Vi ska åka till Lund och gå på bröllop i morgon. Bra. Olles kusin gifter sig och det blir kul och kalas och jag har ju faktiskt bara varit på en, två räkna räkna … fem bröllop i mitt liv. Bara fem! Undrar om det är så att jag inte blir bjuden när det vankas bröllop eller om jag umgås i kretsar där man i helt enkelt inte gifter sig. Eller är fem rentav ett lämpligt antal?
Nu så här dagen före, har jag precis konstaterat att jag äger fyra klänningar. Ok, treånhalv. (Många siffror här idag, jag vet.) Dessa klänningar inköptes alla i mitten av 90-talet och finns med på alla festbilder, alla släktkalasdokumentationer och alla partyfoton sedan dess. Och nu kommer det:
Jag tycker att de ser jättesnygga ut.
Samt:
Detta är förmodligen en helt felaktig åsikt.
– Men vad kul, då ska jag ut och köpa en ny klä… vänta, eh, får man ha kjol?
Jag har vansinnigt många kjolar som räcker ner till halva låret, hallå, kan jag gå på bröllop i en sådan om jag har en knypplad blus till? (Förlåt, nu svänger jag mig med termer. Jag ska förklara: man kan väl ha vad som helst nertill om man är väldigt genombruten upptill?)
Och så är det skorna. Jag har i källaren ungefär 723 skor, varav ungefär 716 är gympadojjor. De resterande är underbara konstverk till antika skönheter med taxklack och stilettklack och kilklack (usch) och klumpklack. Men inga passar längre. Jag får hugga av hälen som Askungens syster för att komma i dem. Fast det kanske räcker om jag bara filar av en liten tå eller två?
För att inspireras till inköp gick jag i detta skede av shoppingpeppningen in på http://www.hm.se – som omedelbart (så himla modernt!) meddelade följande:
Inget stöd där alltså. (Försök gärna själva – det är inte världens mest lättsurfade sajt – inte ens när man byter till en Fire Fox som de faktiskt godkänner.)
Så nu vet ni. Jag ska idag sälla mig till shopparna och hitta
1) en sån där klänning som jag år 2015 kommer att titta på och säga ”nämen, den här duger väl, jag var himla snygg i den för ett sekel sedan”
2) ett par skor som jag förmodligen kommer att förbanna på söndag morgon.
Bröllop är kul säger hon som bara varit med på ett och ett halvt… varav det senaste var för sex år sedan.
Ser fram emot att läsa om och…se resutatet av dagens vedermödor.
Har dina fötter och växt av dina graviditeter?
Mina fötter blev mer än en halv (vägrar tillstå en hel) storlek större när jag väntade pojkarna.
Varfär är det så? Visserligen var det en skön ursäkt att kunna skylla på barnen för att få köpa nya skor.
God shopping!
Jahaja, du tycker alltså att fem bröllop är lite?
Jag har bara varit på … nu ska vi se … vad var nu igen … jag har det på tungan … Just det, nu kom jag på det. Jag har varit på NOLL bröllop. Snyft.
Visste ni att … Mamma sydde sin egen bröllopsklänning som är lika vacker som en diamant?
WV: dodkano! Hehe.
Kära tolvåring: Duger GULDbröllop som initiering?
Det blir till våren, de 50 åren!
Finns det nåt härligare än barn som är supportive? Och berömmer modrens gamla paltor, hur de än ser ut.(Ja, nu menar jag inte just DINA palt.. klänningar, Lotten.) Man lyfter en halv meter av sånt och bara glider fram i luften, i sina paltor.
Nu kommer min story i branschen: Jag har en sorts..eh..överdel som är i en modell som jag favoriserar: stor, lös och ledig. (Då ser man själv så smal ut, därinne bland de förvillande tygmassorna.) Materialet är nån sorts råsiden, väldigt grov struktur, vävt i ljusa brunbeiga toner och lite vitt. När barnens far fick se denna kreation frågade han styggt om den var gjord av återvunnen wellpapp!!! Detta hörde yngste sonen som ryckte ut till mitt försvar: ”Det är inte alls nån gammal wellpapp. Mamma ser ut som en indianprinsessa som har gjort fina kläder av bark och sånt!”
Tvillingmamman: Ja, fötterna är större. Höfterna bredare. Brösten mindre. Hjärnan kalops.
”Nej att få barn har inte påverkat mig det minsta” läste jag att någon sa i en tidning.
Förlåt, skrev fel: ”ännu mindre” ska det förstås stå.
Att gå på bröllop är min bästa gren, jag har varit på ungefär trettio stycken!!!! Helt perverst, jag vet, och många av människorna vet jag inte ens vad de heter i dag emedan de skilt sig och gift om sig och vi tappat kontakten. De som gift sig är: grundskolekompisar, gymnasiekompisar, studiekompisar, jobbkompisar, mannens mammas nye mans barn i ett tidigare äktenskap, andra kompisar samt en hel drös av mina tio kusiner. Vi blev helt matta och har fortfarande efter tjugo år tillsammans inte gift oss.
Men ditt bröllop var toppen, Lotten, har du inte kvar delar av den där vackra klänningen du sydde och gjorde en Lill Lindforsare med under dansen?
wv: tafsnjsm
Hur ska man tolka detta budskap?
Ingrid, jag trodde först att du menade möhippeklänningen som jag strippade av mig på gågatan i Malmö. Men du menar med en Lill Lindforsare kanske bröllopsklänningen som jag hade en lång och en kort kjol till?
Allt bröllopsrelaterat finns kvar. I källaren, förstås. Utom dina skor, för dem hoppas jag att jag lämnade tillbaka. Brudbuketten påminner numera mest om en julgran på tjugondag Knut.
Snart öppnar affärerna! Jag ska satsa på indianprinsesselooken, för då får man väl ha mockasiner?
Tvillingmamman – även kvinnor utan barn får större fötter med åren, hör och häpna. Fotvalven sjunker, allt strävar mot jordens medelpunkt, mer och mer märkbart för varje år som går.
Jag har varit på två bröllop detta årtusende: mina yngre systrars. Nu är det bara jag kvar, som det så fint heter. Så var jag på bröllop när jag var typ 13 och en kusin gifte sig. En begravning och två dop. Det blir inte många kyrkobesök för min del! Orkar inte gå på julottan ens.
För övrigt har jag varit på i runda slängar tio bröllop. Det uppfattar jag som extremt få, men så har vi 60-talister också missat den stora bröllopsrenaissancen med ungefär 10 år. Att ens tänka tanken idag kostar minst 20 000 papp vad det verkar.
cruella:
hear, hear..
Som de säger i Underhuset!
Jag ska klä ut mig till Sitting Bull. Ugh!
Du kommer inte alls det att förbanna några skor på söndag morgon. Blånaglarna, de spruckna hälblåsorna och sendraget i hålfoten är inget du tänker på när du lastar in smördrypande marmeladmackor i ditt härligt glupska gap i frukostsalen på Hotel Concordia i Lund.
Om inte tåget hade gått så tidigt så hade vi kunnat bjuda in till bloggfrukost.
Lotten: från möhippan var det koskinnskappan som stannade i minnet. Och din sång, förstås. Jag avsåg bröllopsklänningen där du ryckte bort den långa kjolen och sen jazzade vidare i kortkort. Och jo, skorna lämnade du tillbaka och de ligger i någon gömma och är för små som alla de andra ungdomsskorna.
wv: mfbiigm
my feet are biig, man?
Cruella, är det säkert?
Men män då? Får inte de större fötter med åren eller är det bara näsa och öron som växer?
När jag var fem gick jag på min första och nästan enda maskerad, utklädd till just Indianprinsessa.
Jag hade papegojfjädrar i håret och en hel tub av mammas brunkräm i ansiktet.
Lotten, skall du ha fjädrar i håret eller oroar vi oss fortfarande för fågelinfluensan?
Förresten vad ÄR det för fel på H&M sida? Den vill absolut inte samarbeta.
Men du! Vad står det på inbjudningskortet? Mörk kostym, eller ”kom som du är”?
Annars kan du få låna mina klänning, eller går folkdräkten lika bra.
Du visar väl sen vad du har köpt?
Om det är någon som undrar över Lottens bröllopsklänning så finns den på min blogg 17 maj
( Just nu har jag Internal error nr 500 så jag kan inte kolla datum 100%
Jag är tillbaka! Hurra! Alla sitter som på nålar!
(Inte …? Hm. Ok, jag har köpt ett par skor, en sidenöverdel, en sidenunderdel samt en sushi. Det står kavaj på inbjudningen, så jag tror att sushin kommer att klä mig.)
Hallå alla bloggläsande karlar, har ni skrämts på flykten av ämnet? Detta måste utredas: blir era fötter större med åren?
Och … om det är fotvalvens fel att fötterna blir större — kan man då installera hålfotsinlägg i för små skor om man vill ha dem på sig?
Och jag är väldigt imponerad Lotten. Har du shoppat REDAN? Du måste vara rekordsnabb. Mysigt att gå på bröllop.
Min sambos kusiner envisas med att ha diverse tilställningar – bröllop, dop, ”kärleksceremonier” (där visste vi inte riktigt vad det var vi skulle få bevittna) och jag vet inte allt – och stör mig i min jeans-och-tshirt-bubbla. Nä, jag säger fram för fler kom-som-du-är-fester! (Och nej, jag har inte fått större fötter. Däremot allt möjligt annat)
Korrigering:
Nu funkar min ”interna server” igen och jag har konstaterat att bröllopsklänningen (Lottens) förevisas den 18 maj och inget annat.
Det finns mycket tjusigare bilder på denna kreation.
Jag ska (skall?) på samma bröllop – och kommer att vara med digitalkamera försedd…
Föremål för nästa veckas blogginnehåll.
Jag har gått på fler bröllop än jag har klänningar. Ja, jag har faktiskt gått på fler bröllop än jag har skor. Fördelningen är ungefär:
40-45 bröllop
30-35 skor
3 klänningar
Även om jag bara sett dig en gång Lotten, i en mörk pub omgiven av beundrare i samband med bloggöl, hittade jag genast en klänning du skulle passa i:
http://www.laredoute.se/images/products/g/wj023a11g.jpg
Problemet är att den är från en nätbutik (La Redoute) och knappast hinner levereras till imorgon. (Hittade en massa nätbutiker med kläder på http://www.klanningar.se men vem tusan köper kläder utan att prova?)
Lösningen kan vara att klänningar från 90-talet har blivit så omoderna att de hunnit bli moderna igen. Eller att ingen tänker på dina halvlårkorta kjol när du står bredvid Sitting Bull.
vw föreslår den för mig okända klädedräkten: tanjip
Jag tror inte ina ögon — hakke har spanat klänningar till mig! Det är så stort, så jag har svårt att hålla mig på plats här! (Dock sitter jag i en ytterst obekväm kökssoffa, så det kanske inte är så konstigt.)
Jag ska visa upp det jag köpte här i bloggen i morrn. Om hakkes utvalda klänning hade få färger, kan jag säga att det jag har på mig i morgon … eh … har fler färger. Jag kommer att kallas GB-glassgubbe på festen. Jomen.
Emi: Vår jeans-och-t-shirt-bubbla trivs vi i. Jag kände mig som Pretty Woman fler gånger idag. På flera olika sätt. Berättar mer imorrn.
Förlåt. Måste. Word verification är ekivok: yesfqmei. Förlåt igen. (Måtte inte mamma läsa detta.)
Vi vill ha bilder!
Klart att man ridderligt spanar in lite shcyssta festblåsor till en dam i nöd. (Jag trodde jag skulle få hugg på mitt eget innehav av klänningar, eller min fäbless för att titta på när folk gängar sig, men istället får jag Lotten att vilja resa sig från en obekväm kökssoffa. Vem hade kunnat ana?)
Kan heller inte låta bli apropå glassgubbe. Kanske inte lika färgglad som din kreation imorgon? (Ja, vi vill ha bilder!)
Hakke! Du har varit på fler bröllop än jag! Är du i hundraårsåldern och har stor släkt och många vänner, eller hur gick det till?
Osedvanligt många skor också, det är rätta takter.
ingrid: Förr var jag frikyrklig (var inte alla det i Åmål?). Sedan blev jag utpräglad plattfot med stort behov av omväxling för fötterna. Ålder = 41, första inbjudan till bröllop fick jag vid 19 och sedan var det 3-5 bröllop om året under en tioårsperiod. Klänningarna tillkom nog alla under det glada 90-talet.
Jag har bara varit på två bröllop men minst ett dussin begravningar. Mina fötter är två hela storlekar större nu än innan jag fick barn.
/Dyster smålänning
Nej vi karlar har inte flytt. Vi köper skor som passar och som är utformade efter våra fötter och inte tvärtom. Dessutom tar vi mörk kostym eller frack, bara för att smälta in så bra. Rena rama uniformen.
Det ovan nämnda är retstickigt, men vänder sig snarare till de jubelidioter som tvingat på er arma tänkande kvinnor plagg som skaver. Skälet till att ni måste ha olika klänningar varenda gång eftersom alla håller reda på om huruvida ”Anna hade minsann på sig den där lila på Gretas bröllop förförra året” är däremot höljt i dunkel.
(wckbzvmc)
6 bröllop och därutöver fyra vigslar. Tror jag.
Håller tummarna för Lottens fötter imorgon.
Glöm inte vad Povel Ramel sjöng…
Jag äger en endaste klänning. Inköpt hösten 1998 inför min första gasque på Norrlands Nation i Uppsala. Svart var den (klänningen, inte nationen)och väldans tajt. VÄLDANS tajt. Vad jag hade på fötterna minns jag tyvärr inte. Däremot minns jag att jag hade fotbeklädnaden i handen på vägen hem efter en väldigt blöt kväll (hade otaliga under den glada student-tiden) och klänningen hade jag dragit upp till halvvägs på låren för att ens ha en chans att kunna gå hela vägen hem.
Bröllop? Fyra stycken. Alla utom det för 23 år sedan har varit klänningslösa för min del. Som sjuåring fick jag inte välja själv.
Jag har bara blivit bjuden på ett enda bröllop, och då var jag utomlands och kunde inte närvara. Men som nittonåring har jag förhoppningsvis många år att ta igen det på.
Såna här små gelékuddar från scholl gör underverk för fossingarna. De finns i alla möjliga utföranden så man kan stoppa hela skon full och slipper iallafall vissa fot-krämpor.
För övrigt tror jag mina fötter har krympt under det senaste året.
Bra tips, Ylva! Här ska köpas gelékuddar! Kan man stoppa dem i bh:n också kanske?
Det här med de kvinnligt växande fötterna måste vi utreda vidare. Hallå, JämO?
Vad var det han sjöng, Povel Ramel? Någonting med kokosnötter på fötter?
Männ LOTTEN!
”Fina damer tar av sig skorna i dunklet under ett bord…”
”Ta av dig skorna uuhu uuuhu..”
Ett bra sätt att spara fötterna vid en fin fest…