Hoppa till innehåll

Dag: 13 februari, 2006

Bokhylleutredningen 2006

Sentenser frågade mig hur jag sorterar mina böcker. Hon sorterar sina böcker efter genre, men hade upptäckt att det kanske speglar ens personlighet om man väljer att ordna alfabetiskt, kategoriskt, färgmässigt, efter nationalitet eller storlek.

(Bara en liten varning. Du som är stressad får nog hoppa till nästa bloggare på din lista, här är det för många bokstäver idag.)

Ofta när man diskuterar böcker, urartar de mest inbitna boklusläsarna i sin iver och det går sedan snabbt utför. De vet inte alltid vem Muhammad Ali är, men smockan hänger i luften. Det är ett känsligt ämne – både läsarna och ickeläsarna blir förtörnade.

– Jag har 3 247 böcker.
– Men hur många har du läst? Tre?
– Hörrudu! Jag har läst alla, och dessutom behåller jag inte dem jag finner vara av dålig kvalitet.
– Höhöhö, räknas FIB-aktuellt till böckerna?
– Ah, du vet junte ens vem Odysseus var!
– Ska du säga som inte ens har koll på att Zlatan har klippt håret!
– Tjoff!
– Oj! Du! Jag skulle bara …
– Du, jag är faktiskt tuffare än somliga tror.

Ja. Så med risk för att få på mig extrempedanter och militanta bibliotekarier som inte håller med om vårt SAB-klassificeringssystem, here it goes. (Jag har sett på andra bloggar att det är tufft och intellektuellt att publicera jättemånga jättestora bilder i en enda rad så här så nu är jag också jättetuff.)

Skönlitteratur från alla länder i alfabetisk ordning efter författare. De böcker som ligger ovanpå är vilsna sedan Julkalenderns glada dagar. Längst ner står datorhandböcker. Till höger skymtar pärmar och papper som har med Skatteverket och egenföretagarnas trivsamma liv att göra. Den runda cirkeln till vänster är en spegel som är vinklad så att man från hallen kan se om Olle jobbar vid sin dator eller sover.

Den väggfasta skönheten, som till höger har biografier, militärhistoria, konst samt musik. På vänster sida finns verk om geografi och det svenska språket samt Nationalencyklopedin, Ugglan, Svensk Uppslagsbok, Lexikon 2000 och Bonniers Lexikon. (Ja, jag har jobbat på en encyklopedisk redaktion.) Framför bokhyllan står …


… ett skrivbord som har inbyggd bokhylla. Där står böcker som handlar om det svenska språket – i kategorin ”ta med till föreläsningarna”. Dem packar vi ner i väskor med hjul och släpar land och rike runt.


Ovan: den osorterade köksstommebyggnationen. Böckerna står i dubbla rader utan någon som helst ordning. När jag säger ”Nu ska vi städa, dammsuga, piska mattor och putsa fönster!” drar Olle sig hit och sorterar. Detta händer alltså väldigt sällan, varför hyllan är ett no mans land. Avklippt längst ner är hyllplanen med gamla LP-skivor. Hu, vilket sorgebarn.

Men denna är vacker, det är Den Röda Hyllan. Röda rummet står här fastän den inte har röd rygg, annars är de rödskimrande allihop. Synd bara att någon har lagt sällskapsspel och en router där nere och längst upp ett strykjärn på avsvalning.


Detta är trädgårdsskötselhyllan. Varken hyllan, böckerna eller trädgården tas om hand, så bokhyllan håller på att avvecklas. Här lägger man alltså böcker som ska ges bort. Snyggt? Nej. Effektivt utrensningssystem? Nej. Sedan länge pågående projekt? Jaaa.

Till höger: teater och poesi. Förutom att böckerna i mitten inte fick plats och att böckerna på stolen måste banta för att klämmas in, så är denna hylla perfekt sorterad efter författarnamn. Här finns även läroböcker (20 poäng Drama-Teater-Film) och sjusärdeles fina teaterprogram från Dramaten. Hur ofta jag går på teater numera? Harrrrkl. Host. Ska bara hrrrm … fint väder ute.

Här ovanför ses film- tv- foto- och sällskapsspelshyllan med video- och dvd-appendix som fortsätter ut till höger. (Utanför bild: tre meter filmer, censurerad av Underrättelsetjänsten mot stök.)
Längst till vänster finns tidskrifter som Empire, Uncut, Mojo, Sight & Sound. Till höger humor, NE (igen) och Nöjeslexikon. Hyllorna är egentligen köksskåp, kaklet syns i nedre kanten. Det som en gång var ett kök är alltså numera tv-rum … med kakelväggar eftersom jag tröttnade på att knacka bort kakel. Men det hör ju inte hit, det var ju boksortering det skulle handla om.

Hit håller vi på att flytta ungdomsböckerna. Ibland tar jag fram Biggles, Sot
arpojken och Anne på Grönkulla och kramar dem litegrann. De luktar dammigt gott. Även Sune och Bert får stå här, men dem kramar jag inte.

Här är en bokhylla som håller på att fyllas av barnens samlingsverk och Bra Böckers gröna lexikon. Olles mandolin som ligger där, flyter runt utan egen plats och kommer att förtvina och döden dö snart om ingen förbarmar sig över den och plonkar lite på den.


I de små barnens rum (gränsen mellan litet barn och stort barn beror på dagsformen) har ett hyllplan gått av på mitten, vilket gör att legot och tågbanan nu byggs mellan boktravar. Dessa böcker var sorterade efter färg innan de föll ner på golvet.


Dessa bokskåp sitter på väggen ovanför den äktenskapliga sängen och tillhör egentligen två olika femtiotalshyllor som jag osentimentalt nog demonterade. I dessa skåp finns böcker som vi vill läsa nu och kanske i alla fall har öppnat och kikat i. Aktualitetshyllan liksom. Referenslitteraturhyllan kan man också säga, eftersom jag ju sitter i sängen och skriver när jag jobbar. Den lilla hyllan lite längre ner är min “jädrarnumåstejagsnartskärpamigochläsaböckerisängeniställetföratttittapåtv-hylla”.

Den här långa stapeln till vänster innehåller inredningstidningar och do-it-yourself-böcker som jag inte alls har lärt mig ett enda dugg av. Jag färgmatchar inget och feng-shuiar nada och har varken öppen planlösning eller minimalism i ett enda hörn. Men jag vet precis hur man egentligen ska ha det hemma. Sortering? Ingen. Allt ligger huller om buller utan hänsyn till årgång eller stil. (Detta speglar min personlighet perfekt, Sentenser!)

Det här till höger är egentligen inte en bokhylla i strikt mening, men den får komma med ändå eftersom jag (ära vare gud i höjden, detta har jag gjort i slöjden) har snickrat den och stoppat in Moppehyllor så att vi i alla fall på ytan har ordning. Medicinska uppslagsverk står mellan lådorna, som innehåller mediciner och plåster. Längst ner står och ligger Tintin, Lucky Luke och några andra ”högkvalitetsserier”. (Kalle Anka och Fantomen, Pellefant och Bamse? I lådor i källaren just nu.)


Olle har gått bärsärkargång i köket och rensat bort kokböcker som irriterar. Jag hade gärna haft dem kvar, men tittar i dem gör jag ju inte. Dessa fick stå på kökshyllan, men utan sortering. Det är ju egentligen bara ”Annas nya kokbok” jag litar på.

I köket står även gamla husmoderliga böcker från 40- och 50-talen. De är vackra och innehåller massa tips om hur man binder upp hönor och kokar dillkött. (Plats för skratt.)

Här har vi då de två toaletterna. Amelia och Vecko-Revyn och militärhandböcker och tekniska uppslagverk i den nedre toan. I den övre toan finns kartor, poesi, design och almanackor. Inga problem med matsmältningen här, inte! Man kan sitta i timmar så att benen domnar och trillar av när blodtillförseln stryps på baksidan av låren.


Slutligen den bokhylla som det är störst omsättning i. Ingen ordning alls, alla pocketdeckare står huller om buller – böcker av en och samma författare kan stå allra först och allra sist. Svägerskor, grannar och syskon tar bort och lägger in när andan faller på. Böcker med smårecensioner eller klotter i marginalen månar vi lite extra om. Ovanpå just denna hylla brukar vi lägga kläder som barnen har vuxit ur. Det förstår jag då rakt inte, varför gör vi det?

Såja. Vad lär man sig nu av detta? Kanske bara en sak: det blir nog dags att avyttra och sälja böckerna om jag ska fortsätta göra så här långa inlägg när jag egentligen borde tjäna pengar.

Share
50 kommentarer