Om jag hade haft en spökskrivare hade jag inte suttit här nu utan faktiskt åkt till ett hus i Borsökna och klappat en basketsko i storlek 51 som jag faktiskt har sagt att jag skulle och faktiskt hållit alla mina tider och faktiskt förmodligen haft lite lägre puls än jag har just nu.
Jag är med andra ord stressad. Stressreaktionen blir att jag kastar ännu fler bollar upp i luften och springer som en orienterare mellan hötappar. Väldigt dumt ser det ut.
– Men skulle inte du iväg?
– Jo, jag ska bara …
Nu stundar en festlig dag då Eskilstuna Basket fyller 50 år. Jag ska bara … titta där ligger ju en tandkrämstub. Där ligger en till. Vem har tagit mina sandaler? Är detta en bilnyckel? Varför ligger det en död geting i smöret? Herredumilde, jag ser ju ut som en myrstack i ansiktet.
oj. jag hade en brevkompis som bodde i borsökna! på borsöknavägen till och med, i värsta huset med värsta trädgården.
*relevant*
boken har nog lästs på toa med skulle jag tro. om inte annat läser ju jag den där 😉
”Ska-bara” är en farlig sjukdom, var snäll mot dig själv och stressa inte mer än du måste!
Usch, jag tycker det är så där jämt, ”ska bara”- och på vägen till ”ska-bara”- dyker det upp andra små projekt som behöver tas om hand. Det drälls för mycket i mitt hus för att min stressnivå skall hållas på lagom nivå! Men mina älskade fyra små änglar vandrar omkring i lugn och ro och såg nyss häpna ut då jag klev ut genom ytterdörren på väg till stan och med bestämdhet kastade handväskan i soprummet och soppåsen i bagageluckan på bilen. Men Lilla Syster skall föräras en blockflöjt, så till stan ska vi…. och Lille Bror har sett att det är Skogens Dag, Stora systern vet minsann att det är ungdomsfestival och Största Systern behöver skjuts till jobbet. NU! Eller… alldeles nyss…
Finnes: spökskrivare.
Behärskar en rad stilar och är rimligt påläst avseende film. Tyvärr felkönad men vid rätt lön beredd att könsbyta. Tveksam till placering i Eskilstuna, men om arbete kan bedrivas på distans kan jag vara en god kandidat till platsen. Små löneanspråk.
Det där känner jag igen. Till råga på allt utökas mina arbetsuppgifter på jobbet nu. Ansvarsfullt värre. Gör jag fel på detta kan jag bli åtalad….Aldrig haft så stort ansvar förr. Jag tycker bara jobb och barn är tilräckligt:).
Vi ska på knytkalas i kväll och medan jag gör ostpajen till detta tillfälle, lagar jag lunch till alla, syr jag i en knapp, och drog i en resår i en barnens byxor Nu slappar jag i väntan på pajen. Med avbrott för att trösta en liten pojktvilling på 2 år som gått i soppåsan och hittat ett gammalt ägg att äta. Inte bra. Nu tröstar jag honom i famnen pga detta…
Snart ska vi iväg!
Ja, själv är jag nu åter i öknen efter lite sus och dus hemma i några veckor.
Vad är det för bok som det talas om här? Som ska läsas på toa? Som Lotten har skrivit?
Boken är bara en samling av de texter jag skrev 2001. Egentligen skulle den följas av följande årgångar, men vi sköt upp det lite. Och lite mer. Och ännu lite mer. Så nu ligger vi liksom sist inför morgondagens jaktstart, om man säger.
Skicka din adress till mig, Lena B., så kommer det ett ex med posten. (Duktiga bloggkommenterare får den gratis om de ber om det just idag bara för att det är söndag.)
Ah, en presang. Tack! Då ska du också få nåt av mig. När jag kommer hem nästa gång – dröjer inte så länge. Nyfiken nu?
Jag säger bara La maldición:
Hur ska det gå för Spanien nu när Pau Gasol brutit ankeln?
Följ den spännande fortsättningen
Oj vilken fest.
Jag skulle hellre haft en spökstädare, en spökdiskare, en spökhandlare och en spökkock…
så jag hann skriva själv.
Håller med, Bloggblad. Jag skulle i dagens läge till och med hellre ha en spöksnytare!
Lena B: boken är skickad!
Den Blyga: Pau Gasols lillebror skötte ju spelet med den äran! Stackars Pau, han kanske inte behövs längre?
Manon: Åh. Ljuva tider: tvååringar som äter gamla ägg! Vi hade en som åt mögliga plommon med stor förtjusning för att sedan gå till närmaste tröskel och kräkas. (De kräks blott och enbart på trösklar, mina barn.)