Hoppa till innehåll

Dag: 12 oktober 2007

På bloggparty på Mosebacke

Jag sitter på bloggkalas för att fira att My Markup-Erik och Blind Höna har bloggat i sammanlagt tolv år. Om jag slår ihop mina bloggår med t.ex. hakke, Annika Bryn, Översättarhelena, Trulsa och Ica, kommer vi också upp till dryga dussinet, så det så.

Nu ska vi se här. Coola Morsan bjuder mig på Ramlösa eftersom hakke bjöd henne på en öl. En man som oblygt kallar sig perfekt (hittar inte bloggen!), flirtar med Annika Bryn. Kommentatorsboken vandrar laget runt.

Typiska bloggare.

Servitören försöker hjälpa mig med lösenord, men beklagar eftersom det faktiskt bara är artister som uppträder på Mosebacke som kan få tillgång till internet. För de vill säkert ju bombis blogga strax innan de går på scen. Eh, hrm. Jag pratar med intressanta människor med okända bloggar, jag hinkar öl och hittar trådlöst internet och allt jag kan tänka på är:

Jag åt senast klockan 11:57.

Jag får nötter och choklad av hakke, jag snor tilltugg av alla jag pratar med och jag står snart inte ut. Kvällsmaten.

Jag erkänner. Jag är beroende av mat.

Skoinlägg i 90-talsfärg.

För att distrahera mina yranden om feta kycklinglår och pyttipanna med två ägg samt bakad potatis med massa vitlökssmör, plockade hakke fram sina hålfotsinlägg. Jag beundrade dem och glömde för en stund mina lidanden.

Bloggservietten. Som borde ha stavats lite modernare, kom jag på nu. (Det är inte mina fingrar – Sjuåringen har målat mina med helt förfärligt nagellack.)

Uppdatering 23:21
Jag sitter på Centralen och väntar på tåget hem. Vet ni vad som är öppet på Centralen så här dags? Inget. Jag får åka hem hungrig. Buhu.

Uppdatering 00:39
Uppvärmd pizza. Macka med ost, skinka och tomat. Varm mjölk, åhupp, spill spill inne i jackärmen, usch vad det kommer att lukta. (Nej, jag tog inte av mig jackan i hallen utan rusade med den och skorna på fötterna in i köket för att mata monstret mig.)

Uppdatering 01:16

Ligger i sängen. Med den djefla mannen, raggsockor, pyjamas både uppe och nere samt två täcken. Men ingen röst. Så här låter jag:

– Hhhhhh.

Så här låter den djefla mannen:

– Sxxxxkkkrrrzzzzzz! Kkzzzkkgh! Pfffff.

Share
18 kommentarer

PP-lättja

PP?

Ska jag äntligen skriva om pianoplink och vackra notblad?
Eller handlar PP (ve och dubbelfasa) om tiden efter förlossningen?
Nej, visst måste det vara så att jag idag tänker utgjuta mig över propenplast?

Å nä. PowerPoint! Tadaa!

Fast jag ska faktiskt inte klaga på obegripliga stapeldiagram, löjliga punktlistor eller swoooschljud eller ens de grälla färgerna. Jag måste ställa några frågor till er.

1. Har ni sett en riktigt bra PP-presentation? (Som man ju borde kalla PPP.) Sådär bra så att man tänker ”vilken tur att vi inte längre är fjättrade vid OH-bilder, diabildsvisningar och flanellografer”.

2. Jag delar aldrig ut mina presentationsbilder (Keynote) efter föreläsningarna. Materialet deltagarna eller åhörarna får, är istället tidningsartiklar och krönikor som ger mer kött på de magra utbildningsbenen. Alla får inledningsvis order om att anteckna flitigt eftersom det är … ptja … bra. Vad tycker ni om en sådan despot till föreläsare?


3. Och vad säger ni nu då? Jag som aldrig förut har lagt upp en film så här!

Share
24 kommentarer