Välkomna till musikhörnan på Facitavdelningen! Ta på er hörlurar och njut!
Först rasslade hakke in i lucka 7 och satte tonen:
– Jag nynnar och nynnar.
Nina, Christine, Loooooooo och Åsa HL nynnade med, medan några andra stackare verkligen inte alls ville hänga på. AnnaH utbrast:
– Vadå nynna?
PK förvirrade mig – tänker han månne på Kal P Dal? (Det är nästan så att jag hoppas att jag har missat en ledtråd här.)
– Många olika egenskaper på skor, men färgen då. Vilka färger ska skorna ha? Jag gilla blåa skor.
Pysseliten inledde (hoppas jag) en trevlig tradition där hon rabblar nya lärdomar:
1) Det var Robban Broberg som sjöng ”Vatten, stan ör full av vatten” – inte Björn Skifs.
2) Dojor stavas med ett j.
3) Imelda Marcos ägde många skor.
4) Pendeltåget och Eiffeltornet har lika många stavelser.
5) Om man googlar fraser från dagens lucka hamnar man hos SMHI eller Ola Magnell.
6) Jag är tondöv: tril-la-lu!
Men nu till svaret. Skoinnehållet skulle kunna relateras till en viss ”Dressed for Success”, men det är ganska långsökt.
Hemlisbloggaren i lucka 7 var alltså Marie Fredriksson (1958–2019) – Halmstadstjejen, Halmstadstösen, Halmstadsflickan och allt vad tidningarna kallade henne i inledningen av karriären. (Jag har rotat i tidningsarkiven för att hitta nåt spännande, men ack nej. Allt var helylle.) Tidningarna kunde ha kallat henne Gun-Marie också, för det hette hon egentligen.
Från början var det meningen att Marie Fredriksson skulle bli sångpedagog, men när hon bestämde sig för att sjunga i källarband och hoppa av skolan istället, sa alla – inklusive föräldrarna – bara ”jamenvisst, självklart”. Hon hade en 200 stadsband att välja mellan eftersom Gyllene tider (Halmstadskillarna, Halmstadsgrabbarna, Halmstadspojkarna) fick alla att börja lira.
Då – i början av 80-talet – approcherade Per Gessle henne med pepping och allmän uppmuntran för att han tyckte att hon skulle ge ut en egenskriven platta. Jahapp, okej, sa Marie, och ut kom ”Den sjunde vågen” … och så fortsatte karriären med Roxette. Videon Neverending Love kom 1986, och nyss tittade jag storögt på den och funderade över vart tiden tog vägen och hur det kommer sig att videon har den handling som den har. Är det ett caféprogram i inledningen?
När jag rotade i arkiven står det som sagt inte ett jota om syndigt leverne eller ens en parkeringsbot. Marie turnerade världen runt med Roxette, skrev egna låtar och bara levde livet.
I en chatt-intervju med Per Gessle anar man deras personkemi i två enkla meningar:
Frågeställare: Är det du som skriver alla låtar?
Per Gessle: Nej, Gun-Marie skriver ungefär en låt eller två per platta. Hon är hemskt lat.
Jag kommer av outgrundlig anledning ihåg ett replikskifte i tv4:s morgonprogram, där Marie Fredriksson berättade om karriären och alla resorna och hur det var att vara en gigantisk popstjärna. Journalisten ställde en såndär ”hur & egentligen-fråga” som jag tycker så innerligt illa om. Hon sa:
– Marie Fredriksson. Hur rik är du egentligen?
Jag tycker att alla idrottare och Mellovinnare som ideligen får denna fråga ska börja svara helt uppåt väggarna:
– Hur viktig var den här segern egentligen?
– 23.
– Hur viktigt var det att boken mottogs väl? Egentligen?
– På en skala skulle jag säga 17,5.
Men Marie tog bara ett djupt andetag och sa lugnt:
– Tja. Svårt. Men om jag ska köpa nya gardiner eller möbeltyg, tittar jag liksom inte på meterpriset.
Så kom då den 11 september 2002, när Marie Fredriksson föll omkull hemma och fick en allvarlig hjärnskakning, som visade sig vara en hjärntumör. Från detta minns jag (det är väldigt sporadiska och synnerligen oviktiga saker jag minns när det gäller just detta ämne) hur Per Gessle någon vecka senare i någon tidning skrev en text om cancerbeskedet, där han drog en parallell till den 11 september 2001 (attacken på WTC i N.Y.) och att han svor i stil med ”detta jävla datum”.
Tyvärr kom Marie sedan inte tillbaka med full sångkraft, även om hon gjorde många framträdanden – ofta sittande på scenen precis som Monica Zetterlund. Och i morgon är det tre år sedan hon dog.
Men nu ska vi faktiskt sjunga. Ta varandra i händerna, bläddra ner till sångtexten som jag lägger upp nedanför – och sätt på en av dessa ljudillustrationer. Sjung med.
- Marie sjunger Tro till rörlig bild och gör det så vackert så.
- Den djefla mannen tar fram gitarren och sjunger helt orepeterad Sko-låten. Blir glatt överraskad.
1.
2.
Japp, det är kul när det är roligt.
Det var det!
Plommonstopet överlevde helgens resa ner till Skåne, men (ni skulle ha varit med!) vid ett amningsstopp (ett barnbarn var med på vift) öppnades bakluckan med en sån kraft att plommonstopet och lapparna – de år efter år återanvända namnlapparna – trillade ut på en nattsvart snögloppsparkeringsplats. Oigenkännliga slängdes de sedan relativt odramatiskt i en liten papperskorg. Några av dem hade till och med varit med sedan 2005. Så nu är lapparna nya, hårda, fräscha, datorutskrivna och rätt trista. Men de funkar! Jag drar en …
Dammråttan!
Lucka 9 kommer i ottan på fredag morgon!
Bonus igen: jag är svårt förtjust i embryos förtvivlade sökande efter rim och reson i luckorna.
nej morran nu ger jag upp den här användskalendern är ju helt hopplös att lösa: jag finner inga ord jag kännrer mej så ordbildad det säjer jag nu
yo
gråtorna är svåra som grälativitetsteorin det säger jag nu
yo
men slutra att gissla då embryo om det är så omögligt
det är svårare än så: nu är det en skomakrare dom vill komma åt
okcså det finskc ju meloner av dom
du får väl gurgla
nej det är fuskc jag spelar rent spel: men det är svårt
det är inte bara att ställra in skorna okcså tro att man hittrar den där skomakraren
det kanske är en stövelknäkct det undrar jag nu
yo
Fast vet du Lotten, skorna är inte långsökt alls för hon och Eldkvarn sjöng ju in Somliga går med trasiga skor på hyllningsalbumet Den flygande Holländaren . Det var delvis det jag knep det på. Sen nynnade jag först på Tro men det kändes för enkelt. Seeeeen tittade jag på nallen och tänkte att ”där sitter ju Fredriksson ” så ett tag sneglade vi på Berghagen.
Tack Hyttis för gott samarbete, vi slog våra kloka huven ihop så det tjongade!
Hur var det nu? Människan spår och någon annan rår …
All lettrådstid bara försvann och sedan var det sena kvällen och jag somnade där på läktaren.
Hann tänka Wrejswik en stund på morgonen och lite Imelda ….
Grattis Dammråttan!
Nämen! Tro var den första som dök upp som nynn i huvudet, men sedan knuffade Pugh och Grymlings sig in med Kärleken… och det var lögn att få ut dem. Halmstadflickan var faktiskt från lilla Östra Ljungby i Skåne från början. De som bor där är mycket noga med det.
Puh, jag nynna Tro från första läsningen men vågade inte tro att jag hittat rätt på en gång. Nu blev jag lucklig!
Grattis Dammråttan!
Min kommentar om Paddingtons blå ytterkläder var för att hon vunnit en och annan Rockbjörn. Och blinkningen åt Triad för att Lasse Lindbom var med och skrev en hel del och producerade hennes två soloalbum på åttiotalet, fulla av stormar och kärlek. (Men Sparvöga hade jag helt förträngt.)
Ja, Sparvöga var den jag for efter när jag nämnde en fågel. Ledtråden om vörtbröd i kommentarerna handlade om ”sparvört”.
Här kan vi sjunga med i Sparvöga:
https://youtu.be/jlu833Lq4gs
fem plattåskor av fem mögliga till olle
nu ska jag okcså morran grå okcså köpra skor det säljer jag nu
yo
skor ärlikamed hårets julklapp
”Nu! Äntligen. Men så här tidigt får man hålla tyst.”
Raden innehåller tre (nåja) albumtitlar: Nu! (2013), Äntligen (2000), Tid för tystnad (2007).
Jag googlade ”vill känna gråta tårar lyrics” och texten till Tro dök upp som första träff. Men inte ens då kunde jag nynna den. Kände inte igen texten, men däremot melodin när jag lyssnade på den. Och nu när jag lyssnat på nya versionen med den djefla mannen, så har nog melodin fastnat som ”Skor, jag vill köpa skor”.
Flygbengan däremot, löste luckan efter att ha läst två rader.
Hon hade en helt fantastisk röst. Framföra allt för den typen av musik som hon normalt framförde. Hon sjunger Sparvöga på ett sätt som får hjärtat att krampa och när hon tar i från tårna i olika rocklåtar, med sin lite raspiga med tonsäkra röst, får i alla fall jag ståpäls på armarna. Enligt mej så hade hon en av landets bästa rock och pop-röster.
Jag måste göra dej besviken Lotten. Ingen Kal P Dal här. Jag tänkte på Barbro och Jojje. Jag vill ha en hund, åh åh åh en blå.
Den här gången var det alltså melodin som man skulle känna igen. Ibland det ledtrådar till boktitlar. Eller en speciell hantering av språket som ska ge ledtrådar till en författare. Eller så är det något annat i texten som man ska ge ledtrådar. Denna variation är det som är så kul med Lottens kalender. Och frustrerande, man vet ju aldrig vilken metod man ska använda sig av för att attackera en ny lucka.
Tack Lotten för att du förgyller denna annars så mörka årstid.
Kära nån, tack PK!
Zkop: Skam till sägandes missade jag dina eminenta ledtrådar! Jag drar härmed nåt gammalt över mig och gör en honnör i din riktning!
@ Lotten
Jag skriver (nästan) aldrig om jag inte hittat HB, och (nästan) alltid först när jag är säker (= hittat många saker som stämmer). Brukar inte läsa kommentarerna förrän jag (eller vi, flygbengan och jag) har löst luckan.
Instämmer i lovorden ovanför! Vilken lucka! Lycka, menar jag! Dagen får gå i längtans tecken
i frost och kyla och massor av barr.
Kunde igen! Har lätt för melodier och rytm så det hörs liksom direkt om jag läser högt. Fint av Maries familj att auktionera ut hennes garderob och skänka pengarna till Stadsmissionen som de gjorde i november. Jag råkade se det när jag letade något helt annat än kashmirkappor från Armani och aftonklänningar använda vid kungliga bröllop.
Förbereder mig mentalt på hamna i inte-fatta-nåt-läget igen.
Förresten: Tittade på videon i går och minsann var det inte Helena Bergström som gråter i regnet i den!
Grattis Dammråttan!
Nä, denna låt kan jag inte. Inte så värst mycket annat av HB heller. Men ska kolla in länkarna lite senare. Måste först förbereda mig på att gå till arbetsterapin med min tumme och känna mig medelålders.
Grattis till vinnaren och till alla som hade rätt låt i huvudet. Jag hade en låt men inte rätt. Det blev en olåt. Det resulterade i massa fåglar som inte passade in. Far och flyg.
Även jag fick Tro i hövet vid första läsningen, men vågade inte tro på mig själv. Alla dessa dojor förvirrade.
Bättre sent än ald4ig efter 23.00
Två rader. Eeh… vänta… vaäre? Vaärevaärevaäre?
En rad till. Asså vaÄre?
Skrollaskrollaskrolla bild. En lessen nalle. Vaba??
! Jamen såklart!
Grattis till Dammråttan!
Jaha, och där satt jag med min Freddie Mercury, PK:s ’drottning Kvicksilver’. Teddybjörnen kallade jag raskt för freddiebjörn, så då stämde den också. Suck.
Grattis Dammråttan!
Jag sjöng och klurade så länge igår att jag glömde kommentera och det var ju extra synd eftersom det jag sjöng VAR ”jag vill känna tro”. Men jag trodde såklart inte att jag hade rätt eftersom jag inte fattade skoreferensen.
Grattis Dammråttan!
Jo men det här kunde jag. Som född i slutet på åttiotalet blev man fullständigt impregnerad med Roxette och HB under hela uppväxten.
Godkväll! Glömde glajjerna (ett j kansle?) hemma imorse och har sedan förkovrat mig på seminarier på KTH hela dagen.
Hur som helst hade jag lite sms-kontakt med Ninja på morgonen, som outade sin idé om Marie Fredriksson. – och jag ba: Nääää! Nåväl, nya tag imorgon. (Då blir det heldag på Scania i Södertälje, så kanske lite tid på pendeln att klura.)
Grattis Dammråttan!
Visst ja!! Guldstjärna och hyllningar till DDM som sjöng så bra!
Orepeterad som han var var han ändock strålande. Chapeau!
Fast medge att det fanns täckning för Mercury …?
– Du får beröm i båset! sa jag till den orepeterade.
– Zzzzzzzzz, svarade han, eftersom han sov som en stock.
Jag vill känna tro. Den låten kom på en gång när jag läste texten.
Så jag tänkte att den här alternativa texten kan ha haft sin början i ett barns tolkning. Ni vet: ”Tjolattjo jä jä jä”, och liknande ljudtolkningar.
(Som t ex. ”Sjung om fru Svenssons lyckliga karl!” även om den skrevs av en vuxen, men barnslig man.)
För övrigt var det här första luckan som jag kunde i år.
Grattis Dammråttan!