Jag vandrar omkring med spik i foten och bara säger ”tjosan hejsan” och ”det kunde vara värre” och så springer jag till sjön och så tar jag mig ett dopp och så springer jag hem och tar mig ett par glas vin och mular i mig dyr choklad som nästan dammar i munnen.
Andra sätter sig med armarna om sig själva och säger åck åck åck och mår verkligen pyton eftersom normallivet närmar sig.
Detta är augusti och vi måste alla återvända till vardagen. Vi måste gå till skolan, krypa ner i saltgruvan, vända på slantarna och fundera på vinterdäck. Jag tänker
- ”hihi, vinterdäck rimmar på vintergäck”
- ”vad kul att få köpa en massa nya kollegieblock”
- ”åhå, jag ska laminera barnens schema”
- ”jag ska banne mig bada ända in i september, må det så hagla på mig”.
Förlåt. Jag är bara glad.
Man kan bli glad även av en helt främmande man som har klätt sig så här i knallvita skor med matchande byxor fastän han inte alls tänker leka Marcel Marceau.
Så bra att någon är glad!
För egen del kan jag bara konstatera att något gick fel med punkten i livsplanen som säger "bli ekonomiskt oberoende" så jag måste tyvärr ställa väckarklockan till imorgon och inställa mig på arbetsplatsen.
Lätt depression har uppstått. Nu ska jag straxt skudda (ett härligt ord, kan kanske fogas till gårdagens lista) dammet av mina sommarfötter (om det går) och gräva i kassarna med ren tvätt och se om det finns något som är presentabelt.
Tack för uppmuntran!
Det är bra att vara glad! Ät choklad du och drick vin och fortsätt vara glad.
Jag älskar höst och vardagsliv. Men inte än…
SKRYT:
Jag har minsann sett Marcel Marceau live, 2 ggr, på Olympia i Paris 1955…
Man kan också göra som jag (iofs mer eller mindre ofrivilligt) gör i år — tar ut sen semester. Jag har två arbetsveckor kvar till min semester.
Hinner lagom välkomna kollegerna tillbaka till arbetet och sen vinka adjö för en månad… 🙂
Dieva — jag har samma misslyckade punkt på agendan: "bli ekonomiskt oberoende". Fast å andra sidan är ju livet inte slut än.
Har du bloggat om Marcel Marceau, Den blyga? Om inte: you know what to do … (Det närmaste jag har kommit honom är att jag tentade i ämnet på Drama-Teater-Film i Lund runt 1985.)
Om jag var tvungen att ta semester på det sätt som de flesta ju gör som inte har eget företag, skulle jag göra precis som du, Båthuspernilla: spara tills alla andra har haft semester färdigt.
Fast, Lo, jag älskar INTE hösten. INTEINTEINTE!!! vill jag skrika och dunka huvudet i väggen.
Men sedan lyder jag Jessika och äter lite mer choklad och dricker mer vin, så blir allt bra igen.
(OBS. På förekommen anledning: man ska inte ta allt jag säger bokstavligt. Både chokladen och vinet intages i lämpliga mängder. Var inte oroliga. När jag inte kan se vilket som är vin och vilket som är choklad, hejdar jag mig.)
Den mannen var väldigt vitklädd. Hade han vit skjorta också? Undrar om han vågar äta annat än filmjölk och marshmallows. Med tanke på hur det kommer att bli om han spiller på sig.
Det känns som den vitklädda kanske var svart, och från Kongo eller ditåt. Särskilt om skorna var brogue-skor, det gick inte riktigt att se.
Fast när jag ser vita skor tänker jag mest Maurice Chevalier, och när jag hör Marceau tänker jag Sophie, som var nån slags barnstjärna när jag stötte på henne först, och nu får pisk i von Trier-filmer.
Skitsamma, jag älskar skolstartstider var det jag skulle säga. Om det inte vore för att det betyder att sommaren tar slut så är hösten bäst av alla årstider. Förutom våren då. (Bara vinter som går bort alltså.)
Bouffic är wv, det lät som nåt slags nyord för bulimisk på franska.
Jag gillar vårar och höstar. Jag gillar pollensäsong något mindre men man får ta det onda med det goda. Jag gillar följdaktligen somrar och vintrar sämre än just vårar och höstar. Jag blir alltid deppig på sommaren. Bit i den om ni kan.
Tjosan hejsan hoppsan! Jag är också glad fast det är augusti och semestern är slut, för jag har sparat semester till den mulna november eller blöta mars och för att jag ändå väldigt sällan är oglad, förstås.
Jag har idag haft sönder min dator, mitt bankomatkort, en flaska vin, en bok samt min dammsugare. Kan du kanske skicka lite positiv energi till Fröslunda? Eller ännu hellre: en främmande man i vitt?
Choklad och lättvin, rött eller vitt?
Tillsammans?
Nej tack!!
Klart udda par.
Men choklad och en gammal madeira
Eller prova en chokladbakelse med lagrad porter.
Aaaah, helt rätt, Örjan, jag ska köpa en gammal madeira! (Fast mitt rödvin var jättegott till den mörkdammiga chokladen.)
Idag har jag dock inte vinat, idag har jag sprungit. Med stadens elitlag i basket! (Vilket tyvärr inte är särskilt imponerande. Men i alla fall en kick.)
Jag säger som Pysseliten: Tjosan hejsan! (Och tycker att Helénes ton trots allt sönderslaget låter lite tjosan också.)
QUIZ:
"I love New York in autumn, makes me want to buy school supply."
Från vilken film kommer den repliken (fritt citerat, alltså kanske inte ordagrannt)?
Fast jag är ju aldrig i New York under hösten. Fast Lotten har rätt, livet är inte slut, än finns hopp om att pricka av även den punkten. Ska baaaara komma på en bra strategi först …
Om inte annat Är man väldigt tjosan hejsan hoppsan om man tappar sönder allt man håller i. Hyfsat spännande är det trots allt och i alla fall – nästan så att jag vill prova lyfta upp typ min teveapparat också, bara för att se vad som händer! (:
Jag blev tvungen att googla fram svaret, Dieva. (Jag är mycket besviken på mig själv.)
Titeln är i sammandrag YGM.
Men det är ju fortfarande sommar, även om vi har nått den punkt där man inser att sommaren inte kommer att vara för evigt den här gången heller. Egentligen är det nu man borde ha semester, när man inser alltings ändlighet och har vett att suga ut det mesta ur den sommar som finns kvar.
Helt seriöst har jag faktiskt tänkt testa mina egna gränser när det gäller frivillig vistelse i havsvatten det här året. Det måste ju gå att härda sig en bra bit in på hösten om man tränar idogt? Och nu när jag når havet och en nästan badvänlig strand efter tre minuters promenad kan jag väl inte försitta dne här chansen…
Helt rätt Lotten! Fast det skulle vara fall och inte autumn. Det kom jag på när jag skramlade fram i tunnelbanan imorse.
You've got mail
Alltså jag vill bara påpeka en sak här som många svenskar inte vet om. Sommaren är aldrig slut förrän tidigast den 9 september. ALDRIG. Och om man säger ordet höst innan dess riskerar man att tungan förvandlas till ett visset löv.
Jag har också semester just nu och är glad som en lärka i ösregn!
Jag tycker att 9 september låter alldeles lagom.
/En som just nu sitter i spöregn och 11 plusgrader