Jag sitter i detta nu på Kustpilen i Rimforsa (90 meter över havet, 81 km från Hultsfred, 41 km från Linköping). Bredvid mig sitter en skäggig karl som jag hoppas är närsynt, för om han kan läsa vad jag skriver nu kommer han förmodligen att förvandlas till Hulken och slänga mig av tåget. Genom fönstret och i farten.
Jag hatar honom, nämligen.
När jag tänker på saken hatar jag nästan alla på det här tåget. Om vi alla ska till Oskarshamn kommer staden att fyllas av fullständiga galningar.
1. En tjej snett mittemot mig SKRIKER i sin mobil (327 dB har jag uppmätt det till). Och så skrattar hon som en klarinett. Inget ont om klarinetter, men ur hennes strupe i en annars ganska tyst tågvagn är det en mindre njutning.
– FEM FYRA TRE TVÅ! AKTAREJ, JAG HÄLLER TE ÖVER DIG! SÅ DU SKÅLLAR IHJÄL DIG! HIRSCKRII-HAHKRIIIKRIII! JAG HÄLLER VITSÅS PÅ DIG! JAG SKA PLÅGA DIG! HIRSCKRII-HAHKRIII-KRIII! FEM FYRA TRE TVÅ! ÅKEJ, DU ÄR DÖDENS! JAAAAAAAA! HIRSCH-KRII-HAH-KRIIIKRIII! IDIOOOOT!
Dessutom har hon fötterna på bordet.
2. En dam med klapprande naglar stressar oss alla genom att trumma dem mot sin dator. Trummandet sker inte alls i symbios med klarinetten intill. Hade det varit en musikal, hade någon dragit fram en dirigent ur bakfickan för att få ordning på tillställningen. (Förmodligen beror trummandet på att hon liksom jag hatar alla andra på tåget.)
3. Mannen intill mig dricker kaffe. Han dricker kaffe med alla sinnen utom öronen och det tycker jag att han ska sluta med. Det enda han hör är musiken som han har i sina tättslutande hörlurar av Dumbo-storlek. Det vi hör är ppbbrrr, schlafs, sslluuprplll, suck, aaaah. Och så blåser han som Nordanvinden på kaffet – SSSSSCCCCCHHHHHHHH! Kaffet har räckt – och tydligen varit skållhett – i fyra mil nu! Sluuuuuurrrrrp. Ojojoj, nu börjar han knäppa fingerlederna. Han silar kaffet som en vinsmakare fram och tillbaka i munnen. Snörvlar till. Suckar. Sörplar. Blåser. Gurglar. Suckar. Fnyser. Sörplar.
Det positiva i pipsvängen är att jag har hittat ett eluttag – det första sedan klockan 12:07. Jaja, fnissa ni; för oss elknarkare är det en stor lättnad. Kolla så diskret det är:
Nyss meddelade konduktören att om det var ok med alla, så stannar tåget inte vid Astrid Lindgrens värld, så där kan ingen kliva av. Ack. Vi ska alla förpesta Oskarshamn. Skäggige mannen drack upp kaffet nyss – efter åtta mil. Nu stånk-pustar han och suckar och gäspar intensivt. Skrikande tjejen skriker och trummande damen trummar.
Hjälp.
1. Varför envisas du med att åka tåg, bilen är ju både snabbare och billigare än tåget.
2. Om man är en familj som samsas i en bil så börjar man av någon anledning inte hata dom som trummar med naglar, pratar i telefon eller lyssnar på musik och dricker kaffe.
Livet är fullt av mysterier.
Uppdragsgivaren betalar tåg, jag har bara sekruttbilar, man lever farligt som i en djungel ute på vägarna och miljöööööööööön vettu! (Man bloggar bättre på tåg än ensam i bil också.)
Åker du tåg utan lurar och öronproppar?? Har du ingen självbevarelsedrift?
Ja, nu är det för sent, men för mer än åtta mil sedan hade du kunnat be kontuktören att stanna tåget (eller vem som nu stannar tåg, Lunas bror kanske?) i Sturefors, två mil söder om Linköping och hälsat på mina föräldrar. Ja, du känner ju dom. Där växte jag upp och varje gång kustpilen swischade förbi skakade toalettstolen (det enda stället som jag noterade att tåget påverkade huset).
Oskarshamn är väl fint, förresten? Eller är det nattsvart där med?
PGW: Ja — öronpropparna var så platta och kleggiga att de fick stanna hemma och hörlurarna ligger i fel ryggsäck. Jag borde verkligen ha vetat bättre när jag for iväg hemifrån. (En halvtimme kvar nu.)
Oskarshamn är väl fint — även om det kommer att vara nattsvart om en halvtimme. Där har jag ju sovit i gamla badhuset häromsommarn. Jag planerar att äta sushi på Köpmangatan och sedan bege mig till sovstället som enligt Anna Toss heter ”Ohamns Fhsk”.
Ett citat faller mej in: I love humanity. It’s people I can’t stand.
Kan vi inte ha lite gissning redan nu? Och träna upp oss inför december! Vem vem vem?
Egentligen tycker jag verkligen inte om att åka X2000, men där finns TYST AVDELNING. Det är en av mänsklighetens stora landvinningar.
Gissa var jag är! Jag glömde att gå av i Berga! Har missat anslutande buss! Åkt helt åt skogen! Tjoho!
Hoppas det finns anslutning från slutstation till Oskarshamn. Även om det blir en omväg.
Era sekruttbilar är ju så gamla att deras miljöpåverkan är försummbar.
Gissar på Elfride Jelinek. (pang på bara, eftersom jag knappt vet vem jag gissar på)
Gissar igen: Ulricehamn. Eller Flen.
Lotta Lotass tycker jag är ett vackert namn att gissa på.
Kollat citatet. Inte kattdjurs- utan hund-tass gäller.
Min filosoferande favorithund.
X2000 klarar jag inte. Blir sjösjuk av vagnkorgslutningsautomatiken.
Citatet: Det där har nog hela mänskligheten känt och tyckt ett antal gånger.
BTW, vad är det som är så fantastiskt med mänskligheten?. Tycker ibland att djuriskheten verkar mera lockande.
Flyg har vissa fördelar.
Flyget har en stor nackdel: man hamnar ju oftast där man ska och får aldrig se Blomstermåla.
Ojdå! Nu dök den där extrapunkten upp.
För en som tillbringat två nyårsaftnar i närbelägna Hultsfred/Silverdalen är det svårt att inse vad man kan vinna på at se Blomstermåla från ett tågfönster.
Men Pysseliten, är du från Sturefors!? Då har vi säkert flera gemensamma bekanta. Känner du t.ex. Adde, som flyttade till Australien och blev gatumusikant? Jag jobbade som praktikant på fritidsgården där ett tag, måste ha varit runt 80-81. Hängde du där då, möjligtvis?
Men Lotten, hjärtat, såhär är det;
När hela världen beter sig som fullständigt imbecilla idioter och bara försöker jävlas med dig, då är det dags att äta. Börja gärna med något sött, men följ upp med något som du står dig på en stund. Jag lovar, folk blir vettigare när man har en resonabel blodsockernivå! Det är helt magiskt!
Pysseliten, brorsan är ledig idag!
Eftersom jag inte tror att Gerbilen känner min son så måste det vara någon annan han snott ståndpunkten av.
Det skulle kunna vara han som inte vill vara med i en klubb.
Blodsockernivå är väldigt viktigt. Och öronproppar. Och att Lotten inte bloggar från miljöovänliga sekruttbilar.
Du skulle ju kunna blitt tjenis med nageltanten och ta en basketbollspuls som hon kunde raljera runt.
Fanns det ingen som hade nån kesoburk?
Niclas, visst var gården ganska ny då? Jag är född -69 och hängde nog där lite senare, men minns ”kiosken” där man kunde låna spel och köpa fika av dej(?)! Fredagsdisco med DJ Raners och så ledde jag danskurser i lokalerna där, under några år.
Kul! Bodde du i Sturfors?
HUR funkar min hjärna? Christer, jag virrade bort ditt namn! Typ.
Nej, jag är ganska säker på att det är från en franskättad författares bok om en lång resa längs en kust. Han skrev även en annan bok om en kust namngiven efter mycket irriterande tvåvingar.
När jag jobbade i Sturefors bodde jag i Ledberg. Det var rätt opraktiskt, särskilt som jag var hänvisad till kollektivtrafiken.
Jag höll bland annat i lite rock- och popband som spelade på gården. Småkillarna i Äkta silver kan inte ha varit äldre än dig.
Och så kommer jag ihåg att om det var svårt att få ut ungarna (som alltså inte var så värst mycket yngre än jag) när vi skulle stänga, kunde man sätta på indianmusik jättehögt i alla rum, och kanske jaga dem lite med en hammare också, så gick de.
Ha, jag är och har aldrig varit någon nattuggla, upplevde aldrig hammaren! Mycket garagemusik och konserter var det på den tiden! Min bror spelade i Olga Särk och senare Ra. Ojoj, vilka minnen!
Vist var det väl Snoopy, aka Snobben, som älskade mänskligheten?
Karin. Visst var det så.
Såg föreställningen ”Milda Makter” med Anders Linder som ”Snobben”.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anders_Linder
Ha! Pysseliten sa Niclas till Christer! HA! (Hm. Jag har sagt Niklas till PK en gång. Eller hur det nu var. Eller var det Christer jag sa till Niklas? Niklas till Christer? PK till Niklas? Någon sa jag tokigt i alla fall.)
Jag har varit på fel ställe tre gånger sedan kl 17, har fixat blodsockret med nötter och salt choklad, druckit tre liter te och gått vilse igen. Nu ligger jag i manglade lakan.
Inte iskylda lakan? 🙂
Obs att jag föryngrat mig.
Oh, han är en smiley, så gammal han är.
Har du lyckats ta dig vidare från Knäckebröhult än, Lotten?
Olga Särk, häftigt! Jag var aldrig punkare, men jag gjorde vapenfri tjänst tillsammans med Körva i Spy.
Måste kolla med min jobbarkompis från Grebo i morgon. Han har bättre koll på Öschöttapunkbanden.
Näe, det funkar inte med föryngringen!
Gammal smiley : – ) 🙂
Ung smiley : ) 🙂
Blir samma ju. Eller?
Jo, det blev det.
Det var inte så punkig musik. Men rock- pop. Brorsan spelade ju synt! Dom släppte en singel och åkte på turné i Polen.
Hm. My bad.
När jag googlar hittar jag Bwana, med bröderna Carlsson (Anders gick i min klass på gymnasiet). Var brorsan med där också?
Oj, jag får fråga brorsan. Bengt Druid på trummor i Bwana spelade i alla fall med Olga. Jösses, namnminnet är ganska tomt.
Jaaa, det står Bauta på BÅDA singlarna! Signerade av grabbarna, ingen Anders.
Bröderna Carlsson hoppade visst av innan bandet blev Olga.
Hur är det med familjen Landelius? Lillebror spelade i Äkta silver, storasyster var kompis med min kära hustru.
Aha, jag är jämnårig med mellanbror Jacob, min lillebror gick i samma klass som Adam, men nej jag vet inte alls. Jag tror att Adam bor i Stockholm.
Jag lånade alla The Cure-skivor av Adam och kopierade till kassett, minns jag.