06:32
Uppstigning medelst hälsmärtor. Jag måste värma upp fätterna fötterna innan jag kan börja stappla omkring, men glömde det i morgonivern. Jag ser då ut som om jag går på glödande kol: Aj. Aj. Aj. Aj.
07:14
Isyning av knapp i Trettonåringens klänning. Det måste vara 10–20 år sedan sist.
07:50
Entré på Sveriges Radio. Jag deltog sedan i morgonprogrammet som uppvärmning inför det som komma skall den 1 februari. Min första replik efter att programledarna välkomnat mig och raljerat om basket som ”korgboll” blev naturligtvis:
– Tack. Ska ni ha en fet smäll?
12:00
Språngmarsch mot bilen som jag hade parkerat så fint … men endast betalt parkeringsavgift för till 10:30. Jag sprang förbi parkeringsvakterna!
12:30
Lunch: fil som gick ut för en vecka sedan och flingor som bara bestod av de allra sista, trista smulorna. Som Eterna. liksom.
13:00
Stövelköp. Jag, Lotten Bergman, har inte köpt vinterstövlar med klack och skaft och dragkedja sedan 1987. Nu är jag uppdaterad, även om stövlarna är misstänkt lika dem från 20 år sedan.
14:52.
Avfärd med den djefla mannen och alla fem barnen mot Falun. Vi sitter i detta nu på tåget med fem uppslagna datorer och äter bruna bananer. Vi ska göra om resan till dåtiden.
Här ska vi äta pizza ikväll.—
Fotnot:
Den 1 februari–30 juni ska jag alltså vara morgonradiopratare i P4 Sörmland. Det innebär att jag måste umgås med folk, klä på mig i ottan och säga ”idag är det löning!”. Det har jag inte gjort sedan 1998. Jag kommer att dö med de snygga stövlarna på.
