Nu måste ni faktiskt gå kurs för mig.
Den 26 september kl 09–15 i Stockholm (pdf här).
Det handlar om (gääääääääääsp?) skrivregler och tips och skrivtricks samt historiska tillbakablickar. De som gäspar är vanligtvis så få att jag brukar pussa dem på flinten och erbjuda syretillägg. Jag kanske tar upp detta under dagen:
- Ska man skriva de, dem och dom huller om buller?
- Har SAOL-redaktionen blitt helt galen?
- Måste man skriva ”e-brev” när ingen säger det?
- Hur kul är det med särskrivningar?
- Vad har smajlisar och citattecken gemensamt och vad är situationstecken?
- Ska vi värna om fnuttar och streck samt svårtstavade ord som ingen känner till?
- Varför ska man ha skrivregler på jobbet? Alla fattar väl ändå vad man menar?
- Hur skriver man bäst en punktlista?
Alla som anmäler sig före senast onsdagen den 5 september (i övermorgon) får en ettårsprenumeration på Språktidningen. Sex timmars rolig allmänbildning med mig som domptör kostar special price only for you endast 1 900 kronor trots att jag i vanliga fall är tre eller fyra gånger så dyr.
Visserligen kan man för 1 900 kronor istället köpa en sekruttbil eller en höstkappa och försvarliga mängder mjölk, men det här är inte en kurs för privatpersoner. Den här kursen ska arbetsplatserna bekosta eftersom den förvandlar alla deltagare till språknördar som sprutar tydliga budskap omkring sig lika effektivt som Stieg Larsson skrev deckare. (Ser ni att jag kan vara populist också?)
Nittonhundra spänn är en fis i rymden för de flesta företag, även de allra minsta. Våga ta det hemska kurssprånget!
Anmäl er
- via mejl till mig
- via mejl till min djefla man som aldrig svarar på mejl
- via formulär
- via telefon: 070-888 55 41.
—-
Dagens bonusbilder är två konstverk. Ett hittade jag på anslagstavlan nyss:
Misstänkt kreatör: Femtonåringen. Kanske heter han Fibermacka fyrkantsbyxor? Eller – ve och fasa – är det månne en blivande rondellhund?Det andra konstverket tillkom när ett av våra Iittalaglas (som Glassbilen har gett oss) gick sönder på ett intressant sätt.
Kreatör: Trettonåringen. Visst påminner det om … iooo oiii … The Clangers?
Akta dig nu för att sätta en turban på mackan! Eller glaset! Men bakvänd keps går säkert bra. Eller en liten prinsesskrona?
Jag skulle LÄTT gå din kurs! Om jag inte
a) bodde på andra sidan Sverige
b) inte blivit hjärntvättad med liknande ämnen i 1,5 år på humanisten.
Men jag ville ändå säga att det låter GRYMT och att ALLA MÅSTE GÅ. Man får inte välja.
Jag vill, jag vill, jag vill, jag vill. Men jag har redan alldeles själv gjort av med hela avdelningens utbildningbudget och kan inte riktigt motivera min chef att lägga ännu mer pengar på mig.
Privat ska jag bekosta skriva roligare kursen om den återkommer.
Go Femtonåringen! Jag har sagt det förut – den killen har talang. Om Lars Vilks kan leva på att bygga vedhögar och respektlösa rondellhundar, borde din grabb kunna bli en rik man på kitchen art.
Jag skulle också gärna gå din kurs. Jag är inte hjärntvättad som min syster, utan fullständigt autodidakt med allt vad det innebär. Men den 26 september har jag pressläggning på en tidning.
Skulle i och för sig kunna skicka mina två lakejer, men en bor i Bryssel och den andre är nog mest intresserad av danska skrivregler.
Så,, nu har jag slut på undanflykter.
Nämen hörni, detta komer att utveckla sig till en lysande hörna för undanflykter! Man kan gå hit och välja en i högen när man vill slippa gå på släktkalas eller reunions.
(Fast Ozzy måste genast ta anställning som min manaaaascher.)
Komer? Ah, Komer Simpson! (Kusin.)
Här ”komer” en undanflykt till:
Jag skulle väldigt gärna gå men min arbetsgivare verkar rent av vara FÖR uselt språkbruk. På min avdelning har vi en sjuk mängd rutiner att läsa och dessa finns tillgängliga som vägledare när något går fel. Meningen är att de ska kunna följas till punkt och pricka, men de är ofta så illa skrivna (förutom särskrivningar och stavfel som man kanske kan leva med förekommer också syftningsfel och otydliga formuleringar) att det inte går. När jag påtalade det för en kvalitetsansvarig fick jag till svar att jag var lite kinkig.
Det ska jag kontra med nästa gång något blir fel på riktigt och en kvalitetsansvarig kommer för att skälla på mig…
Kreativa kottar det där. Men skulle inte du ha kurs i att skriva roligt med?
Min undanflykt är att jag säkert skulle förstöra hela kursen genom att agera odräglig besserwisser hela tiden! Jag kanske borde anordna en kurs i hur man framgångsrikt agerar odräglig besserwisser?
Nu sitter det en turban av toapapper på mackan, AB!
Ica och Tiila: skrivaroligtkursen som var en sådan enorm succé (inställd) återkommer jag med. Nu har jag ju i alla fall två anmälningar!
Stellans lustiga lakejer kan ju få gå alla kurser som jag håller i Bryssel. (=0) Alla kurser som jag håller på Västkusten kan ju Översättarhelena få ta över med tillägget ”à la besserwisser”. (Måtte jag nu ha satt a-fnutten åt rätt håll.)
Joshua_Tree: Jag har tips på världens lämpligaste hämnd: skicka rutinerna lite sådär i hemlighet till mig. Jag betalar porto om det skulle komma på fråga.
Jag är också en total besserwisser plus att min snåla arbetsgivare (= jag själv) inte har råd… annars tror jag det är en hejdundrande rolig, genial och inspirerande kurs!
Är wv en artikulationsövning? Pzvsvsv…
Jag vill ju skriva roligt! Det låter mycket skojigare än regler som mer är nyttigt värre.
Ånej, jag tror inte på det där med utbildning och kurser och sånt…jag är lärare, så jag vet va ja snackar om serru…
/Björn
Sist jag höll en liknande kurs (på Chalmers) så var det flera deltagare som somnade. Den fasta lärarkåren tröstade mig dock med att ”det gör de alltid efter lunch”. Jag misstänker att du håller dina kursdeltagare vakna, Lotten!
Japp, Översättarhelena, jag bara klampar in och vrålar PALTKOMA på er, putällgubbar!
Jag skulle jättegärna var med på kursen, men den dagen börjar arbetet på bokmässan för oss utställare. En annan gång kanske!
/Maria
Jag måste nog jobba på en del om 1900 kronor är en fis i rymden även för de minsta av företag.
AB hem och familj har inte heller råd. Och nån annan arbetsgivare har jag inte.
Däremot är jag intresserad av att lära mig hur man tittar på sidor med faktaengelska och bara insuper förståelsen på svenska.
Förresten fick jag ett konstigt erbjudande från Språktidningen. Om man prenumererar ett halvår är momsen 7,92%, men om man prenumererar ett helt år är momsen 20,66%.
Nån som vet varför?
Jag med. Jag hade gått. Om jag inte hade haft så lite papperslappar i plånboken med siffror på. Och om jag inte bodde i det forna danmark. 😉
Kan du anordna en kurs där du lär arbetsgivare att skicka ut sina anställda på en skrivarkurs, när de anställda jobbar med keramik och inredning och inte alls kommer i kontakt med skrivande i sitt arbete?
Snäääälla!
Så klart, Heléne, det kallas ”kick off”!
He, he, jag kom just på en svensklärare jag hade en gång på en folkhögskola. Jag vet inte riktigt hur det gick till. Kanske hade hon svårt att växla från Svenska för invandrare till mer avancerad svenska. Men hon började lektionen i svenska med oss såhär, gravallvarlig och utan att skämta: En mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt…
Vi visste inte riktigt vad vi skulle säga. Vi blev förstummade…
Lite senare kläcker hon ur sig en annan klassisker: Att gå bort, det är en synonym för att någon har dött.
Då bad vi om att få en annan lärare…
Lotten, ordna en kick off!
Vilka konstnärliga barn du har! Själv har jag aldrig haft inspiration till sådan där vacker, modern vardagskonst (om jag ska vara helt ärlig är jag inkapabel att skapa i stort sett all sorts konst). Sammanfattningsvis är jat alltså grymt imponerad! och så måste jag få lägga till att din blogg är underbar<3 fast det skriver jag varje gång jag kommenterar... Blott 17 år är jag dessutom redan en språkpolis (vad ska det bli av mig?) som uppskattar dina insatser.
Kick offen är ordnad: jag rabblar ord ur SAOL och strippar samtidigt! Klimax nås när jag frågar hur man stavar till abonnemang!
Astrid: jag var också språkpolis som 17-åring, men skrev trååååååhååååååååkiga uppsatser i skolan. Alla meningar började på antingen ”Jag” eller ”Sedan”. På vår tid hade vi ju inte smajlisar utan fick lita till citattecken för ironi och tre punkter för att signalera ”du fattar väl vad jag menar”. Genom att inte ha tre punkter utan arton, trodde jag att jag var dubbeltydig och blinkade med ena ögat samtidigt som alla väl ju nog förstod vad jag menade.
Och när jag inte fick femma på uppsatserna, drabbades jag av akut nackspärr och skolkade resten av dagen.
Mooooget, som man säger idag.
Lotten, baby!
Detta ar en typisk kommentarshijack! Vi har tagit en bild pa en glasskiosk till just precis DIG! Maste ocksa kopa Oreo ice cream sandwich sedan. Risken finns att den smalter ifall vi ska ta med en hem till dig. Men jag letar fina Pez dispensers samtidigt. Uppdaterad blogg, men annu inga bilder.
Baby? Ah, det måste vara hotet om striptease som sätter igång Studiomannens fantasi. Hot baby oh yeah, give me one more time tjoho tiddelidi…
Glasskioskbild från Washington? Hurra!
Min arbetsgivare uppmuntrar bara saker som är gratis och som innebär att man kan vara på jobbet och snyta snoriga barn. Annars hade jag gärna varit med, både jag själv och Nacka kommun kan behöva lite uppryckning i skrivavdelningen.
Jag vill se en bild på skalkmannen med turban! Jag tror att han blir jättefin.
Skalkmannen! Heter han ju såklart!
(Men bild blir det inte, då kommer ju den bergmanska flaggan att brännas.)
Särskrivningar ÄR kul! Särskilt när yrkesmän gör dem. Ger en massa uppslag yill bloggposter!
…till bloggposter… heter det naturligtvis! *generad*
En Ökenråtta av glas. Tack!
Min roliga svåger som är göteborgare gör trevliga älgar av vattenkranarna på en viss modell av tvättställ. Med några prickar rött nagellack, bara.
På fråga 1 svarar jag: De, dem eller dom, det bestämmer man väl själv. Jag brukar blanda någon/något och nån/nåt hej vilt, kanske är det lite inkonsekvent.
På fråga 2 svarar jag: Om SAOL är galna vet jag inte, men det låter onekligen som en ledande fråga! Skvaller är alltid spännande!
På fråga 3 svarar jag: Om man måste skriva ”e-brev”? Nej, det måste man inte.
På fråga 4 svarar jag: Särskrivningar är inte särskilt roliga. ”Kassa anställda”, ”en brun hårig sjuk sköterska”, hahaha, lärarkonferenshumor, snark.
På fråga 5 svarar jag: Vad smileys och citattecken har gemensamt är väl att de missbrukas? Situationstecken är ungefär som läppsyl.
På fråga 6 svarar jag: Värna om fnuttar och streck? Jag förstår inte riktigt vad du menar, men mitt hjärta säger ja!
På fråga 7 svarar jag: Skrivregler på jobbet är väl till för att man skall kunna förstå varandra. Det är inte alls säkert att alla fattar, och hur som helst är det ju bättre att budskapet hamnar i fokus än att andra stirrar sig blinda på avsändarens särskilda uttryckssätt. Varför måste McDonalds-anställda ta av sig sina smycken och iklä sig uniform?
På fråga 8 svarar jag: Jag vet inte hur man bäst skriver en punktlista, men jag har sällan behov av dem annat än i form av koncisa, kronologiska att-göra-listor.
Borde jag gå på kurs hos dig?
PS. Efter interpunktioner såsom frågetecken borde du använda mellanslag! 😉
Hej Lisa, välkommen på kurs any day!
Vaaaaar har jag glömt ett mellanslag? (Du ser, jag kan inte fokusera på dina svar förrän jag hittar mitt skrivfel; jag är helt rubbad!)
Lotten, hehe, mellanslag efter skiljetecken fattades ju hela vägen –
”Ska man skriva de, dem och dom huller om buller?Har SAOL-redaktionen blitt helt galen?Måste man skriva ”e-brev” när ingen säger det?Hur kul är det med särskrivningar?Vad har smajlisar och citattecken gemensamt och vad är situationstecken?Ska vi värna om fnuttar och streck samt svårtstavade ord som ingen känner till?Varför ska man ha skrivregler på jobbet? Alla fattar väl ändå vad man menar?Hur skriver man bäst en punktlista?”
Såg några andra slarvfel också. (NEJ, fråga inte! Jag lider nämligen av sjukdomen ordus fascistus, och den får under inga omständigheter uppmuntras. Jag ber varje kväll till gud om ”sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra” och ser varje dag utan återfall som en gåva.)
Ok, Lisa … läser du samma inlägg som jag? Det du rabblar är frågorna som jag ställer i en punktlista. Varje punkt har en ny rad. Var saknas det då mellanslag?
(Om du har läst texten med hjälp av ”Visa ursprungligt inlägg” syns däremot inte punktuppställningen, men det har inget med mellanslag att göra utan enbart med Blogger.)
Och slarvfel? Nä, nu får du ta och mejla mig, det här är jag nyfiken på! Jättekul!
lotten@bergman.com