Jag ligger här och funderar. Ska man spola om man gå upp och kissar mitt i natten?

Ska man stänga dörren eller ha den öppen?

Ska man vika ihop lakanen i en fin hög på morgonen?

Ska man gå ner till frukosten i pyjamas eller klä på sig och borsta tänderna först?

Klockan må vara mitt i natten och min kropp må skrika efter sömn och vila … men jag måste ju rapportera att jag ligger på dessa lakan.

Husets innehavare (tillika den man som sammanförde mig med min djefla man när vi var 20 år) blev på sin svensexa i lindrigt nyktert tillstånd placerad i en sovkupé med en biljett Stockholm–Malmö. Endast iklädd ett par röda skor.

Han hade inte funderingar om nattlig spolning eller dörrars öppnande utan mer blottarrelaterade problem. Men inte stod han rådlös, inte. Iklädd en ljusblå SJ-toga gick han på Malmös gator och torg tills han kom hem till någon som upplät sin gästsäng till honom. Och lakanet har han kvar.

(På min möhippa strippade jag på gågatan i Malmö. Vad är det med Malmö och nakenhet?)

Tillägg, tillägnat oroliga puritaner:
Nejdå, jag strippade inte så att jag blev så himla naken. Det var en sorts Gilda-stripp som markerade nakenheten utan att man såg den. Jag blev inte ens kall om rumpan.