Hoppa till innehåll

Förlovningsminne

Eftersom jag och min djefla man träffades redan när vi var 20 år och snabbt som ögat bytte ringar, har vi snart varit förlovade i 21 år. Ok, om förlovningen annuleras i och med giftermål är vi ju inte förlovade längre, men så vaddå. (”Så vaddå” ska uttalas på skånska, det vet ni väl? [seuh vhädde’åh] Det betyder ungefär samma sak som det nutida ”orka!”.)

Den 21 (eller 22?) november 1986 kunde man i Sydsvenska Dagbladet läsa att vi förlovade oss i Gökrummet på Akademiska Föreningen i Lund. Detta rum är ett berömt krypin där man skriver odödliga spex tillsammans med Hasse Alfredson och på det hela taget är det väldigt coolt att ha tillgång till Gökrummet.

Problemet var bara att vi for med osanning i tidningen. För annonsen lämnades in i förväg – och vi visste ju inte vad som hända skulle.

Min djefla man gick på kryckor efter en orienteringsvrickning och jag var ful i håret eftersom jag är det i november. Men vi hade på oss våra allra finaste, lappade jeans och tog oss in i AF-borgen med guldringarna brännande i innerfickan. För att komma in i Gökrummet måste man gå över Stora scenen … och det var just det vi inte fick. För där stod en Anders J. med armarna i kors. Han var boss över Lundaspexdekoren och gillade tydligen makt.

– Förlåt, vi vill bara komma in i Gökrummet.
– Vi ska förlova oss där.
– Det ska ni inte alls.
– Men vi … jag är Jesperspexare …
– Tänk om alla som ville skulle få klampa omkring här på scenen.
– Vi ska inte klampa, vi ska bara gå här i kanten, sa min djefla man och pekade med sin ena krycka.
– Nej.
– Kan vi komma tillbaka senare? sa jag och tänkte att om jag hade fått skriva det hade jag skojat till det och skrivit ”scenare” och då hade kanske Anders J. skrattat och släppt fram oss.
– Nej.
– Men …
– Nej.

Vi tog oss därför hem till Michael Hansens Kollegium och förlovningen fick ske över te och källarfranskor i en kökssoffa som sedan den dagen kallas ”Gökrummet”.

——-
Ännu mer värdelöst vetande
Jag är numera Facebookad. Nu är frågan … är det blott och enbart skoj eller kan man ha nytta av något? Kan man skapa opinion för mataffärer över nätet eller ordna bättre basket för alla?

Share
Publicerat iBloggen

28 kommentarer

  1. Jag för min del förlovade mig faktiskt för tjugosju år sen, men det var med en helt annan man än den jag sedan gifte mig med (och fortfarande är gift med). Så numera är jag garanterat oförlovad!

  2. cruella

    Orka ansiktsburken! Jag är där, men vad ska man hitta peau?

  3. Förresten får jag inte ihop matematiken riktigt. Om ni förlovade er när du var 20 (“snabbt som ögat” kan ju knappast tolkas som “efter ett par år”) och har varit förlovade i snart 21 år så skulle ju du vara 41. Men: jag har alldeles för mig att du är tre år yngre än jag och jag är alldeles bestämt mer än 44! Hur förklarar du detta? (Frågan läses med en sträng rynka mellan ögonbrynen.)

  4. Cruella: Jag säger ungefär som du.

    Översättarhelena: Jag har ett förlovningstrauma före min djefla mans inträde: samma dag som jag misstänkte att min dåvarande pojkvän skulle hala fram ett par ringar gjorde han slut.

  5. Översättarhelena: Jag var medvetet mystisk eftersom jag tycker att jag börjar bli lite väl till åren kommen, i alla fall vad gäller siffrorna.

    Vi träffades innan vi hade fyllt 21 år 1985 och förlovade oss 1986. Det tycker jag var snabbt marscherat, men det är ju nästan två års prövotid.

  6. Jag förlovade mig för tre och ett halvt år sedan, men har sedan dess avförlovat mig utan att bli gift.

    Däremot facebookade jag mig ju också nyss (igår närmare bestämt) och är fortfarande kvar!

  7. Jaha, det förklarar ju saken. Det handlade helt enkelt bara om hur man definierar “snabbt som ögat”.

  8. Jag är starkt kluven till Fejsburk. Ibland tycker jag det är jätteroligt, men oftast känner jag mig helt likgiltig.
    IT-mamman och jag förlovade oss 1989 under akvedukten i Håverud. Tyvärr blev det lite stressigt eftersom vi egentligen var på väg till en stuga i Värmland med ett gäng kompisar.
    Jag var 21 och hon skulle fylla 18. Så där ligger svärmor Lotten i lä…

  9. Seuo vaddåå vet jag vad det betyder – men inte betyder det det orka jag lärde mig på 30-talet!?
    Första gången vi föräldrar och den djefla mannen och hans äldre bröder fick en illustration till den djupare betydelsen av detta uttryck var 1972 under en nattlig färjetur mellan Travemünde och Helsingborg, då vi hela natten, i vår dyrt betalade sovhytt, hölls vakna av ett äktenskapligt gräl i hytten bredvid. Hustrun klagade “in the top of her voice” medelst ordmassor – mannens enda reaktion var sporadiska Seuo vaddåå.

  10. Svärförälderspanik! De där tankarna har nog alla föräldrar känt. Tänk om något av mina barn släpar hem en partner som håller på IFK Göteborg. Eller ännu värre: ÖIS.
    Det skulle bli mycket jobbigt, fast jag tröstar mig med att barnens blåvita kusin haft tur och träffat en tjej som är Gaisare. Det finns hopp, typ.

    Har jag deadline idag, förresten? Ja, troligen.

  11. Olsson

    Det är jättetrevligt att vara svärmor. Och ännu bättre när svärsonen säger att man “inte är som en svärmor brukar beskrivas”. Det värmer svärmorshjärtat.

  12. “Svärsöner och svärdöttrar”. Visst borde väl ordet “svärbarn” finnas?

    Maken och jag förlovade oss i stor hast innan jag skulle vara på jobbet kl 7.
    Egentligen skulle vi vänta till kvällen och gå på NK (Ett av Umeås mer välrenommerade konditorier), men eftersom vi inte visste om han skulle lejas till jobb ute i skogen kanske hela veckan så blev det ringväxling lite snabbt på morgonen. (Och kondisfika på aftonen vill jag minnas.)För övrigt har vi samma årsmodell på träff och förlovning Lotten. Gifte ni er också 1988? (Har nog vetat men glömt.)

  13. Nope, Cecilia N, jag skulle varken gifta mig eller skaffa barn förrän jag blev vuxen. Och det blev jag tydligen 1991 respektive 1992.

    (Och nu rusar du åstad och anmäler svärbarn som ett nyord om det inte redan är gjort av någon annan!)

  14. Emi

    Själv (eller, ja … tillsammans med sambon, då) lever jag i högönsklig synd och välmåga, och är alltså inte ens förlovad, men har lik förbaskat både barn och ett halvt bolån. Min medlåntagare påstår att det är dags att gifta sig när AIK vinner SM-guld i hockey, så jag gissar på år 3057. Att damerna vann ifjol, det har han förträngt.

  15. Emi: Intressant, det där med AIK. Låt mig citera deep|edition:

    “Den dagen då Lotten verkligen får skrivkramp – den dagen kommer världen gå under, AIK vinna Elitserien och jag bli smal.”

    Med andra ord är det jag som bestämmer när Emi gifter sig.

  16. Vart ska jag rusa? Vart ska jag rusa? *virrar hit och dit utan riktning*

  17. Romansråttan

    Förlovning är nåt som jag med välbehag tänker tillbaka på. Oj vad det var kul att förlova sej!

    När vi köpte våra förlovningsringar var Greta Garbo (!) i butiken och handlade. Bara det … Själva förlovandet ägde rum i mellanakten på Operan, i de där guldstolarna som står uppradade i foajén. Efter Operan åt vi på Operakällaren. Och lämnade en rejäl skvätt champagne kvar i flaskan; vi drack så lite på den tiden. I dystra stunder brukar vi nu passa på att gräma oss över den där inte föraktliga slurken skumpa som vi bara lämnade …

    Vi tycker absolut att själva förlovningen är det som gör susen och har i alla tider firat förlovningsdagen mer än bröllopsdan …

  18. Jag och den gamle förlovade oss den 19 juni 1955 i Tarbes.
    Orsaken till valet av denna ort har en krigisk orsak. Dock inte att konungarna av Sverige härstammar från näraliggande Pau, utan att man i T. tillverkade Boforskanoner, (15 cm haubitsar) på licens.

  19. Agneta

    Våra namn samt 17 oktober 1964 står det i min förlovningsring. Men var och hur gick förlovningen till? Jag minns inte!!!! Min man minns lika lite. Vi måtte ha gjort det i sömnen.

    Vi kommer ihåg var vi beställde ringarna. Vi minns också att min pappa kom på besök då vi var helt nyförlovade och bjöd oss på middag på en ungersk restaurang i Malmö nära Davids Halls torg. Stället hette Hungaria och krögaren hette Zoltan von Katay. Det minns jag. Men hur själva förlovningsdagen, lördagen den 17 oktober, förlöpte är höljt i rena dimman. Märkligt.

    Bröllopsdagen som skedde i 30 graders kyla den 2 januari påföljande år minns vi betydligt mer från.

  20. Min förlovning är en historia som har väldigt litet av romantiskt skimmer över sig.

    Ingredienserna är ungefärligen dessa:
    Rastlös man, många älgar siktade i skogen, jaktkamratsugen kamrat, storsint och tålmodig kvinna, döda älgar, knivblad djupt i ringfinger, mörkrets inbrott, älgtransport, kall middag, mycket snabb ringpåtagning i dusch med blodskvätt på golvet. Uppvärmd men ändock god mat och champagne därpå avslutade aftonen.

    Nån gång ska jag skriva en riktig historia om detta. När jag har hämtat mig, det är bara tio år sedan.

  21. Vi förlovade oss på Hallandsåsen – lämpligt placerat exakt mittemellan Varberg och Lund.

    Bröllopsmiddagen ville vi absolut ha på AF, men eftersom det var Toddydagen* kändes det inte som ett alternativ.

    *Folk som träffar läkarstudenter i Lund den dagen skulle hellre gå till en medicinman eller åderlåta sig själva. Men Toddybladet är kul ibland!

  22. Agneta

    På tal om AF och Spex så betittade vi Steve (Student-TV) i går och såg karnevalsfilmen från 1966, med såväl Hasse Alfredson som Uaradaakademien inblandade.

    Och på tal om AF och bröllop så hade en av sönerna sin bröllopsfest i Lilla Salen för ett par år sedan. Välkomstdrinken serverades vid Universitetsfontänen och solen sken å det fagraste. Hela följet blev fotograferade med Palestras vildvin i bakom ryggarna. En mycket lyckad fest var det.

    Nu gör jjag fjärde försöket att få Blogger att ta in min kommentar! cthbztgl — utbrister jag.

    Försök nummer 5 — nu kommer inga bokstävlar fram mer.

    Gått ur och gått in igen. Försök nummer 6

  23. Bra att du är envis, Agneta!

    (Önskemål: jag vill ha överraskningsparty för mig själv i Stora Salen på AF. Var lägger man in en sådan ansökan? Aha, i sin blogg? Jamen dåså.)

  24. Agneta

    Önskar du på alldeles egen hand försöka överraska dig själv i den Stora Salen? Det låter som en något svårknäckt nöt!

  25. Helt korrekt uppfattat, Agneta. Men med mina senila gener låter det absolut rimligt till t.ex. 80-årsdagen.

  26. Om du bokar nu så är det säkert alldeles glömt tills du fyller 80! *gapskratt*

  27. […] ju gå upp för att bädda och städa undan efter sig, så då är det mycket bättre att ligga i Gökrummet. Nej, förlåt, Duvslaget heter det – ett av alla rum som turisterna inte får komma in […]

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.