Det här har jag skrivit om flera gånger tidigare här på språkpolissajten. Men nu får jag ju så många frågor i ämnet, så vi tar det igen. Observera att det här är överkurs: få bryr sig om längden idag. Den lär ju inte ha någon vidare betydelse.
Definition:
– är ett vanligt bindestreck.
— är ett låångt tankstreck.
Det långa strecket (–) är ett kärt barn som kallas pratminus, tankstreck, talstreck och minustecken. På datorer som inte heter Mac skriver man ett långt streck med hjälp av ctrl plus minustecknet på det numeriska tangentbordet. Om detta inte funkar skriver du bara två bindestreck efter varandra; ibland gör datorn eller skrivaren faktiskt om det till ett långt streck utan att man ens behöver be om det. Malinka tipsar från kommentatorsbåset: ”Om det inte inte funkar, pröva alt plus 0150 [siffrorna på det numeriska tangentbordet].” På Mac-datorer trycker man ner alt & bindestreckstangenten.
Det korta strecket (-) heter antingen bindestreck eller divis och ni vet ju att det sitter bredvid punkttangenten på alla svenska tangentbord.
• Det superjättelånga strecket som man använder i engelskan struntar vi i just nu. (Om sajten languagecop.org finns, kan vi ju tipsa dem.)
Det korta bindestrecket används utan mellanslag runtenom vid
• radbrytning:
protes-
tant
• sammansatta ord:
moss-stickning
• dubbelnamn:
Åsa-Nisse
Det långa används vid massa olika tillfällen:
• Vid repliker har du tankstreck med mellanslag efter, som i
— Sopprot! röt han ilsket.
— Ankskit! svarade hon lite mer litterärt.
• Tankstrecket är långt med mellanslag på båda sidor, som i
Det roligaste i filmen är — anser jag — när Johnny Depp trillar ner i en djup grop.
• När det långa strecket betyder ”till” utan mellanslag på sidorna, som i
Sträckan Lund–Stockholm är ok med sömnpiller i kroppen.
Mötet varade bara 17:00–17:04 eftersom Lotten somnade redan 17:03.
Engelskan har två typer av tankstreck. De brukar kallas em dash och en dash eftersom deras längd motsvarar den typografiska bredden av ”m” respektive ”n”. (Om jag nu får förenkla det hela ohyggligt mycket.)
Nehej du, inte på min dator i alla fall. Inget av det du skriver funkar här. Jag har aldrig lyckats göra ett långt tankstreck, så jag kör med bindestreck om jag behöver…
På Mac är det ju alt plus bindestreck som ger tankstreck: – Och det oavsett program.
(Sedan ska man förstås inte göra som jag precis gjorde, trycka runsten plus -, för då förminskas texten. Då måste man trycka runsten plus + eller runsten plus 0 för att få den normalstor.)
Men du vet väl Lotten att det står en massa fina tips i Språkreglerna för hur man skriver diverse intressanta tecken? Den brukar jag greppa när jag ska författa saker på pc.
Fru Decibel, tryckte du ctrl plus minustecknet på det numeriska tangentbordet? Jag tror att det är vad som ska till, inte bindestrecket alltså.
Om det inte inte funkar, pröva alt plus 0150 (siffrorna på det numeriska tangentbordet).
Alternativ 3/lång var intressant. Jag har gjort korta streck med mellanslag runt.
I Word blir det långa streck om man skriver din mening i alternativ 2, men de dyker inte upp förrän man tryckt på mellanslag efter ordet efter.
Så för att få såna streck för alternativtreanvändning (nu när jag vet att man ska det) så tror jag att jag fortsätter göra som jag brukat, men när strecken förlängt sig så suddar jag mellanslagen.
Nämen jag har ju skrivit fel!
Tack Malinka!
Dessutom försvann ju alla mina pedagogiska dubbelstreck som ska symbolisera de långa. De förvandlades helt enkelt till långa — vilket ju i och för sig är helt korrekt.
Nu är jag lite kinkig, men det ska faktiskt vara en spatie kring det långa tankstrecket, men jag inser att Word nog inte fixar det. Men det blir väldigt mycket vackrare då.
Kink, kink! Självklart — men nån måtta får det ju vara när jag ska övertala alla som (nästan med rätta, faktiskt) inte bryr sig om långt och kort. Spatie är över-överkurs!
Protes-
tant
När jag först läste det, tänkte jag på en äldre dam med inopererad höftkula.
Tack, Malinka! Nu lyckades t.o.m. jag! Jag vill också veta vad en spatie är, även om det är över-överkurs.
AMSI-koder regerar! (Kom bara ihåg att lägga till en inledande nolla och att ha NumLock aktiverat.)
ANSI, förstås.
Spatium är ett litet mellanslag, ett ”blankt typrum”. Jag måste citera:
”Typografisk måttenhet som motsvarar kvadraten på ett typsnitts grad, teckenstorlek. I vissa typsnitt motsvaras det av bredden på versala M, varför det på engelska kallas em-space. Mått anges som hela eller delar av fyrkanten: helfyrkant, halvfyrkant, kvartsfyrkant. På engelska kallas halvfyrkant för en-space. Måttet spatie är en tredjedels fyrkant (eng. thin-space).”
Kvartsfyrkant sa vi alltid på NE om det fasta mellanslag som man stoppar in för att förhindra radbrytning, t.ex. mellan 100 och % eller mellan 1 och cm.
Oj, glömde källan!
http://www.fyrisfonts.se/ordbok/ordbok.htm
Just det. Ett fantastiskt vackert mellanrum. Vissa typsnitt mår bra av att lägga en liten luftande spatie före kolon till och med, lite franskt sådär. Syns inte som ett mellanslag, bara en känsla av mycket vacker text.
Ja jag är nördig. Tyvärr får jag sällan leva ut sånt här.
Anledningen att man inte har helt mellanslag kring tankstrecket är att det blir så mycket luftrum, det är ju så mycket vit yta kring själva tecknet. Men sådana finesser förstår inte Word (pyttemjuk … bah!) så det är inte mycket ni kan göra åt saken tyvärr.
Och hur gör man en spatie?
När man t ex skriver ett mail/mejl och kolonet sitter som fastklistrat vid bokstaven innan, men jag på inga vilkors vis vill stoppa in ett mellanslag.
Men oj – finns det inlägg här? Som inte finns på sprakpolis.se? Minsann! Man lär så länge man lever.
Förlåt, Olsson! Det har vi ju glömt att tala om!
(Jag ska genast fixa en länk.)
Dina, i InDesign på mac är det shift+alt+äpple+m om jag inte minns fel, det sitter liksom i fingrarna och jag sitter på en liten skrutt-PC just nu och kan inte kolla.
Shift+alt+äpple+m stämmer bra. Kollade i In Design på mac nu.
Har varken InDesign eller mac, bara vanlig pc och fönster och sånt. Men jag kan äta ett äpple om det hjälper.
hmm två bindestreck bredvid varandra säger du Lotten,
=. hmm nä det fungerande inte och det är ju två bindestreck bredvid varandra. Fast kanske var det inte sådana bindestreck du menade? 😉
Ha! Tack Lupus! (Det där kommer jag att köra på mina kurser! Jag lovar att slänga in ett eller annat Lupus och kanske en 99:a i sammanhanget.)
Dina, dystert. Men ät ett äpple så kanske det känns bättre. Jag kan posta några snygga spatier till dig?
Man kan alltså inte göra spatium eller spatie i Word?
Frågan är ännu mer komplicerad.
Här finns en sammanställning. Hur man gör i de olika programmen (i de fall där det öht går) varierar.
I Word kan man välja Infoga > Symbol > fliken Specialtecken och Kort blanksteg eller 1/4 långt blanksteg.
Men jeeeeeeez, och folk kallar MIG språkpolis?
(Underbara, det är vad ni är.)
Tack, jag tar gärna emot några fina spatier. De kommer säkert till användning.
Vilken fin wikipediauppställning! Hårspatie… När använder man alduslöv?
Voorbeelden van onjuist spatiegebruik
Just det: spatiebruket kan vara ojuste!
(Min förståelse av nederländska har kanske ett och annat övrigt att önska. Vad vet jag!
För övrigt finns på sidan, bland mycket annat, en skrivmaskin på ett museum i Milano som heter Spatio
Typografi har förvisso regler, men är mera en konstform än poliseri. Jag behärskar den inte alls, men tycker det är väldigt kul. Ungefär som att man klinkar lite piano för nöjes skull, men aldrig skulle ge sig på Rachmaninov.
Jag hänvisar till meningen ”Mötet varade bara 17:00–17:04 eftersom Lotten somnade redan 17:03.”
Enligt svenska skrivregler skall klockslag anges med punkt mellan timsiffror, minutsiffror och sekundsiffror (efter förkortningen kl.) Rätteligen: kl. 17.00–18.04. Kolon är enligt engelskt mönster.
Ptja, Tiden … Svensk standard är punkt, internationell standard är kolon. Korrekt. Jag tycker om kolon eftersom det ser tydligt ut – som en klockradio. Jag citerar nu Språkrådet:
”Det finns fall där svenska skrivkonventioner och så kallad internationell standard skiljer sig åt. Som skiljetecken vid klockslag är t.ex. det normala i Sverige punkt – kl. 9.05 – medan kolon – kl. 9:05 – rekommenderas i standarden SS-ISO 8601 (Dataelement och datautväxling – skrivsätt för datum och tid).
Till Språkrådet får vi ofta frågan varför vi i Sverige skriver ”fel” och varför vi valt att inte ansluta oss till internationell standard. När det gäller svenskt bruk och internationella standarder (som det ibland kan finnas ett dokument med en svensk standard för) kan man kort säga att vi i svenska sammanhang följer svenska skrivkonventioner. I internationella sammanhang (vilket inte är detsamma som utomlands i vilket land som helst utan bara där flera olika länder måste enas om ett skrivsätt) används med fördel internationell standard, i den mån standarden är känd och har något slags internationell de facto-status. Det är långt ifrån alltid fallet.
Att Sverige, eller närmare bestämt SIS (Swedish standards institute), anslutit sig till en standard innebär att man godkänt den och att den kan användas, inte minst i internationella sammanhang. Det innebär dock inte alls att alla bör följa denna standard i alla sammanhang. Att tro det är en ren missuppfattning kring standarders status och användning.”
Ok, jag bryter lite mot mina älskade skrivregler när jag föredrar kolon. (Men i min kristallkula ser jag att Språkrådet kommer att ändra sig och bestämma att det är kolon som gäller även i Sverige.)
[…] En kort, en lång: divis och tankstreck […]
Ctrl och minus gör skärmen bara mindre, men nåt tankestreck blir’re inte!
–får man på min dator med alt 1050.
Det funkar, men va jobbigt!
Majlis.
Kolla om du har nån alt-knapp istället för ctrl!
Jag får en bestämd känsla av att Ninja har en sådan.
Jomenvisst har jag det, titta:
→
←
∟
↔
▲
▼
Funka ju förra gången, ju!
☺☻♥♦♦♣♠•◘○◙♂♀♥♪♫☼►◄↕‼¶§▬↨↑↓→←∟↔▲▼ !”#$%&'()*+,-./012?ABd╚Ã♪ã┼─ ─├┬
Kolla, kolla, det finns hur mycket som helst gömt bakom alt-tangenten. Man kan ha kul hela natten!
Alt 196 verkar vara tankestrecket.
Ska kolla:
─
Jaaaaa, där var det!
Tänk vad lite som behövs för att man ska bli alldeles glad, Ninja! En liten tangent, ba!
(Eftersom detta inlägg trillade ur bloggmaskinen har jag ju bloggat idag, vilket innebär att jag kan lägga ut nästa inlägg strax efter midnatt och liksom komma ikapp och inte hela tiden vara dagen efter. Lysande.)
På ställen såsom detta kommentarsbås slår jag alltid två bindestreck för att få det långa strecket — se här, ja — och jag skriver på en liten luftmacka. Annars kan den idoge mackaren förstås – ja, jag visar effekten just här – hålla ner alt-tangenten och trycka bindestreck men det är ju mycket jobbigare. Säger hon som aldrig bangar för att kursivera och feta och ha sig. Allt detta är redan påtalat, jag bara larvar omkring för att demonstrera att resultatet blir exakt likadant.
Så det här är i dag — ja det är klart det är — och det som kommer sedan är i morgon, och aldrig mötas de två. Alfa och Ω, i ∞, typ.
Jag ser i min speciella bloggapparat att Annika i sin kommentar har skrivit två korta streck, som genom magiska under förvandlas till ett långt.
Va alt 1050 Ninja? alt 0150 för mig.