Jag är en farlig hotellgäst. Månget hotell skälver av rädsla när jag närmar mig. Små familjehotell har inget att frukta – men de som utger sig för att vara finare än de är … Buh! Jag har nyss hittat damm bakom elementen, flera års damm på ovansidan av dörrposterna och suttit på toa med handfatet rätt i nyllet. Men det gör faktiskt inte så mycket.
Att duschskynket (oj, kolla, fem konsonanter i rad) var muggigt och hade blivit lite svartprickigt i nederkanten, att kakelfogarna var svartprickiga och att toadörren krockar med en garderobsdörr utanför, är lite mer irriterande för hotellinspektör Bergman.
Nere i lobbyn finns bilder på berömda gäster fotograferade i hotellmiljön så att man ska förstå att man kanske har sovit i samma säng som en kändis, även om det inte var samtidigt. Dessutom har de präglat kändisarnas namn på en liten guldglänsande skylt och satt upp på blå sammetsbakgrund. Ernst Billgrens skylt sitter inte bland de andra i räta rader utan på sniskan längst ner.
– Utanför ramarna, jag vill vara en outsider, stäng inte in mig med de andra fåren! kan jag tänka mig att han sade, Ernst.
Micke Dubois har lossnat från sina fästen och ligger på väg ner mot Bo Åkermark.
(Här kan ni se förra årets inspektion – skrolla ner till 14 och 15 augusti.)
Nu ska vi inspektera hotellfrukosten. (Leverpastejen avslöjar allt.)
Uppdatering: Den skivade leverpastejen hade börjat få rynkor och det överkokta ägget var grönt av avund, sneglandes på baconet som tvärtom inte hade fått vara i värmen tills knaprighet inträtt. Teet var visserligen enligt en förklarande skylt ekologiskt, men endast serverat som påsar som doppas i pyttesmå muggar fyllda med ljummet vatten. (Som tekonnässör är detta ett motto jag lever efter: Te ska drickas hett i baljor, inte jonket i decilitermått.)
Toadörrens handtag hade tappat en skruv och höll på att lossna. (Ni ser den läckert bruna plastknoppen till garderoben utanför och hur smidigt toalettens dörr krockar med garderoben?)
Den alltgenom superfläckiga heltäckningsmattan i korridorerna och trapporna var så sjavig att jag hellre hade sett vårt blommiga plastgolv i dess ställe. Jag har fem foton till – tagna på andra ställen. På alla bilder ser mattan ut så här.
Den fina brödkniven, vars skaft hade tejpats fast, gav naturligtvis en extra krydda till det annars välsmakande brödet som var skrynkligt sådär som gårdagens bröd plägar vara.
Ojoj! Du har hökögon! Celebriteter + sunkig dusch= illa.
Men bo inte där! Och det är väl hotellet som är terrible – minst sagt. Vilket hotell är det? Det förjänar att hängas ut, så häng ut!
… att duschskynket (oj, kolla, fem konsonanter i rad) …
Slå denna då: VÄRLDSSCHLAGER!
Åtta konsonanter på rad! Ha!
WV: hqrsv Hacka dig in på rsv.se! Tihi.
För små koppar/muggar vid hotellfrukost – disaster! Själv väcker jag mig med en stor balja kaffe med mjölk. Och det måste vara EN stor kopp/mugg. Flera små blir inte ALLS samma sak – det är den första som är godast… gnäll gnäll. Att tänka sig att det dessutom skulle finnas varm mjölk… Har jag bara stött på en enda gång och det var på ett hotell där jag även av andra skäl gärna skulle vilja inrätta mitt pensionärsboende, när den dagen kommer.
Snuskhotellet är fyrstjärnigt – och har inte städat sen i fjol? Vad säjer jag; det var inte städat i fjol heller, och sannolikt inte städat sen det öppnade, som det såg ut.
Jag vill läsa ”transkriptionen” från konfrontationen med hotelledningen! 🙂
Hoppsan, det var förstås jag som sa det där.
OK,då ska jag undvika det hotellet…lagar det i minnesbanken.
Jösses flicka! Dig skulle man inte våga släppa över tröskeln minsann. I alla fall inte om man utgav sig för att vara lite finare än man är, och vem gör inte det?
Men jag känner igen mycket. Sover säkert 2-4 nätter borta varje månad och det är mer än en gång jag har ifrågasatt standarden i förhållande till stöddigheten.
Men själva frukosten vågar jag sällan klaga på, min kära skulle slå ihjäl mig. Enligt hennes förmenande är en frukostbuffé på hotell höjden av lyx, hon skulle sitta ända till lunch och glufsa i sig om hon fick.
(gasugnsgnistgeneratorn hade minsann också 5 i rad.)
Håller till fullo med dig om det där med te-standarden på svenska offentliga ställen som hotell och kaféer. Den är skrämmande låg! När man som jag inte dricker kaffe, så är det viktigt att få ett riktigt gott te, bryggt sina 3-5 minuter serverat riktigt hett i STORA koppar. Ska det vara så svårt? Eller är vi för få te drickare?
Qi – du glömde dödssynd nummer 1: Tevatten värmt i kaffekanna. ööörk vad det är läbbigt.
Senast jag var ute och ”fikade” blev jag jätteglad att se att det fanns lösviktste och tekulor. Tyvärr så toppades detta med fisljummet vatten ur en kaffepumla. Bläää. Om jag inte vore så mesig skulle jag sagt ifrån och kärvt kaffefritt och varmt vatten. Istället låter jag bli att gå tillbaka…
Kaffepumlor vareja!
Ibland börjar jag fundera på om man är för petig som håller på och är kritisk. Men jag återkommer ständigt till det faktum att jag har blivit lovad något som jag inte får. Att jag i samma andetag inser att jag betalar för något som jag inte får (lyx), är en helt annan sak … för det är jag van vid. (Alltså inte van vid lyx, förstår ni … hoppas jag.)
Måste bara få be att i all tysthet viska att jag inte inte inte inteee beter mig så här på ställen som inte är hotell. Jag klagar inte ens på kalla pommes inne på McD.
Nu ska jag lägga upp ännu fler hotellbilder!
Har just kommit hem från Göteborg där jag bodde på Hotell Lorensberg. Mysigt, fräscha rum, fin frukost med riktiga tekoppar. Dock något lyhört – men det fanns engångsförpackningar med ear buds i badrummet.
Fint hotell! (Men jag kollade inte städningen på ditt noggranna sätt.)
Kom och läs och passa på! Spread the word!
Är hotellet fyrstjärnigt ska standarden vara fyrstjärnig! Självklart; det är ju det man betalar för.
Men vi är i allmänhet för flata för att klaga. Det borde vi inte vara. Men ibland blir jag musen som röt och det känns bra! Minns en krog för nåt år sedan. Personalen väntade innanför entrén, redo att fösa ner oss vid nåt bord, men eftersom lokalen var glest besatt travade vi direkt fram till ett bord vid havsutsikten. Innan vi hann slå oss ned kom en servitris störtande: ”You can’t just walk in like that!!!” Då röt jag: ”No, but we can walk OUT!” Och så gjorde vi det. Jag kan ännu vakna mitt i natten och jubla över att jag – för en gångs – skull fann mig!
Jag tycker att du skulle passa perfekt som hotellintendent. Kontakta VD:n och be denne anställa dig! Meeeen du… jag ska till Nepal om en och en halv månad, så är det helt annat där. Kan inte jämföras med din! Köket på taket, den törs jag inte berätta om! Ett ledtråd. Gardinen används till att torka tallrikar med. Endast en hink.. nej jag slutar! (Jag kurerar mig alltid med en kaspyl whiskey före alla måltider)
Men det var det sunkigaste jag sett! de måste ha tappat all självrespekt. Hoptejpad kniv…? Hur gör du med dem, ringer/skriver/länkar?
AB: Jag ska mejla till dem. Nu. I vanliga fall tar jag kritiken på plats och ställe, men nu for vi iväg hals över huvud.
Hmm…
Är du säker att du inte jobbar som mystery shopper?http://www.betterbusiness.se/mystery.htm
Först damklädesbutiken och nu hotellet.
Eller är du den som går före? Och uppmärksammar företagen att de behöver en ms?
Nu har en trevlig hotellägare berättat varför allt har blivit fel: en städfirma (!) har spillt fläckborttagningsmedel på mattan, nattportieren hade försökt hjälpa till med kniv och kokta ägg, duschen ska snart byggas om till badkar och vi hade egentligen bara väldigt stor otur och vattnet i Lund är ju väldigt kalkhaltigt. Skylten med kända namn renoverades i fredags, men Micke Dubois och Ernst Billgren (just det, han hade också trillat) hann ändå ramla ner tills vi kom i lördags.
Vi får en gratis övernattning senare i höst.
AKTA ER! Dom kommer att minera sängarna.
Misstar jag mig, eller var det två gulor i det ägget?!
Nej, Mingman, det var bara en äggu … äggröna i ägget.
[…] innan jag har kontrollerat att man inte får ta bilder. Sorry.) Att bilden sedan föreställer ett grönkantat ägg eller en möglig sko spelar ingen roll. Och dessutom gäller ju detta om andras bilder (lite […]