerade på väg hem från Kolmården, där vi bland annat besökt Godiståget, Skeppet Viktoria och Farmors kök, passerade E-tuna och också hade gammal DDR-sekt för Lottens knä plus korsikanskt kastanjeöl med hittills outredd mottagare (PK var det tänkt, men i sommarvärmen vet man ju aldrig vad som hinner hända …) så var det ett passande tillfälle att få en ny och riktigt vacker, om än lite överviktig, transformator.
Vi kom hem med generatorn ungefär klockan två igår morse och eftersom vi inte har alla ungarna hemma (obs, det står inte korna) så började vi gå runt och kolla om någon av grannarna kanske satt uppe och ville ha nåt att pyssla med. Men de sov, allihopa. Så då gick vi och la oss också.
Men nu måste jag skärpa mig med fackuttrycken: jag har kallat den gula tingesten minst tre olika, felaktiga ord! Tack, Niklas! Jag ändrar!
Ninja! SÅÅÅ ska man titta på foton! Med lupp! Nej, och nej, jag tror att badleksaken är trasig och det är en ryggsäck med en blomsterkrans på underst i högen. Se, där är ju den roliga damsugsroboten!
Tack för kompressorflyttningsrapporten, del ett.
Del två får Skogsgurra berätta.
PGW
Det är dags. Ska jag komma och köra lite släng tjo med er i källaren? Ni kommer kunna dansa jenka där sedan.
Lille maken aka Den galne arkitekten
Du SG, om du förser ditt räcke med en överliggare så blir gärsgårdshängandet bekvämare. Du kan ställa ditt glas på överliggarbrädan och själv inta en ledig och vilsam ställning, stödd mot den.
Att få in något i ett stort och otympligt i en kontainerstor koffert (ett skåp) är en utmaning, men jag har viss erfarenhet av hur svårt det är att få ut eländet också. Hur gick DET till SG?
Undrar hon som körde runt med en tjock-TV i Granadan med kontainerstor koffert, i säkert en månad …
Kan någon sätta tvångströja på PGW så att hon inte kan bege sig ner i vår källare? Min kusin från Ditchling hann jag inte stoppa, så hon såg till att min mammas zebrarandiga bikini från 1967 åkte i en container. (”Vad skulle du med den till?” är en högst berättigad fråga.)
Men helt allvarligt, tror jag att jag kommer att ha såpass mycket vett i skallen nu i höst när vi förmodligen bara är tre i huset, att jag kan slänga t.ex. en trasig badleksak och täckbyxor i stl 134.
Lille galne arkitekten, Pysse med flera sakkunniga:
Stort tack för idéer, uppslag och verklighetsskildring.
Det enklaste är nog ändå att prata med grannarna, nu när de vaknat. Vi har rätt många biffiga typer i närheten. Annars har vi ett arrangemang med talja och rep som används att transportera upp tunga grejer till övervåningen med. Men i det här fallet finns det risk att balkongen kommer ner istället. Och var ska jag då ställa Iteracykeln?
Gärsgårdshänget sker inte runt balkongräcket utan vid gärsgårn runt röda huset. Den som ersatte staketet som jag körde ner när vi flyttade in i pörtet. Den gärsgårn har senare utsatts för ytterligare nerkörningsförsök när en UPS-bil körde på den. Ganska obegripligt och jag brukar framhålla det som en ursäkt för min brutala framfart. När inte ens proffsförare kan undvika det – hur ska då en stackars amatör klara det?
Det kan också bli så att transformatorn får se en hel del av världen de närmaste månaderna. Den är säkert med på’t efter tjugo års overksamhet i en mörk och trång källare.
Ninja i Klockrike
SG, du ska få komma på invigningen av min källare, när den är helt färdigrenoverad. Du blir hedersgäst.
Lägesrapporten just nu är att den frädiga delen är belamrad av, visserligen snyggt staplade, sakerna från den halvfärdiga halvan.
Aktuellt projekt är att byta ut värmepannan, installera luft-vatten-värmepump, koppla in golvvärmen.
När det är gjort ska det bli badrum/tvättstuga, återställda väggar och SEN, sen blir det textilatelje, med vävstolar, soffor och fåtöljer, knypplade gardiner och tekannor stora som mjölkkrukor.
Jo just det, jag måste fortfarande bli av med lindningsmaskinerna, host, host.
Lugn! Inga döda och inga skadade. Vi två tunnisar (vi skryter med att vi ändå är intellektuella giganter) stod och ryckte håglöst i den där apparaten. Det ÄR en kompressor har vi förstått nu.
Då kom den biffigaste grannen och undrade va fan vi höll på med. Och så tittade han in i skuffen och såg den fantastiska kompressorn. Kollade på lappen som Statens Anläggningsprovningar satte på den 2003. ”Var har du fått tag på den där!?!” undrade han ”Med en sån lär du inte sakna tryckluft” Han yttrade en massa positiva saker. Och vi anade ett visst habegär.
Min gamla fula har spruckit, sa jag. Då fixar jag den, och putsar upp den, sa han. I sitt inre såg han redan gulingen stå i hans lilla verkstad och såg snygg ut.
Ja, då så, tyckte jag. Och så lyfte han ner den utan problem. Vi höll oss visligen undan. Hämtade en så kallad plättvändare (verkstadskärra, extra heavy duty) lyfte upp gulingen och körde hem den. Min gamla trasiga och fula reparerar han i veckan. Han kan sånt.
Summering:
1. Vi fick en intressant och underhållande afton i Eskilstuna.
2. Jag lärde mig att stava till Krzysztof
3. Vi ställdes för en utmaning och ett olösligt problem – såna som vi älskar. Och fann en lösning (Robbin).
4. Robbin (grannen) fick en vacker och häftig kompressor.
5. Samme Robbin fixar och putsar upp min fula kompressor (betydligt mindre, men duger åt mig).
6. Lotten kan öppna jenkaskola i källaren.
Stort tack till alla som medverkat till den goda lösningen.
Örjan
Förvånad att SG inte skickade upp polacken på taket för att montera ned tutan/sirenen.
Men fick han inte för fam Bergman? De kanske vill ha den kvar som en ”kyrktupp”. (Vill minnas påstående att huset en gång i tiden varit hemvist för en frikyrkoförsamling.)
Liten nyhet från blomsterfronten: Nu finns det ett blomhotell vid Karlaplan. Där kan vi lämna in våra krukväxter när vi reser bort. Det erbjuder alla bekvämligheter såsom lecakulor, stödpinne och gemensam dusch. Frukostbuffé ingår med vatten och näring två gånger i veckan. Toppen! Då behöver inte sönerna komma och dränka blommorna dagen innan vi anländer hem och alternativet att släpa med krukor när vi reser söderut bortfaller också. – Jo, vi brukar faktiskt ha baksätet fullt av våra kinkigaste ömtåliga kruk-krakar.
Ökenråttan
Var det lecaku*orna eller stöd pi*nen som var oanständig/a och gjorde att jag fastnade i spammen, undrar jag nu yo.
Kul fotbollsbalett!
Men jag hajade till när jag såg den pampiga grinden i hörnet i bakgrunden.
Lite googlande ger vid handen att det inte är Sveriges vapen med tre kronor högst upp. (Och konstigt vore ju det.) Det är den franska kungens vapen. Lika ljusblått och lika guldiga tre mojänger utplacerade på likadant sätt. Fast mojängerna visade sig vara franska liljor och inte kronor.
Hahaha! Ja kära nån. Jag höll på och höll på med den där ordvitsbilden, var där och kollade gång på gång och kunde i n t e komma på nånting. Jag tänkte att det i parentesen var en ledtråd i nån fonetisk skrift som jag inte begrep. Men så…! Uppenbarade det sig! Och när det väl var uppenbart var det… ja, uppenbart. Det var rent omöjligt att förstå att man inte ögonblickligen begrep, och det utan ledtråd.
Jaja. Gonatt.
Magganini
Jaha, det tycks vara helt stängt här nu, ja. Finns det överhuvudtaget nån som kommer förbi gränskontrollen okollad?
Jag har tydligen tittat på fel fiskgjusebo. I det Hyttis nämner ovan finns det tre ungar, varav en ser mindre ut. Hoppas den klarar sig. I det jag har tittat på hittills i år finns det bara ogräs.
Jag lyckas inte hitta något fiskgjusebo, hur gör man? Det blir bara stillbild för mig.
Och sen är jag förstås djupt engagerad i kompressorns fortsatta öden!
Ökenråttan
Magganini: Ja, nu såg jag. Himla roligt, SG. Tyckte förut att det där inom parentes såg ut som nåt skröffs på polska.
Jag vet inte än. Men eftersom den enligt senaste utsagan skulle få en hedersplats i vardagsrummet så tror jag nog att den mår kuckelimuck (det senare är ett uttryck som jag lånat av Ninja) och jag tolkar det som att den mår finemang.
Min egen lilla fula står fortfarande och väntar på operation, kanske med lite svetsning. Men jag har inte kunnat göra något åt den eftersom jag träffat en massa krafthalvledarspecialister under tre dagar och dessutom jagat parkeringsplatser i Hagaparken och Kista. Samt i viss mån köat. Hur står folket ut? Inte underligt att de ser sönderstressade ut.
Pysses kolleger träffade jag också på till en del. Det var skoj.
Jag hittade boet på http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html (om man tar bort tvåan hamnar man i boet med ogräs). Just nu pågår matning. Fast det är bara två ungar som är hungriga.
Block och tilja, men tiljan kom väl inte in förrän i slutet i form av bokhylla och skrivbord.
Skrivbörd?
Det ÄR roligt att bröte ut svårutbrötade saker ur en trång källare.
Är det nånsom använder badleksaken i form av ett däck?
Är det en underbar, rosenprydd hatt som ligger underbadleksaken i den gamla resväskan?
Jag är inte nyfiken, bara jag får reda på’t.
Den stora frågan som vi inte fått något svar på är vad SG ska ha kompressorn till? Hesa Fredrik i Ställdalen?
Är inte det konstigaste att kompressorn transformerades till en transformator under bökandet med att få ut den? Har du talat om det för SG så han inte blir besviken när han kommer hem?
Tack, som det heter på polska. Dvs Ja. Du har rätt Ninja. Jag har ju sett din källare – före Den Stora Rensningen. Nu känns det som det vore intressant att göra ett hemma-hos-reportage i den röjda och numera, som jag förstått, urtjusiga sous-terrain våningen.
Och, ja, vi ska kanske ha tutan att larma med så att ingen missar vårt gärsgårdshäng. Vi har ju ingen riktigt bra bar i byn. Så vi kan inte åstadkomma något barhäng. Men hänga på gärsgårn är inte dumt, det heller. Utsikt mot gärsgårn (grannens, de är med på det), sjön Björken och Itera i bifogad bild.
Den tragiska sanningen är att vår gamla kompressor, aka generator eller transformator – språkbruket vacklar betänkligt hos delar av befolkningen – dels har spruckit och dessutom är ganska ful. Så en ny var verkligen av nöden. Och eftersom jag och Kris ändå passerade på väg hem från Kolmården, där vi bland annat besökt Godiståget, Skeppet Viktoria och Farmors kök, passerade E-tuna och också hade gammal DDR-sekt för Lottens knä plus korsikanskt kastanjeöl med hittills outredd mottagare (PK var det tänkt, men i sommarvärmen vet man ju aldrig vad som hinner hända …) så var det ett passande tillfälle att få en ny och riktigt vacker, om än lite överviktig, transformator.
Vi kom hem med generatorn ungefär klockan två igår morse och eftersom vi inte har alla ungarna hemma (obs, det står inte korna) så började vi gå runt och kolla om någon av grannarna kanske satt uppe och ville ha nåt att pyssla med. Men de sov, allihopa. Så då gick vi och la oss också.
Men nu måste jag skärpa mig med fackuttrycken: jag har kallat den gula tingesten minst tre olika, felaktiga ord! Tack, Niklas! Jag ändrar!
Ninja! SÅÅÅ ska man titta på foton! Med lupp! Nej, och nej, jag tror att badleksaken är trasig och det är en ryggsäck med en blomsterkrans på underst i högen. Se, där är ju den roliga damsugsroboten!
Neej! Gör inte det. Då kommer ju både jag och Niklas att framstå som riktiga tokar.
Men OK. Kanske är lika bra att sanningen kommer fram …
Tack för kompressorflyttningsrapporten, del ett.
Del två får Skogsgurra berätta.
Det är dags. Ska jag komma och köra lite släng tjo med er i källaren? Ni kommer kunna dansa jenka där sedan.
Du SG, om du förser ditt räcke med en överliggare så blir gärsgårdshängandet bekvämare. Du kan ställa ditt glas på överliggarbrädan och själv inta en ledig och vilsam ställning, stödd mot den.
Att få in något i ett stort och otympligt i en kontainerstor koffert (ett skåp) är en utmaning, men jag har viss erfarenhet av hur svårt det är att få ut eländet också. Hur gick DET till SG?
Undrar hon som körde runt med en tjock-TV i Granadan med kontainerstor koffert, i säkert en månad …
Kan någon sätta tvångströja på PGW så att hon inte kan bege sig ner i vår källare? Min kusin från Ditchling hann jag inte stoppa, så hon såg till att min mammas zebrarandiga bikini från 1967 åkte i en container. (”Vad skulle du med den till?” är en högst berättigad fråga.)
Men helt allvarligt, tror jag att jag kommer att ha såpass mycket vett i skallen nu i höst när vi förmodligen bara är tre i huset, att jag kan slänga t.ex. en trasig badleksak och täckbyxor i stl 134.
Lille galne arkitekten, Pysse med flera sakkunniga:
Stort tack för idéer, uppslag och verklighetsskildring.
Det enklaste är nog ändå att prata med grannarna, nu när de vaknat. Vi har rätt många biffiga typer i närheten. Annars har vi ett arrangemang med talja och rep som används att transportera upp tunga grejer till övervåningen med. Men i det här fallet finns det risk att balkongen kommer ner istället. Och var ska jag då ställa Iteracykeln?
Gärsgårdshänget sker inte runt balkongräcket utan vid gärsgårn runt röda huset. Den som ersatte staketet som jag körde ner när vi flyttade in i pörtet. Den gärsgårn har senare utsatts för ytterligare nerkörningsförsök när en UPS-bil körde på den. Ganska obegripligt och jag brukar framhålla det som en ursäkt för min brutala framfart. När inte ens proffsförare kan undvika det – hur ska då en stackars amatör klara det?
Det kan också bli så att transformatorn får se en hel del av världen de närmaste månaderna. Den är säkert med på’t efter tjugo års overksamhet i en mörk och trång källare.
SG, du ska få komma på invigningen av min källare, när den är helt färdigrenoverad. Du blir hedersgäst.
Lägesrapporten just nu är att den frädiga delen är belamrad av, visserligen snyggt staplade, sakerna från den halvfärdiga halvan.
Aktuellt projekt är att byta ut värmepannan, installera luft-vatten-värmepump, koppla in golvvärmen.
När det är gjort ska det bli badrum/tvättstuga, återställda väggar och SEN, sen blir det textilatelje, med vävstolar, soffor och fåtöljer, knypplade gardiner och tekannor stora som mjölkkrukor.
Jo just det, jag måste fortfarande bli av med lindningsmaskinerna, host, host.
Slänga! Slänga! Slänga!
*vansinnig blick*
Sorry, that space is already taken (by the genekompriformer). But I will Think about that. Once again.
Exterminate! Exterminate! Exterminate!
*metallisk röst*
Lugn! Inga döda och inga skadade. Vi två tunnisar (vi skryter med att vi ändå är intellektuella giganter) stod och ryckte håglöst i den där apparaten. Det ÄR en kompressor har vi förstått nu.
Då kom den biffigaste grannen och undrade va fan vi höll på med. Och så tittade han in i skuffen och såg den fantastiska kompressorn. Kollade på lappen som Statens Anläggningsprovningar satte på den 2003. ”Var har du fått tag på den där!?!” undrade han ”Med en sån lär du inte sakna tryckluft” Han yttrade en massa positiva saker. Och vi anade ett visst habegär.
Min gamla fula har spruckit, sa jag. Då fixar jag den, och putsar upp den, sa han. I sitt inre såg han redan gulingen stå i hans lilla verkstad och såg snygg ut.
Ja, då så, tyckte jag. Och så lyfte han ner den utan problem. Vi höll oss visligen undan. Hämtade en så kallad plättvändare (verkstadskärra, extra heavy duty) lyfte upp gulingen och körde hem den. Min gamla trasiga och fula reparerar han i veckan. Han kan sånt.
Summering:
1. Vi fick en intressant och underhållande afton i Eskilstuna.
2. Jag lärde mig att stava till Krzysztof
3. Vi ställdes för en utmaning och ett olösligt problem – såna som vi älskar. Och fann en lösning (Robbin).
4. Robbin (grannen) fick en vacker och häftig kompressor.
5. Samme Robbin fixar och putsar upp min fula kompressor (betydligt mindre, men duger åt mig).
6. Lotten kan öppna jenkaskola i källaren.
Stort tack till alla som medverkat till den goda lösningen.
Förvånad att SG inte skickade upp polacken på taket för att montera ned tutan/sirenen.
Men fick han inte för fam Bergman? De kanske vill ha den kvar som en ”kyrktupp”. (Vill minnas påstående att huset en gång i tiden varit hemvist för en frikyrkoförsamling.)
Får vi fopollsrapport ikväll?
Hoppas!
Kolla (Ang dansanta spelare i fopboll-match)
Två lag frän franska balett-kåren i Lyon tävar i annorlunda i match.
.
https://www.svtplay.se/video/18288450/kulturstudion/kulturstudion-dans
(från start till 35 min)
TACK ÖRJAN!!!
Första gången jag har sett njutbar fotboll.
Liten nyhet från blomsterfronten: Nu finns det ett blomhotell vid Karlaplan. Där kan vi lämna in våra krukväxter när vi reser bort. Det erbjuder alla bekvämligheter såsom lecakulor, stödpinne och gemensam dusch. Frukostbuffé ingår med vatten och näring två gånger i veckan. Toppen! Då behöver inte sönerna komma och dränka blommorna dagen innan vi anländer hem och alternativet att släpa med krukor när vi reser söderut bortfaller också. – Jo, vi brukar faktiskt ha baksätet fullt av våra kinkigaste ömtåliga kruk-krakar.
Var det lecaku*orna eller stöd pi*nen som var oanständig/a och gjorde att jag fastnade i spammen, undrar jag nu yo.
Du fastnade i spammen igen, Ökenråttan! Vadan detta, ooo allsmäktige spamfångare?
För att inte tala om att även JAG fastnade i spamlådan! Nä nu jädrar har nån fått solsting!
Dom gillar m’ente. Snyft!
Kul fotbollsbalett!
Men jag hajade till när jag såg den pampiga grinden i hörnet i bakgrunden.
Lite googlande ger vid handen att det inte är Sveriges vapen med tre kronor högst upp. (Och konstigt vore ju det.) Det är den franska kungens vapen. Lika ljusblått och lika guldiga tre mojänger utplacerade på likadant sätt. Fast mojängerna visade sig vara franska liljor och inte kronor.
ÖR, är det de gamla surdegshotellen som anpassat sig till den nya verkligheten?
Fastnade också! Att dom inte gillar mig kan jag förstå. En gnällig gubbe står väl ingen ut med.
JAG BEGRIIIIPER INTE VAD SPAMFÅNGAREN HÅLLER PÅ MED! (Och då blir jag så här frustrerat versal.)
Och nu fastnar alla mina egna kommentarer.
Hahaha! Ja kära nån. Jag höll på och höll på med den där ordvitsbilden, var där och kollade gång på gång och kunde i n t e komma på nånting. Jag tänkte att det i parentesen var en ledtråd i nån fonetisk skrift som jag inte begrep. Men så…! Uppenbarade det sig! Och när det väl var uppenbart var det… ja, uppenbart. Det var rent omöjligt att förstå att man inte ögonblickligen begrep, och det utan ledtråd.
Jaja. Gonatt.
Jaha, det tycks vara helt stängt här nu, ja. Finns det överhuvudtaget nån som kommer förbi gränskontrollen okollad?
Hopplöst stängt är vad det är. Men detta att släppa loss alla era kommentarer påminner lite trevligt om hur det var att ha en tremånadesbebis.
Nu försöker jag blidka Akismet genom att låta den lägga till en liten rad här nere om hur de inte sparar på alla era lösenord.
Obegripligt. ALLT fastnar ju!
Stå ut! Jag släpper loss er allteftersom! Om jag inte sover!
Betyder det här att vi inte längre ska skriva Tuuuut! klockan tre på lämpliga måndagar?
(Fastnade inte.)
Jag tror inte det går att styra ifall vi båsister skriver Tuut eller inte
Kom igen, Magganini. Ge os en liten inlindad ledtråd. – Det här kan bli lite adventskalender light.
JAG FIXADE DET!
TUUUT!
Brid: Självklart ska ni skriva tuut. Då kommer jag ju ihåg att anmäla till lämplig instans att jag inte har nåt tuut.
Ökenråttan: Stå på huv’et!
pǝu-ɥɔo-ddn ʌᴉɹʞS
OT nu finns det fiskgjusebarn i boet på kalakotkas2. Såg nyss ett litet vitt huvud med stora mörka ögon som lyckades kika ut på omvärlden.
Fortsätter OT med en något mindre nöjsam naturrapport: Så kom det en fjuttondels millimeter regn, och omedelbart vimlar sniglarna.
Hihi, Magganini: På vems huvud?
Inte så noga, ÖR, bara ditt eget hamnar uppåner.
Jag har tydligen tittat på fel fiskgjusebo. I det Hyttis nämner ovan finns det tre ungar, varav en ser mindre ut. Hoppas den klarar sig. I det jag har tittat på hittills i år finns det bara ogräs.
Jag lyckas inte hitta något fiskgjusebo, hur gör man? Det blir bara stillbild för mig.
Och sen är jag förstås djupt engagerad i kompressorns fortsatta öden!
Magganini: Ja, nu såg jag. Himla roligt, SG. Tyckte förut att det där inom parentes såg ut som nåt skröffs på polska.
Jag kan faktiskt inte heller hitta fiskgjusarna! Fast särskilt inte just nu när det är natt: http://tv.eenet.ee/kalakotkas.html
Vänta, nänu! https://www.youtube.com/embed/sYY1B2rwR3I
Är det rätt, Hyttfogden?
Skogsgurra: Mår kompressorgeneratortransistorn bra där den nu boar in sig? Och är din trasiga lagad?
Jag vet inte än. Men eftersom den enligt senaste utsagan skulle få en hedersplats i vardagsrummet så tror jag nog att den mår kuckelimuck (det senare är ett uttryck som jag lånat av Ninja) och jag tolkar det som att den mår finemang.
Min egen lilla fula står fortfarande och väntar på operation, kanske med lite svetsning. Men jag har inte kunnat göra något åt den eftersom jag träffat en massa krafthalvledarspecialister under tre dagar och dessutom jagat parkeringsplatser i Hagaparken och Kista. Samt i viss mån köat. Hur står folket ut? Inte underligt att de ser sönderstressade ut.
Pysses kolleger träffade jag också på till en del. Det var skoj.
Jag hittade boet på http://tv.eenet.ee/kalakotkas2.html (om man tar bort tvåan hamnar man i boet med ogräs). Just nu pågår matning. Fast det är bara två ungar som är hungriga.
Men herreguuu, en unge ligger ju alldeles för nära kanten och nu kommer mamman och fixar till boets barriär på fel sida!