Lördagsplanen var att forsla Tjugoåringens (hon som har flyttat hem till oss med spanjoren) prylar och kläder från Lund till Helsingborg i sju kollin. En axelremsväska, en ryggsäck, två soppåsar, en Ikeapåse, två tygpåsar – och jag som enda bärare.
Titta nu på bilden ovan och tänk er att jag släpar på alla kollina där och är vansinnigt irriterad och stressad eftersom jag är sen och riskerar att missa tåget. Tänk er mitt ansiktsuttryck, den röda ansiktsfärgen, håret som faller ner framför ögonen och svetten som bryter fram samt svordomarna som jag viskar som ett mantra. Fram mot mig kommer då med sjumilakliv en man med en pappmugg med några kronor i. Han skakar muggen och säger:
– Please, missuss, please, give me …
– You have got to be kidding, svarade jag och försökte att inte dänga till honom med den största, svarta sopsäcken.
– Please give me, sa mannen och tryckte upp pappmuggen i mitt ansikte och skramlade med slantarna i den.
– No, you have to understand, I need to go to my train! Please move!
– No, you give me money, I move! sa mannen med bister min.
– WELL YOU FUCK OFF!!!
Röt jag, trängde mig förbi honom och klev på en rulltrappa, som (skulle jag snart inse) tog mig ner till fel perrong. (Synden straffar sig själv.)
– Satans helvete! sa jag och vände för att ta mig upp igen.
Och jag fattar nu om ni håller andan och tar er åt hjärtat eftersom jag har varit otrevlig mot en medmänniska. Men ni förstår att stress och sju kollin som väger lika mycket som jag själv gör mig till en hulk. Och det faktum att mannen med sin pappmugg faktiskt hade följt efter mig nerför rulltrappan och nu spärrade vägen för mig när jag skulle upp igen för att ta mig till rätt perrong, hjälpte inte.
Men jag sa inget mer. Jag klämde mig sammanbitet förbi mannen med muggen, tog mig till rätt perrong, fick den just då ditrusande Tjugotvååringen att ta bilden ovan – och hann med tåget.
Så. Döm mig nu – men säg inte att man inte får bli arg då och då.
Tjat som tjat. Då blir man förbannad. Så är det.
Två frågor:
1. Vad skulle du dömas för?
2. Var är alla?
Du är helt och hållet ursäktad; i det läget hade jag också sagt åt personen att dra åt pepparn (fast jag hade uttryckt mig betydligt grövre än jag gör här).
Dessutom kunde ju den bedjande ha varit betydligt smartare. Han skulle givetvis ha erbjudit sig att hjälpa dig att bära, varefter du garanterat hade varit högst benägen att ge en slant. Hur kunde han undgå att tänka så?
Jag har nästan aldrig pengar (kort var det här!) så hen skulle ha fått vänta länge. Alternativt skaffa en kortläsare.
Jag är här!
Men jag sitter på en basketspelarbuss som är halvvägs hem till Eskilstuna från Helsingborg och det är jähääääättelångt kvar. (Eh. Halva vägen.)
Skogsgurra: Jag skulle kunna dömas till gatlopp, tjära, fjädrar och landsförvisning för att ha skällt på en tiggare kanske?
Du skulle ha skällt på precis vem som helst i det läget. Varför tiggarna skulle vara undantagna har jag svårt att inse.
Jag skulle själv behöva tigga mig fram emellanåt och jag skulle inte alls bli förvånad om jag då bemöttes minst lika illa som vilken annan individ som helst. Förvånad skulle jag bli om jag visades särskilda hänsyn.
Nu är jag hemma! Ni anar inte hur det ser ut i en buss med tvåmetersmännschor när dessa breder ut sig för att sova … Ben överallt! Armar överallt! Några spelare och coacher låg på golvet, andra somnade på varandra i de små sätena.
Nu lite sömn – innan jag börjar skälla av sovbrist!
Du kanske skulle ha tagit bilen istället.
Men vilken bil, PK? Finns det någon ny än (ny i familjen, menar jag)? Spänningen bara stiger i väntan på full redogörelse för bilsituationen!
Här dömes icke. Jag, och säkert du också, har gett massor, och romer från Rumänien ÄR fattiga och alltihop är en skandal – men för fasen, man kan inte ge till alla i alla situationer hela tiden! Och även om dessa tiggare faktiskt inte stjäl och inte är fulla, så är en del, särskilt karlar, enormt påflugna och krävande. En äldre dam jag känner ansattes av en karl inne på Ica, han försökte lägga sin mat på bandet bland hennes varor och tvinga henne att betala, och han gav sig inte! Hon fick praktiskt taget knuffa bort karlskrället.
Så svär på. Och varför erbjöd han sig inte att bära, dumbommen?
Haha, PK kom med ett internt skämt!
Mer säger jag inte!
(Undertecknat Mallig för att jag är In Da Loop).
Bilrapport kommer, jag lovar!
Och vet ni. Jag har idag till min stora lycka träningsvärk i armarna. Kollibärning is da shit!
Det här skrev jag i ett slutet forum för frispråkiga häromdan. Det var ingen som sade emot, men väl började ett par personer flamsa om ämnet. Min gissning är att det ville störa ut mitt budskap. Vad de inte visste var att trådskaparen har Makt över kommentarerna, så jag tog bort dem. Sen blev det tyst. Här är det:
Tiggare/försäljare var det: Vi är nu i Almuñècar på spanska sydkusten några veckor. Här ser vi en (1) tiggare utanför Mercadon. Hon passar ofta kundernas hundar medan de är inne och handlar och får så klart en slant för detta. Det är helt okej, tycker jag. (Vem skulle för övrigt låta en tiggare passa sin hund utanför ett Konsum i Sverige)?
Vidare finns här ett antal afrikanska gatuförsäljare av ’äkta’ handväskor och modetröjor med sina varor utlagda på filtar. De är flyktingar från svält och terror, lever som hemlösa och i det närmaste timida jmf klientelet på Drottninggatan i Stockholm. Belevat och artigt undrar de om man är intresserad och tar ett nej för ett nej. Hela, rena och fria från fejkade handikapp är de också.
Heders åt dem, som hanterar sin svåra situation värdigt. Jag kommer nog att sympatiköpa en ’Lacoste’ vad det lider bara för detta.
Jag tror det var bra att du inte lät honom bära dina väskor åt dig, det hade nog varit det sista du sett av dem.
Tom Lena Sundström blev ju ansatt, http://www.dn.se/nyheter/sverige/lena-sundstrom-ocksa-den-som-forlorat-allt-har-en-identitet/
Du är helt ursäktad, faktiskt tycker jag du visade återhållsamhet jämfört med vad jag förmodligen hade gjort.
Det där låter ju mer som ett rånförsök än tiggeri, tycker jag, som lärt mig att man alltid ska ha några lagom stora sedlar lättillgängliga när man är ute på stan. En femhundring är en lagom livförsäkring. Man jiddrar inte med ”tiggarna”. Men det var i São Paulo. Trist om det blir likadant här.
Och så en oförsynt fråga som jag (som visserligen bara är trebarnsmor) egentligen vet svaret på: Hur kom det sig att du fick hand om alla kassarna som inte var dina?
Häromsistens har vi åkt mycket tunnelbana (vi har ju ingen bil och ska vi utanför stan blir det kommunala färdmedel). Senast satt vi mittemot en okänd ung dam i allsköns ro då en annan ung dam kom ombord. Den nypåstigna nalkades ”vår” unga dam, tog hennes (obehandskade) hand, kysste den och bad om pengar. Tjejen mittemot oss reagerade väldigt starkt; det finns ju dom som inte alls vill bli kramade eller rörda vid och hon tog synbarligen väldigt illa vid sej. Den nypåstignas färd genom vagnen kantades av människor som hade velat slippa kyss eller klapp på kinden eller andra, lättare intimiteter. Vad ska man säja?
Ja, Karin – frågan är sannerligen befogad eftersom jag vanligtvis inte är en curlingmor.
Jag har ju inte (ännu) bloggat om det faktum att Tjugoåringen har flyttat hem till vårt hus (där spanjoren sedan i april bor). Long story, men sedan i oktober har vi insett att
1) jag skulle vara i Lund/Köpenhamn to-fre-lö
2) Tjugoåringen och spanjoren hade bortamatch i Helsingborg på lördagen
3) jag kunde ta hela bohaget som bodde i Tjugotvååringens lägenhet (i garderoben)
4) och forsla rubbet till Helsingborg så att
5) vi efter matcherna kunde åka hem med packningen och alla tvåmetersmän i spelarbussen.
Lotten, du VET väl vad bortamatch betyder i dessa dagar? I vissa sammanhang…
ÖR. Hade jag varit på humör och lagom tankad, så hade jag knutit ihop två nojjor genom att ropa EBOLA! och sen ISIS! Cirkus hade bara blivit förnamnet.
Karin: DEN betydelsen har vi lärt oss via våra söner … Dottern hade inte den vokabulären. Intressant?
ÖR. Det går framåt med jämställdheten, tydligen, för jag har bara hört om bortamatcher från kompisars döttrar.
Bortamatch har bara med basket att göra. Basta.
(Fast imorrn när jag ska fram och åter Göteborg på 14 timmar för att föreläsa har jag fan också bortamatch.)
Framtida hemmamatcher, med god resultatutjämning?
Det är nu den 24 November och ett det har nu gått 23 år
sedan den dagen då en rockhistoriens största gick ur tiden.
Jisses, är det så länge sen?
Japp, han var en av de största.