Igår pratade jag med skruhundrafnuttjon människor som jag inte hade träffat förut. Alla talar vi med varandra med baktanken:
”Ah. Den här människan kan jag kanske ha nytta av.”
Då kan det ju förstås ha med olika nyttor att göra. Jag läser era baktankar:
- hon kanske kan bjuda mig på lunch så att vi kan jobba ihop senare så blir jag rik
- han kanske kan anlita mig till sitt enorma företag så blir jag rik
- lysande, en potentiell barnvakt – så att jag kan jobba mer så blir jag rik
- underlig människa, men framgångsrik … jag håller med så tycker han om mig och ger mig jobb så blir jag rik
- men så imponerande, hon kan ju allt och här får jag ta del av kunskaperna som jag kan använda i mitt jobb så blir jag rik
Men hur framstår jag där jag skakar hand och ler och försöker framhålla mig själv och mina fantastiska fördelar? Jag fastnar ofelbart på skryt som verkligen inte imponerar på någon som skulle kunna göra mig rik eftersom jag snabbt som en ödla i en flottpanna klämmer fram att jag
- har fem barn
- bloggar överallt
- är beredd att skippa jobb för att inte missa en basketträning.
Skicka mig på säljdigsjälvträning!
Fast jag har i alla fall lärt mig att räkna till tio och hålla tand för tunga. (Tand för tunga? Låter som en spansk läspning. Nåväl.) Dessa repliker lät jag under gårdagen passera utan att bli ironisk:
– Jag flyttade till Tensta bara för att visa alla att man faktiskt kan bo i Tensta.
– Jag läser inte bloggar. För de är så illa skrivna.
– Det var bättre förr.
– Man måste tänka mer på de svaga i samhället, de starka är för starka och bara förstör.
– Barnen måste få större inflytande på dagisverksamheten.
– Man borde faktiskt sänka myndighetsåldern, det är kränkande att … (hörde inte resten av den meningen eftersom alla mina i tankarna formulerade, ironiska meningar blockerade hörselnerverna).
– Sverige är ett språkfascistiskt land.
”Mhm, jag flyttade till Eskilstuna bara för att visa att man faktiskt kan bo i Eskilstuna och nu ska jag flytta till Åmål av samma anledning. Just det, jag har aldrig sett en film men jag vet att de är dåliga allihop. Visst, jag längtar tillbaka till när vi inte hade internet. Ja, vi borde alla vara lite svagare till mans. Barnen – de förtryckta baaarnen – borde få bestämma allt själva, ja, särskilt borde de få skapa en ny kostcirkel, den gamla är så trist med fibrer å så. Sure, jag tycker att vi skippar myndighetsåldern och alla andra myndigheter. Låt mig få berätta om fascism …”
Pfuh. En inblick i min hjärna var det, ja.
26 kommentarer