Jaha, det här var alltså dagen då alla skrivämnen tog slut.
Jag har suttit i flera minuter och stirrat i bokhyllan framför mig. ”Puss”, ”Kram” och ”Love love love” stod där, men inte gav de heller någon anledning till formuleringar eller funderingar. Första kyssen när vi lekte ”Flaskan” är inte intressant att berätta om, den var ju bara slemmig.
Nu ska jag byta skrivställe. Tar upp datorn i famnen utan att sluta skriva, så d-e-t … g-å-r … s-å … h-ä-ä-ä-r… l-å-n-g-s-a-m-t … a-t-t …
Nu ser jag en oklippt gräsmatta och en vinglig veranda med snubbelbucklor. Nähe, det finns inget att skriva om det heller. Det måste ha varit i sådana här lägen som Hemingway tog sig en whisky. Och snubblade omkull ute på verandan.
Jag tar en mugg te. Och byter skrivställning igen. Stänger om mig. Sitter inte särkskilt bekvämt, brukar inte dricka te härinne eftersom hyllan sitter avigt till. Nu ser jag framför mig farmors symaskinsbord från 1922. Här har vi en hyllmeter gamla VeckoRevyn och Amelia. Kan man ju skriva om, alla roliga spretluggar, plastörhängen och buskögonbryn. Nej, vänta, måste … äsch. Åh.
– Min djefla man! Kom och hjälp! Papperet är slut! Nej, inte skrivarpapper! Toa!
21 kommentarer