Hoppa till innehåll

Dag: 28 januari 2025

Lilla Hyttnäs – detaljerna!

Sannsagan om hur jag hamnade i både Carl Larssons och Karin Larssons respektive sängar har jag berättat mången gång. Men en rekapitulation kommer här:

  1. Jag började blogga.
  2. År 2006 skrev jag om Sundborn och hur jag älskade det Larssonska huset, som jag inte hade varit i.
  3. Den rimmande kommentatösen Ami Bergöö – gift med ett Larssonskt barnbarnsbarn – bjöd prompt in hela Bergmanfamiljen till Lilla Hyttnäs.
  4. Vi lydde, kom överens, barnen skötte sig, vi lärde känna varandra och nu har Ami och jag blivit både mor- och farmödrar och då kommer även nästa generation att få sova i Carl Larssons säng.
Och äta här!
Bild från allra första besöket 2006 – med våra sammanlagt åtta barn runt bordet. ©Lotten Bergman
Så här dukades det i fredags kväll. ©Lotten Bergman
Även här en bild från första besöket, där jag sitter i sängen och bloggar. (Sängen var stenhård, men har sedan dess fått en ypperligt mjuk madrass.)

Och nu har jag varit i Sundborn och Lilla Hyttnäs-huset igen! Kroppsarbete stod på agendan, men som vanligt smög jag runt och fotograferade allt som jag kunde tänka mig att jag inte har fotograferat förut.

Så – här får ni en liten annorlunda rundvandring!

Jag försökte här posera lika propert som Karin Larsson i hatt. Det gick inte alls. ©Lotten Bergman
Nästan alla fönster har så fina eterneller mellan rutorna. Hmmm. Så skulle jag väl kunna göra i mina tre fönster som är 100 år gamla? (Mina övriga 16 dubbelfönster är modern skit från 1980-talet.) ©Lotten Bergman
Så enkel gardinupphängning! Så vackert! ©Lotten Bergman
Ett sånt här nedfällbart bort ska jag installera i köket hemma! ©Lotten Bergman
Den här lilla upphöjningen i ett hörn i den första ateljétillbyggnaden är inte en scen, och inte en plats att måla på. Nej, den är Karins – så att hon lätt kunde titta ut och se att alla barn som lekte utomhus mådde bra. ©Lotten Bergman
I detta rum finns även denna teckning från 1902. Det föreställer Carls inte alldeles förtjusande pappa. Texten lyder: ”Min far, Olof Larssons, porträtt, ritadt dagarne efter mors död.” ©Lotten Bergman
Här går man omkring och letar efter snygga låsanordningar för hundratals kronor. Så här gjorde man runt förra sekelskiftet! ©Lotten Bergman
Det finns massa, massa tallrikar som Carl målade på. Den här var ju fin! Men VAD har han i händerna? (Tillsammans med Karin målade han en hel servis som finns på gården.)  ©Lotten Bergman

Lilla Hyttnäs byggdes om från en normalstor gård till ett jättestort konstnärshem i olika perioder. Men medan den moderna människan idag – som jag har förstått det – suddar ut dåtid för att nutiden ska smälta in så osynligt som möjligt, lät man förr spåren synas tydligt.

Här är trappan upp till andra våningen med sovrum en masse. Barnbarnsbarnbarnet Kajsa  och barnbarnsbarnet Pontus hade ingen aning om i vilket skede det forna trappräcket kapades – förmodligen gjordes trappan om när dörren mot köksavdelningen sattes igen. Den bruna ledstången är en helt vanlig pinne – inte alls specialtillverkad eller dyr. ©Lotten Bergman
Och blank av slitage. Jag klappade ledstången ömt, pussade klossarna som duger utmärkt som upphängningsmekanism, och tänkte att kanske gjorde även någon annan likadant för 125 år sedan? ©Lotten Bergman
Se så fint den slitna trasmattan smiter om trappstegen. Trappstegspinnar borde man väl kunna tillverka själv? (De kostar skjortan i fina butiken.) ©Lotten Bergman
På ett annat ställe i huset sitter ledstången fast på detta enkla, snillrika sätt. Känner ni inte att vi alla borde sänka renoveringsambitionsnivån lite? ©Lotten Bergman

På väggarna vid trappan med trasmattan finns många tavlor uppsatta. Jag har gått här i 20 år och inte kollat vad det är för något egentligen.

Åhå, Ivar Arosenius, John Bauer och prins Eugen. Förstås. ©Lotten Bergman

En av mina favoritdetaljer i huset är hyllan för August Strindbergs böcker – tillverkad så att böckerna inte ska kunna tas fram. Ni minns kanske? Carl Larsson och August Strindberg var såta vänner som umgicks och hjälpte varandra på många olika sätt.

Men.

Under en middag vågade Carl antyda att August ibland faktiskt varit orättvis i sina åsikter när det gällde medmänniskorna. Det föll icke i god jord. I ”En ny blå bok” (1908) hämnades August när han skrev att Carl var falskheten personifierad, en person ”som ljugit ihop en karaktär åt sig eller rättare sagt en karaktärsmask” och passade sedan även på att kalla Karin Larsson för ”en stor djävul i elakhet”.

Detta gjorde August inte ostraffat. En snickare tillkallades och sedan dess står Strindbergs dedikerade böcker på Lilla Hyttnäs så här; man kan se dem men svårligen pilla ut en enda bok. ©Lotten Bergman
Barnkammaren! I dörröppningen mot Carls rum hänger draperiet ”Kärlekens ros”, som Karin vävde. Hennes säng står längst bort till vänster. ©Lotten Bergman
Se så enkelt man bygger en liten hylla! Fjupp, bara! ©Lotten Bergman

Avslutningsvis kommer här en filmsnutt med den famösa skåpsängen där all världens kändisar har sovit – bl.a.  Selma Lagerlöf tillsammans med Sofie Elkan.

Sätt på ljudet och lyss till knaket!


Ber om ursäkt för det tjatiga ©Lotten Bergman under bilderna. Men jag måste tyvärr göra så.

Share
27 kommentarer