Jag läste hos Philip att han ville ha lite vila efter dagens vedermödor när barnen äntligen har somnat. Jag ställer mig nu upp och höjer ena näven i vädret och viskar – så att inte barnen vaknar:
– … j-j-ja-a-a-a-a ….
Den andra näven tror jag att jag knyter i ena byxfickan, lite lagom sammanbitet. Nu startar jag ”De Svarta Nätternas Rätt till Vakenhet”. Vi ska kämpa för att försvara oss mot övergrepp från sömnrasister som påpekar att man bör släcka vid 22-tiden.. Vi medlemmar ska patrullera gatorna utrustade med nattmackor och tekoppar. Vi kan försöka att också organisera skiftarbetare, även om de inte kan accepteras som fullvärdiga medlemmar eftersom de inte är vakna frivilligt. Interna konflikter löser vi med våld. Kuddfajter.
Nu vet jag inte om Philip har samma behov som jag att vara vaken till efter midnatt, men så funkar jag: när barnen har somnat, fylls jag av obändig energi och livslust. Jag åker sprittande iväg till basketträning, jag letar efter långfilmer på tv och jag vill att alla OS och VM ska gå på fel sida av jordklotet så att det finns en legitim anledning till att vara vaken.
Upp till kamp! Låt oss nattugglor vara vakna! Rör inte mina svarta ringar under ögonen! Låt mig åldras i förtid! Vaddå gäspar? Äsch, det gör jag bara för att jag är så pigg.
10 kommentarer