Sannsagan om hur jag hamnade i både Carl Larssons och Karin Larssons respektive sängar har jag berättat mången gång. Men en rekapitulation kommer här:
Jag började blogga.
År 2006 skrev jag om Sundborn och hur jag älskade det Larssonska huset, som jag inte hade varit i.
Den rimmande kommentatösen Ami Bergöö – gift med ett Larssonskt barnbarnsbarn – bjöd prompt in hela Bergmanfamiljen till Lilla Hyttnäs.
Vi lydde, kom överens, barnen skötte sig, vi lärde känna varandra och nu har Ami och jag blivit både mor- och farmödrar och då kommer även nästa generation att få sova i Carl Larssons säng.
Och nu har jag varit i Sundborn och Lilla Hyttnäs-huset igen! Kroppsarbete stod på agendan, men som vanligt smög jag runt och fotograferade allt som jag kunde tänka mig att jag inte har fotograferat förut.
Lilla Hyttnäs byggdes om från en normalstor gård till ett jättestort konstnärshem i olika perioder. Men medan den moderna människan idag – som jag har förstått det – suddar ut dåtid för att nutiden ska smälta in så osynligt som möjligt, lät man förr spåren synas tydligt.
En av mina favoritdetaljer i huset är hyllan för August Strindbergs böcker – tillverkad så att böckerna inte ska kunna tas fram. Ni minns kanske? Carl Larsson och August Strindberg var såta vänner som umgicks och hjälpte varandra på många olika sätt.
Men.
Under en middag vågade Carl antyda att August ibland faktiskt varit orättvis i sina åsikter när det gällde medmänniskorna. Det föll icke i god jord. I ”En ny blå bok” (1908) hämnades August när han skrev att Carl var falskheten personifierad, en person ”som ljugit ihop en karaktär åt sig eller rättare sagt en karaktärsmask” och passade sedan även på att kalla Karin Larsson för ”en stor djävul i elakhet”.
Avslutningsvis kommer här en filmsnutt med den famösa skåpsängen där all världens kändisar har sovit – bl.a. Selma Lagerlöf tillsammans med Sofie Elkan.
Ten! TEN! Ten brukar jag lägga i Scrabble, korsord och Wordfeud – men inte kom jag på ordet trapp-ten!
Tack Karin! Jag är upplyst!
hyttfogden
Tänk om jag vetat det om matthållarna när vi flyttade från gammpörtet för tio år sedan. Att äkta sådana är så dyra. Då skulle jag ha skruvat bort dom i båda kåkarna och tatt med hit – fast nån sån trappa har jag ju inte förstås. För övrigt kände jag mig mycket hemma då jag ägnade mig åt din rundvandring i Lilla Hyttnäs.
Tack, den turen var fin.
En av mina käraste bilderböcker var en brunpärmad, tunn upplaga i A4-format av ”Ett hem”. Jag minns att jag tyckte att den där höga stolpen i ateljén med en gubbe högst upp
var mycket intressant och jag undrade hur i allsindar han kunnat klättra dit upp.
I vuxen ålder besökte SG och jag detta hem några gånger men då leddes vi genom etablissemanget av en guide som motade på oss för att andra grupper stod i kö.
Brid
Jo, där har man varit några gånger, som skolbarn och senare. Men personlig rundvisning slår det mesta.
Hoppas ni har haft trevligt i övrigt också.
Magganini
Jag tror att det är toarullar. Som han har i händerna, han på tallriken. Och bråttom ser han ut att ha.
Min första tanke också, Magganini! Men sedan drog jag mig till minnes Skoggurras förening TPH-amatörerna (som specialiserade sig på toalettpappershållare och dess medium). Fanns det verkligen toappersrullar då CL målade tallriken? Jag snabbkollar och finner att det fanns det kanske, även om de där buntarna med oanvändbara glatta små platta papper dominerade. Här behövs (som alltid) mer forskning!
Jag kollade i DN:s arkiv, och hittade reklam för toapapper på rulle från 1898! (Se bild.)
Men jag frågade även AI, som gav mig ett oerhört vagt svar trots att jag specificerade och ändrade prompten flera gånger:
”Det är känt att toalettpapper på rulle blev vanligt i svenska hushåll först efter andra världskriget, under 1950- och 60-talet. Innan dess använde många svenskar andra material som tidningspapper. Tyvärr finns det inga exakta datum för när Munksjö AB började tillverka toalettpapper eller när toarullar blev allmänt förekommande i Sverige.”
Ninja i Klockrike
Vi hade såna där buntar med ett glatt skyddspapper och ett tunt uppsugande papper på landet. Starke Mannen, på den tiden mer Starke Gossen, och jag hatade dem innerligt. Vi tog naturligtvis flera stycken och la ihop de uppsugande pappersbitarna på ett enda glatt papper. Våra föräldrar gav upp, köpte rullar och använde buntpappren som braständare.
Ute i skärgården korroderar ofelbart all metall, så mor hade såna däringa gardinhäng i tyg på trästänger och herrejössesmariaåjosefåhanses moster vad de är värdekassa som just gardinupphäng.
När man ville dra gardinerna åt något håll satte sig de där hankarna på tvären som svettiga handflator på ett linoleumgolv. Totalt tvärstopp två gånger om dan.
För övrigt tycker jag att mycket av om- och tillbyggnaderna präglas mer av den valhänte bysnickaren än av larssonsk estetik och hantverksideal.
Båthuspernilla
Lotten, du som utbildar om AI, har du vpgat dig på att prova den nya k*nes*ska konkurrenten till chapGBT mfl? Tydligen funkar den bra, bortsett från att den följer kinesiska censurregler och att k*nes*ska staten loggar aktiviteterna i den inkl vem frågeställaren är.
Jag har testat i två dagar, och den sköter sig bra (förutom det där med den absurda censuren). Den är dock inte alls bra på att översätta till svenska från engelska.
Jag har liksom ett protokoll som jag kör på alla AI-verktyg då och då. Sammanfatta, översätt, identifiera den här dikten osv.
I övrigt har Google gått med på att kalla Mexikanska golfen för Amerikanska golfen på kartorna om man är inloggad i USA. I några länder står båda namnen, i Europa står bara Mexikanska golfen. (Har inte kunnat kolla sanningshalten än.)
Kan vi inte göra en lista över trevliga öppna hem att besöka, som inte bara är slott? Som tex Werner von Heidenstams Öfvralid och Ellen Keys Strand, här i Östergötland. Jag vill göra en längre besöksrunda!
På Strand finns fö en sådan trappa som Karin hade, i köket, över skafferiet. Mysigt ställe att krypa upp till. Strand påminner om Sundborns färger och finurlighet, men saknar själen (tycker jag.)
Tänk att guldfärgad aluminium kan vara så dyrt! Jag tänkte nästan att man kunde röd-lacka armeringsjärn till din trappa. (Ca 20:-/m) Det skulle kunna bli fint. Mässingspinnar på löpmeter (ca 100:-/m) är ju också en bra idé.
Det här bir ett kul projekt. (Inte nu, nu är jag nämligen sjuk och hostig.)
Ökenråttan
Vi besökte Sundborn och hade också med oss en hoper barn. Vi bevistade högmässan i Sundborns kyrka. Den hölls av kyrkoherden som var en gammal studentkompis till mig . Lille M och jag tog nattvarden också, för att visa schyschemang. Nattvardsvinet var ett gott portvin, inget lättvinsblask. Efter gudstjänsten drack vi kyrkkaffe i prästgården – Nescafé.
Och så visades vi runt i Lilla Hyttnäs. Som verkligen är litet.
Den där stolpen som Hyttfogden fascineras av är att skåp (!) som innehåller måleriattirraljer. Han var fiffig, CL.
Jajustja, Grattis!
Jag lärde mig först häromdagen att på kyndelsmässodagen, som är denna dag, är det ingen som har namnsdag. Hur har jag kunnat missa det? Hoppas att du inte har lidit av det, Lotten. Men du kan ju förstås ha glatts (glädts? glädjits?) åt att den också kallas lilla julafton, vilket jag lärde mig alldeles nyss.
Magganini
Såna där buntar med hårda, vassa, blanka på ena sidan och lite mattare på andra, helt odugliga toapapper fanns det NÅNstans när jag var liten. Hängde på en spik. Nån hade det. Var var det? Var? Kommer inte ihåg. Och dom man kunde fråga finns inte kvar.
Ökenråttan
HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN, Lotten!
Båthuspernilla
Gratulerar Båsmor på dagen!
Dina
Grattis Lotten! Hoppas du haft en extra trevlig dag.
Här kommer ett litet födelsedagsfirarkit, som du nog hinner fixa före midnatt, Lotten.
Det är ett ark med konfetti som du ska klippa ut och färglägga och sedan, enligt instruktionerna ”mit wildem lachen um dich verfen”, dvs kasta omkring dig under vilda skratt. Grattis och lycka till!
Jag skrev att trappstegspinnarna kostar skjortan. Inte ens på Amazon är de överkomliga (600 kr/st!).
Men om inte annat kan ni njuta av Amazon-svenskan här på bilden.
VA? Trapp-tenarna??? 600!!!! Meh! Det är ju bara att kapa ett mässingsrör i lagoma bitar och skruva dit ett par små öglor per trappsteg.
Fin rundtur!
Körfält på trappor!
Ten! TEN! Ten brukar jag lägga i Scrabble, korsord och Wordfeud – men inte kom jag på ordet trapp-ten!
Tack Karin! Jag är upplyst!
Tänk om jag vetat det om matthållarna när vi flyttade från gammpörtet för tio år sedan. Att äkta sådana är så dyra. Då skulle jag ha skruvat bort dom i båda kåkarna och tatt med hit – fast nån sån trappa har jag ju inte förstås. För övrigt kände jag mig mycket hemma då jag ägnade mig åt din rundvandring i Lilla Hyttnäs.
Tack, den turen var fin.
En av mina käraste bilderböcker var en brunpärmad, tunn upplaga i A4-format av ”Ett hem”. Jag minns att jag tyckte att den där höga stolpen i ateljén med en gubbe högst upp
var mycket intressant och jag undrade hur i allsindar han kunnat klättra dit upp.
I vuxen ålder besökte SG och jag detta hem några gånger men då leddes vi genom etablissemanget av en guide som motade på oss för att andra grupper stod i kö.
Jo, där har man varit några gånger, som skolbarn och senare. Men personlig rundvisning slår det mesta.
Hoppas ni har haft trevligt i övrigt också.
Jag tror att det är toarullar. Som han har i händerna, han på tallriken. Och bråttom ser han ut att ha.
Min första tanke också, Magganini! Men sedan drog jag mig till minnes Skoggurras förening TPH-amatörerna (som specialiserade sig på toalettpappershållare och dess medium). Fanns det verkligen toappersrullar då CL målade tallriken? Jag snabbkollar och finner att det fanns det kanske, även om de där buntarna med oanvändbara glatta små platta papper dominerade. Här behövs (som alltid) mer forskning!
Jag kollade i DN:s arkiv, och hittade reklam för toapapper på rulle från 1898! (Se bild.)
Men jag frågade även AI, som gav mig ett oerhört vagt svar trots att jag specificerade och ändrade prompten flera gånger:
”Det är känt att toalettpapper på rulle blev vanligt i svenska hushåll först efter andra världskriget, under 1950- och 60-talet. Innan dess använde många svenskar andra material som tidningspapper. Tyvärr finns det inga exakta datum för när Munksjö AB började tillverka toalettpapper eller när toarullar blev allmänt förekommande i Sverige.”
Vi hade såna där buntar med ett glatt skyddspapper och ett tunt uppsugande papper på landet. Starke Mannen, på den tiden mer Starke Gossen, och jag hatade dem innerligt. Vi tog naturligtvis flera stycken och la ihop de uppsugande pappersbitarna på ett enda glatt papper. Våra föräldrar gav upp, köpte rullar och använde buntpappren som braständare.
Ute i skärgården korroderar ofelbart all metall, så mor hade såna däringa gardinhäng i tyg på trästänger och herrejössesmariaåjosefåhanses moster vad de är värdekassa som just gardinupphäng.
När man ville dra gardinerna åt något håll satte sig de där hankarna på tvären som svettiga handflator på ett linoleumgolv. Totalt tvärstopp två gånger om dan.
För övrigt tycker jag att mycket av om- och tillbyggnaderna präglas mer av den valhänte bysnickaren än av larssonsk estetik och hantverksideal.
Lotten, du som utbildar om AI, har du vpgat dig på att prova den nya k*nes*ska konkurrenten till chapGBT mfl? Tydligen funkar den bra, bortsett från att den följer kinesiska censurregler och att k*nes*ska staten loggar aktiviteterna i den inkl vem frågeställaren är.
Jag har testat i två dagar, och den sköter sig bra (förutom det där med den absurda censuren). Den är dock inte alls bra på att översätta till svenska från engelska.
Jag har liksom ett protokoll som jag kör på alla AI-verktyg då och då. Sammanfatta, översätt, identifiera den här dikten osv.
I övrigt har Google gått med på att kalla Mexikanska golfen för Amerikanska golfen på kartorna om man är inloggad i USA. I några länder står båda namnen, i Europa står bara Mexikanska golfen. (Har inte kunnat kolla sanningshalten än.)
Mexiko bör döpa om den där viken på andra sidan.
Kan vi inte göra en lista över trevliga öppna hem att besöka, som inte bara är slott? Som tex Werner von Heidenstams Öfvralid och Ellen Keys Strand, här i Östergötland. Jag vill göra en längre besöksrunda!
På Strand finns fö en sådan trappa som Karin hade, i köket, över skafferiet. Mysigt ställe att krypa upp till. Strand påminner om Sundborns färger och finurlighet, men saknar själen (tycker jag.)
Tänk att guldfärgad aluminium kan vara så dyrt! Jag tänkte nästan att man kunde röd-lacka armeringsjärn till din trappa. (Ca 20:-/m) Det skulle kunna bli fint. Mässingspinnar på löpmeter (ca 100:-/m) är ju också en bra idé.
Jamen vad kul! Armeringsjärn! Ha! Och röda!
Det här bir ett kul projekt. (Inte nu, nu är jag nämligen sjuk och hostig.)
Vi besökte Sundborn och hade också med oss en hoper barn. Vi bevistade högmässan i Sundborns kyrka. Den hölls av kyrkoherden som var en gammal studentkompis till mig . Lille M och jag tog nattvarden också, för att visa schyschemang. Nattvardsvinet var ett gott portvin, inget lättvinsblask. Efter gudstjänsten drack vi kyrkkaffe i prästgården – Nescafé.
Och så visades vi runt i Lilla Hyttnäs. Som verkligen är litet.
Den där stolpen som Hyttfogden fascineras av är att skåp (!) som innehåller måleriattirraljer. Han var fiffig, CL.
Här kommer bild på innehållet i stolpskåpet!
Grattis!
Jajustdet! Grattis Lotten!
Jajustja, Grattis!
Jag lärde mig först häromdagen att på kyndelsmässodagen, som är denna dag, är det ingen som har namnsdag. Hur har jag kunnat missa det? Hoppas att du inte har lidit av det, Lotten. Men du kan ju förstås ha glatts (glädts? glädjits?) åt att den också kallas lilla julafton, vilket jag lärde mig alldeles nyss.
Såna där buntar med hårda, vassa, blanka på ena sidan och lite mattare på andra, helt odugliga toapapper fanns det NÅNstans när jag var liten. Hängde på en spik. Nån hade det. Var var det? Var? Kommer inte ihåg. Och dom man kunde fråga finns inte kvar.
HÄTILA RAGULPR PÅ FÅTSKLIABEN, Lotten!
Gratulerar Båsmor på dagen!
Grattis Lotten! Hoppas du haft en extra trevlig dag.
Här kommer ett litet födelsedagsfirarkit, som du nog hinner fixa före midnatt, Lotten.
Det är ett ark med konfetti som du ska klippa ut och färglägga och sedan, enligt instruktionerna ”mit wildem lachen um dich verfen”, dvs kasta omkring dig under vilda skratt. Grattis och lycka till!
Hahaha! Tack! Jag skrattar vilt!
Ett försenat grattis på födelsedagen från mig också. Jag var helt koncentrerad på jobbet igår.