Jag hörde talas om en italiensk pastakock som i sin helt vanliga lägenhet här i Eskilstuna hade inrett ett rum till pastalaboratorium. Sådana tokerier måste ju undersökas – studiebesök here I come! Tänk om jag kunde inreda ett av barnrummen till basketsanatorium! Eller tänk om jag blir galen och bygger om vardagsrummet till ett hajakvarium!
Såja. Nu tar vi saker och ting i rätt ordning.
Marco Moretti kom till Sverige för två år sedan och har sedan ett år förberett pastarevolutionen i stan. Lägenheten är verkligen en helt normal lägenhet – men med en nästan alltid stängd dörr. Bakom dörren finns pastalaboratoriet, dit man inte får gå utan skyddskläder. Marco var hur prydlig som helst i typiska kock-kläder och foppatofflor …
Pastarummet var sterilt, rent, prydligt och ganska kallt. Jag häpnade.
– Wow. Verkligen. Wow. Oj. Men. Vad säger Hälsovårdsnämnden om det här?
– Miljökontoret var här i våras och godkände allt. Och som du ser har jag inga andra maskiner än assistenten som rymmer fem liter och pastadegstillplattaren här samt kylskåpet som är exakt +3 °C. Och så den här apparaten som är lite hemlig för att den använd när degen behöver eh … vila. Men jag tillagar ingenting, så jag behöver inte spis eller fläkt.
Jag stod där i min plastrock och lyssnade medan Marco på engelska med svenska inslag berättade om din stora pastapassion och hur fantastiskt fina råvaror han har hittat här. När han hade bestämt sig för att satsa på pastan åkte han runt i närområdet på motorcykel och letade fram särskilt miljövänliga mjöl- och äggleverantörer … som också är hemliga. Nu i höstas deltog han i en speciell pastautbildning i Italien hos en superkock som är pastanestor och vars namn … också är lite hemligt eftersom det är han som har kommit på det där jättehemliga som man använder sig av när degen vilar.
Marco åkte sedan hem till Sverige och laborerade fram det ultimata pastareceptet där proportionerna mellan mjöl och ägg är på procenthundradelen exakt. Om äggen råkar väga bara liiiiite för mycket, blir det ju fel, så då måste man väl korrigera mängden ägg …?
– Men … tar du bort lite ägg då? Hur tar man bort lite ägg? De är ju så sle…
– Nej, tvärtom Lotten. Jag behöver inte korrigera eftersom jag väger äggen och då vet exakt hur många gram vetemjöl som ska i.
– Aha. Tänkte inte på det. Men vänta, vetemjöl?
– Ja!
– Ska man inte ha vehettere … durum?
– Nej, det har man till torr pasta. Det här är färsk pasta. Och vetemjöl funkar alldeles utmärkt och är ju det mjöl som ni använder här i Sverige!
Marco gör här ostravioli. När han skär dem, får de bara en taggig sida så att han vet att det är ostravioli. Om de har två taggiga sidor är det kanske lax i, om det är tre taggiga sidor är det något annat i dem. Coolt.
Efter att ha oooo:at och ahaaaaa:at i en timme, tackade jag för besöket och gick med haltande hoppsasteg ut för att leta reda på nya äventyr, när jag hörde någon ropa mitt namn.
– LOTTEN! VÄNTA! Jag glömde!
Så kom Marco springande med en tårtkartong med alla raviolisarna som han nyss hade kreerat. Vi kokade dem till kvällsmat och åt med en puttanescainspirerad sås – och de var alldeles underbart delikata.
Alla borde egentligen ha tillgång till ett passionsrum där man kan skapa pasta eller något annat. Fast det kanske räcker med en passionsgarderob? Nä, nu ska jag inreda gästrummet till jeansmuseum. Eller …
Vi har en snugbox, sägs det … VAR kan man smaka domma dära raviolisarna?
Blåbärsravioli med vildsvin låter vansinnigt gott!
Örjan, har du en aning om vad det är för mjöl han använder? Orga? Vansta? Vi använder italienskt mjöl, Tipo 00, som gör att pastan inte blir sådär luddig som den blir när man använder vanligt vetemjöl.
Med bra mjöl och en pastamaskin är det skitlätt att göra egen pasta. 90g (±något gram) mjöl och ett ägg ger pasta till två personer.
Ahhh, handgjord pasta. Det är vår cup of tea, ska jag säja. Lille Maken har gjort vår pasta i massor av år. Han har en pastaapparat, med motor.
När barnen bodde hemma brukade vi göra såna där små pastakuddar tillsammans. Inte särskilt fantasifulla, måste jag erkänna. Keso och spenat, köttfärs eller liknande mesiga fyllningar.
Däremot minns jag ett besök i Milano för nåra år sen. Vår kompis Alberto tog oss med till en restaurang där man fick pasta i alla de färger och smaker: jordgubb och choklad var dom märkvärdigaste, som jag minns.
Plus: Det var ju prat om folioformat häromsistens. Nu har jag hittat ett papper i sånt format. Höjd 36 cm och bredd 22,5. Men böcker i folioformat behöver kanske inte ha samma mått eller hur var det nu?
Intressant! Och håller han sig alltså med nyduschad plastoutfit för gäster? Saknar bild på inplastad Lotten.
Men det väcker verkligen lustar till ett passionsrum. Håller med, alla borde ha ett! Här sitter man och undrar (eftersom man jobbar i vardagsrummet) om man kan kasta ut runda bordet och skaffa en 2mx1 naturfärgad alltmöjligtskiva istället? För symaskin, musikskapande (ja, nån gång ska väl vara den första för det också) , husritande etc! Ev gäster kan väl sitta i soffan och käka gourmetpytt i skålar?
Det är en smula skillnad på Marcos ravioli och burkraviolin från nedersta trådkorgen. Ungefär som att jämföra en pianokonsert av Mozart med en krogshow med Kikki Danielsson.
Nä, den jämförelsen tror jag Lotten tycker är för banal.
Som att jämföra en sörmländsk ekhage i juni med en parkeringsplats utanför ÖB.
[…] Den hemlige pastakonstnären […]
Jamen självklart kan jag uppdatera med en bild på den inplastade mig!
Nu har jag frågat Marco var man kan köpa hans pasta: ”They will be present at Ica Ekängen on Friday and Saturday: Ravioli med Ost and Tagliolini!”
Snacka om att jag plötsligt blev en reklamblogg. Vem ska jag pungslå?
” Men vänta, vetemjöl? Ska man inte ha vehettere … durum?”
Men asså, durumvete ÄR ju ett slags vete, eller hur?
Fast börjar man läsa om olika vetesorter på t ex Wiki inser man vilken djungel det är, och vad lite man visste om vete 😉
Tjusig rock, nästan som i en film om ett Outbreak (minus den glada minen, då)! Och du ska förstås pungslå Ica Ekängen.
Fiiiin bild på plastrocken med Lotten i.
Nämen blåbärsravioli skulle jag verkligen inte vilja äta. Även om den ser otroligt vacker ut. I övrigt: fantastiskt!
Hårmössa? 😉
Men vänta, var det inte hans pasta jag köpte på Köttskolan/Lilla saluhallen för ett tag sedan … i våras kanske. Måste det ha varit. Grymt god!
Jag har ett passionsrum!
Dotterns övergivna sovrum är spinnrum när det inte låtsas vara gästrum då och då. Där finns spinnrockar, fluff, kastruller, diverse organiska material som ska släppa ifrån sig färg.
Dessutom har min kurslitteratur fått en alldeles egen bokhylla som står där, istället för att vara utspridd i diverse bokhyllor där de försökt få plats.
hm …
Jag har två passionsrum.
Ett rum innehåller en massa garn och mönster och lite tyg, stickor, syskrin och symaskin.
Dock är skriv-/arbetsbordet försvunnet under en oformlig hög av allt möjligt så ska jag sy sitter jag vid köksbordet.
Fast stickningen finns lite varstans, mestadels i soffan.
Tänk att ingen av er har passat på att vara lite ekivok än.
Pitt?
Huh? Vad i detta blogginlägg skulle väcka våra lustiga sidor?
Aha – passionsrum! Men det lät så välstädat och icke-ekivokt i detta sammanhang, med sterilt pastalabb och så. Antagligen så TÄNKTE vi lite åt det ekivoka hållet, men nej, det liksom dog. Inga vibes!
Fast ”Marco […] berättade om din stora pastapassion” – så personligt trodde jag inte det var?
Nu sa det pling i researchhjärnan och den grävande journalisten vaknade. Allt är säkert helt OK, men –
VAR tillagar han fyllningen? I inspekterat utrymme med vatten, kyl och spis? Han börjar säkert inte från scratch med vildsvinet (nöff), men han måste väl för-steka/koka en vildsvinsstuvning? Var fixar han med blåbär och ost?
Hm!
Blåbären och osten behöver man ju inte tillaga — men vildsvinet! Nu ska vi kolla!
Gör så!
Men ost och blåbär behöver tinas, förvaras, portioneras, skäras i småbitar, och det finns rester, slabb och smulor… Såg du någon blåbärsbänk?
Hela huset är mitt passionsrum!
Jag har elva akvarier! Ett i skohyllan, ett i köket, tre till i hallen, tre i matrummet, tre på skrivbordet.
I vardagsrummet har jag min garn-stash i plastlådor.
Lottens fråga om ekivokitet får mig att tänka på när barnen var små och hatade sina spjälsängar. Vi drog i hop husets alla sängar och fick en jättesäng på närmare fyra meters bredd. Perfekt.
Passionen fick dock skötas på annan plats.
Förra hösten hade jag ett ungt par här som plockade äpplen åt sig i min trädgård. Han var barnläkare och hon psykolog. Deras lille Vilhelm sov, även han, i föräldrarnas säng.
-Fast passionen blir ju lidande, sa barnläkaren och psykologen log instämmande.
-Men ni har ju resten av huset, sa jag och fick båda att fnissa generat…….
Ack ja, den ungdomen, den ungdomen.
Förexten visar hela hallen upp en av mina passioner, för när familjen var bortrest en påsk, tapetserade jag om med ljusblå Mumintapeter.
Välkommen hem SG, imponerande körsträcka det där!
Ninja: Har du vatten och fiskar i alla akvarierna också? Annars kunde jag se för mej hur dessa torrlagda akvarier används för förvaring. Vantar och halsdukar i hallen, till exempel, och skrivpapper och suddigummin på skrivbordet, och så.
Näru,det är vådis och firrar i allihop. De torrlagda står på vinden, i källaren och i brorsans garage. När vår källare nån gång blir klar så blir det ett akvarierum därnere.
Sen har jag ett jähättestort i ungarnas gamla högstadieskola och ett vähäldigt jähättestort på jobbet. Det senare är torrt för tillfället men när vårt fikarum är färdigrenoverat dåhå blir det trekvarts kubik där också.
Svar:
I use rökt vildsvin from a rökeri close to Eskilstuna so I do not need to cook it. And I do not use any spice on my products 😉
All information like products, ingredients, all details and much more is on the website to establish the most transparent relationship with customers.
På skrivbordet glömde jag ju berätta är det tre små, föståss!!
Två 25-liters med Boraras nevae, Acysis vespa och en liten oidentifierad Hypoptopomatinae-mal och Rasbora sawakensis respektive.
Tolvlitarn i mitten hyser white crystal-räkor.
Lotten, du får följa med nån gång när det blir visning på Naturhistoriska Riksmuseet av de äldsta fisksamlingarna. Så häftigt. Där får man inte ha mobiltelefonen med för minsta lilla radiovåg kan få de sköra glasen att spricka. Det kunde bli en bra blogg det!!
Procenthundradelen? Är det en promille? Nej det stämmer inte. Men om det ska stämma på hundradelen av en procentenhet så är det synnerligen noga. Trodde bara man hade vågar med den noggrannheten i kemilabb. Och knappt ens där. Tycker att det låter lite överdrivet, lite som, eh, Dan Brown.
Ah, vildsvinsmysteriet löst! Dock inte blåbärs- etc. (Och han använder peppar i sina produkter, det står på hemsidan.)
Meeeen allt är säkert hur OK och gott som helst!
Ninja: Garn, fiskar och Mumin? Låter som det perfekta Lotten-båset! 😉
Har du liksom personlig kontakt med dina firrar? Skohyllan låter som en trist plats att leva på. Rekommenderar det Gaston-album där han tycker synd om fiskarna, borrar hål i väggarna och och drar plexirör runt hela kontoret, så att de kan simma runt och titta på allting, vidga sina vyer och ha kul! Tror han satte ihop rören med silvertejp. Det läckte ner på alla på redaktionen, men so what? Det finns ju paraplyer!
Åsså Gaston, den jähättehäftiga dårfinken, han finns alltid med i mina tankar!!
Eller när han låter Gösta leka lax i vinds trappan med hjälp av en vattenslang,den är också fin.
Skohyllan har utsikt över Mumin-tapeterna, sådet är en jättefin plats att bo på. Jag har personlig kontakt med firrarna, de känner igen mig och kommer simmande i tron att de ska få mat. De bryr sig inte om resten av familjen, det är alldelessant.
Guldfiskens tre-sekunders minne är blott en elak myt, spridd av människor som ser fiskar som inredningsdetljer och inte levande varelser.
Få fiskar passar sämre i små akvarier än guldfiskar.
Jag ska gladeligen konsulta Lotten när hon bygger sitt hajakvarium.
Hatar fortfarande mitt ny tangentbord. Trodde jag korrläst, men inte..
Ninja: Gaston i dina vattentankar, då?
Har haft guldfiskar, i ett 175 liters akvarium, de blev snab för stora för det, så nu simmar de lyckliga i en 40 kubiks-damm.
Annars är det rätt kört att döpa fiskar, särskilt i de mängder jag har dem i.
Nästa jycke däremot ska få heta Gaston.
Gaston på semester vaknar till vacker musik på sitt hemgjorda instrument. (Hittade inte fiskarna.)
Elefantophonen, hette den inte så?
Jo, det hette den!
Undrar om det är svårt för utlänningar att lära sig skillnaden mellan jo och ja, förresten? Och vår konstiga vana att ibland svara med något ord på inandning?
Det är svårt. Det blir inte lättare av att en del av oss (finlandssvenskar och jag, kanske fler?) inte så sällan använder jo där de flesta skulle ha sagt ja.
Här är en som i tjugo års tid gjorde sin egen pasta, men föll på medelålderns höst till föga för lättjan och kokar numera [*a*i**a]. Det märket duger alldeles utmärkt för våra engkla (Stockholmsuttal!) gommar. Såser och tillbehör Is Da Shit, som det heter.
En av mina drömmar här i livet är att nån gång äga en elefantophone!
Eller att grädda Montgolfierpannkakor. Äta stekt torsk med jordgubbssås. Spraymåla en gammal julgran med en blandning av superlim (hemligt recept), grön färg och gamla barr. Ha kontorsstolsrally (tränar hårt med rullen tlls rätt tillfälle uppenbarar sig). Transportera plank med en monorail. Måla husväggen utan stege men med studsmatta.
Tänk så många möjligheter man inte sett här i livet……
Ninja, vi förenas i Gaston-kärlek! Bara hans konstfärdigt hopsatta röror är mästerverk. Och den där grottan med liten spisplatta han gjort i arkivet nedanför en uppstöttad gång, och där ligger han och sover lyckligt och fridfullt med katten och den ondsinta måsen.
Måsen är inte ondsint, den är deprimerad. Det är därför den är en smula……….. ur humör!
Niklas 09.10. Undrar också vilket mjöl han använder. På hemsidan anges, ekologiskt, KRAV-odlat mjöl från lokal bonde med egen kvarn några kilometer från Eskilstuna.
Känner inte till någon mini-kvarn över huvud taget i Eskilstuna-trakten. En gång i tiden fanns en kvarn i Ärla, men nu nedlagd sedan många år.
Lotten kanske kan luska vidare?
Niklas: Läser nu texten igen. Mjölleverantören är tydligen hemlig.
Vad kuul det var att läsa. Och..eftersom det inte är första april, så tror man ju på det. När får vi komma ner med tåget och smaka? Och var kommer det att serveras. Klart man vill ha blåbärspasta med vildsvinsfyllning. Och vad rekommenderar han för vin till?
Italiensk mat i Eskilstuna har länge legat bra på läppen. Våra mammor lärde sig laga äkta Bolognesesås till spaghettin av inflyttade italienska mammor som började med att låta skolkamraterna smaka som sen kom hem med recept på lappar.
Örjan, jag såg att leverantören var hemlig men hoppades att du hade lokalkännedom.
Orga kvarn har ett chapatimjöl som är ett fullkornsmjöl där det grövsta har sållats bort. Funderade på om det kunde vara någonting för fullkornspasta.
Välkommen Annmari!
Måste höra om Marco har någon vinrekommendation. (Eller kanske Broder Jakob kan föreslå något?)
Jo, han är ju hemlig med råvarorna. Men jag tror nog att man kan kontakta honom och fråga om man lovar att inte föra hemligheterna vidare …
Nu kliver jag av tåget i Göteborg! (Ska bo på Riverton, som jag inte har mögelgranskat tidigare.)
Åh NIKLAS! Chapatimjöl. Tack!
Annmari Nyzell. Vill även välkomna dig, och fråga. Min vän, Kristina Nyzell , född i Torshälla. Nu boende i Doha.
Nära eller avlägsen släkting?
Antagligen avlägsen släkting för jag har aldrig träffat Kristina som bor i Doha. Vad gör hon? Vad heter hennes far och farfar?? 😉 Fast nee det har inget med originell pasta att göra.
Ninja
Trodde du var ute på en sån där tur i stort sett varje natt.
Det gäller att försätta sig i Deep Driving Mode och inte äta eller dricka speciellt mycket. Jag råkade få med mig en 300 g bit Emmenthaler och lite mandelkex. På det klarade jag mig upp till Ljungbystopp – och då var jag ju i stort sett hemma.
Akvariet på Naturhistoriska och dess känslighet för mobiltelefoner var ju en riktig praktskröna. Den ger mig inspiration till en historia där PZ AkvaSecure säljer försäkringar till grönköpingsborna.
Ersättning för vattenskada, förlust av animalier eller akvariet som sådant kan ingå i försäkringen. yrare ju mer som försäkras. Dom där hemskans dyra japanska fiskarna (koj?) måste man teckna individuella försäkringar för.
Affärsidén är att få grönköpingsborna att teckna försäkringen med hänvisning till Naturhistoriskas försiktighet med mobiltelefoner och sedan, när skada inträffar, vägra att betala ut några penningar.
Det är 100% lagligt och 100% etiskt. PZ AkvaSecure vill ge medmänniskorna sinnesfrid. Det får dom genom att teckna försäkringen. Men, PZ AkvaSecure vill inte bidra till ogrundade myters spridande genom att faktiskt betala ut ersättning. Det vore ju att påstå att akvarier faktiskt kan skadas på grund av strålning från mobiltelefoner – vilket de inte kan.
Det kan ta lite tid innan denna sensationella artikel flyter in i Bladet. Men håll utkik!
Gurra, fiskarna du syftar på är nog Karp?
Ninja! Jag skulle älska en visning av de äldsta fisksamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet!
(Hörni … jag bor på det närmaste lyxhotell jag har kommit på flera år. Alldeles fantastiskt är det.)
Här är en med passion för jeans!
http://www.denimu.com/
Sorry, SG, ingen skröna……
Jo, Ninja. En praktskröna!
En bra en.
Lotten, Ninja, SG och alla andra som tänker bege sig till Naturhistoriska Riksmuseet av en eller annan anledning:
Missa inte de njur- och gallstenar som finns i fina små montrar på toaletten i den mineralogiska avdelningen (eller nåt).
Annmari Nyzell. Hittat länk jag sökte . Försökt skicka till ditt FB-konto.
SG: Välkommen tillbaka!
Galning! Ca 240 mil non stop! OK du har ju lyckligtvis överlevt och tillika andra mötande trafikanter.
Tycker det verkar långt när min broder kört non stop från Amsterdam till Eskilstuna alt Stockholm. Men det är ju bara halva sträckan jämfört med din
Bejkonrapport i morgon då?
Min personliga Gaston-favorit är arkivdörren men elefantofonen ligger också bra till.
Och man måste gå på toa i mineralutställningen.
Örjan
Alldeles nonstop var det inte. Om du dividerar km med timmar så får du ungefär 70 km/h i snitthastighet.
Med tanke på att Autobahn och Autoroute oftast innebär snitthastighet ca 110 km/h med betydligt lägre snitt i Danmark och Sverige så är det ett antal slummerpauser inlagda där jag kröp in i bakre delen av bilen och vilade några timmar då och då. Totalt bör jag ha sovit mellan 6 och 8 timmar. Det är i stort sett så mycket som jag sover ett normalt dygn. Men visst var det slitigt. Nattkörning kräver mer uppmärksamhet än körning på dagen.
Karin, chapatimjölet från Orga finns hos Cajsa Warg. De har även ”Tipo 00” som är suveränt att göra pasta på.
Nej, SG, ingen skröna…..
Tyvärr, du får bita i det sura äpplet och inse att även du kan ha fel. Du är trots allt inte Jesus lillebror…
Själv tror jag mer på museets förste intendent i det här fallet än dig…..
Lotten får rapportera efter sitt besök…..
LL 99, de fiskar SG vill försäkra är koikarpar, släkt med guldfiskar.
Niklas: CW på S:t Eriksplan?
Bildserie när du vilat ut, SG?
Broder Jakob ger dryckestips angående det vildsvinet i blåbärspasta:
”Den skulle jag dricka en ale till, eftersom vildsvinet är rökt. Möjligen en pinot noir.”
(Han är inte riktigt lika mångordig som jag, nej.)
och
Jag skrev liten berättelse dag för dag. Ska försöka ladda upp den på en sida som jag har för sådana ändamål. Inte säkert att det lyckas.
och, ja, det var där jag såg det.
Pratas det Orga utanför Finspång?
Känner medlemmar i Orgalaget – kan inte hjälpas att det ger lustiga associationer åt diverse håll.
Koi-karpar har vi haft i trädgårdsdammen. Köpta som småttingar och alltså inte så dyra. Men de ynglade så f*rb*nn*t att vi rätt vad det var hade en sjuttio-åttio stycken och sedan bottenfrös dammen i våras. Våra fiskar har tatt slut.
Jag tror i alla fall inte på blåbärsravioli, med eller utan rökt vildsvin. Det liknar lite för mycket det där gamla skämtet om … hur är det nu? NN älskar oxfilet och jordgubbsglass, men inte samtidigt.
Tillägg: det tog några år innan de var så många och bara hälften färgade ut, som det kallas (den andra hälften förblev dyaktigt brungråa).
Minns en fordomtida middag i Stockholms stadshus, i Prinsens galleri, no less. Där fick vi vildsvinsterrin med blåbärssås till förrätt. Glömmer vi aldrig. Finfin kombination.
’oxfilet ’
Elegant, det ser man inte ofta 🙂
Jag tycker fö blåbärspasta med rökt vildsvin låter urspännande, jag skulle direkt chansa med en Shiraz (men det skulle jag ju iofs för det mesta…)
Både blåbär och vildsvin kommer från skogen, så de borde ju passa ihop. Röken kommer från en torparstuga.
Niklas: Du handlar i mina kvarter!
Undrar hur det gick? Var tvungen att lämna Windows 8 – har fortfarande problem med det systemet.
Dagar i Camargue
Blåbärspasta med rökt vildsvin..
Även skeptisk
Skall det vara ”svenska ingredienser” hade jag varit mer mer nyfiken på ”lingonpasta” med … (skogssvampfynnning?)
SG – måste det vara en pdf- fil? Min dator vägrar öppna den. Och jag som är så nyfiken! Kan du inte göra en mysig blogg?
(Sean Connery har just mördat någon på en ubåt på nya TV:n.)
SG: Härlig läsning, känner att det var alltför många år sen jag satte mina fötter i Provence.
Gillar skarpt din hantering av ’spådamerna’ 😉
Och och, öppnar inte pdf-er sig själva, med lite hjälp av Windows eller vilket operativystem man nu har? Blir man inte lite promptad att hämta hem Adobe Reader om den råkar saknas..?
Håller med – Shiraz is da shit, som man säger.
Och jovisst öppnar sig väl pdf:er överallt?
Det händer, och, framför allt när jag varit och spelat squash.
Enda felet med Skogsgurras reseskildring är att jag blev väldigt hungrig. Vad ska jag nu göra åt det?
Och så skrattade jag till när jag läste Niklas 23:56, för jag kopplade först hans ord till ochs närmast föregående kommentar, inte en tidigare. Så jag hann föreställa mig hur han brukar mörda någon på en ubåt framför allt när han har spelat squash. Kan sådant kallas idrottsskada?
Vad tror vi om det här? Är det äkta eller är det fejk?
Jag har Acrobat reader, men vissa pdf-er vägrar. Här står det att filen är skadad (vilket den ju bevisligen inte är). Förmodligen har jag en för gammal version, och min dator har ingen lust att förnya någonting. Nå, jag kanske kan kika in på ett Internetcafé. Eller intressera min granne! 🙂
Jag har sett flera av dem i andra sammanhang. För den skull är det ingen verifikation, men jag tror att de flesta är äkta.
LL99 — om de är äkta, är de fantastiskt roliga. Om de är fejk, är de nästan lika roliga eftersom någon har ansträngt sig och gjort ett riktigt bra jobb. Tack för länken!
När någon frågar om ”dom är äkta eller fejk” så är det inte byggnader som dyker upp för min inre syn…
Jag tror mej veta att Lottens är fejk.
PK
Menar du att nudelfrissan är fejk?
Nej, den är nog äkta. Jag tänkte på något annat.
För övrigt undrar jag lite över rådet att dricka ale till pastan. Det är ju lite som att rekommendera att dricka rött vin till pastan. Det finns ju en mängd olika röda viner med olika karraktär, precis som med ale. Hade han någon speciell typ av ale i åtanke? Ljus, besk amerikansk, fruktiga halvmörk engelsk, porter, stout eller kanske barley wine, alla exempel på öl som bryggs med ale-metoden.
PK … PK … PK! Berätta för mig vad som är fejk! Tyvärr är ju knäna av original, brösten och öronen likaså. Jag har en liten plastbit fastklistrad på höger framtand och gör understundom ljusa slingor i vintertrista nudlar. Fejk-Lotten!
Skrattet! Tänk om jag har fejkat skratt!
Lottens Tardis är fejk, vad trodde ni att jag menade. Den ser äkta ut men är lika mycket fejk som våran.
PK
”så är det inte byggnader som dyker upp för min inre syn…”
Är inte en Tardis ett slags byggnad?
Nej, det är ett rymdskepp.
Å fan! Som en Eulalia III, ungefär?
Eulalia II finns på bild.
Exakt så! Eulalia III var det ingen som hann fotografera innan Nisse och Klabbarparn oturligt nog råkade spränga den i luften. Meningen var att den skulle gå i luften och placera Åsens med omnejd kommunikationssatellit i geostationär omloppsbana.
PK — mer om ale från Broder Jakob:
”Jag menade en ale, inte en öl bryggd med ale-metoden. Jag skulle välja en ljust bärnstensfärgad, medelbesk ale, som 1415 Oppigårds Indian Tribute som kostar 21,90.”
Aha, en IPA. Ja det är ju poppis just nu. Jag har inte provat just den, med generellt är ipor för grapefruktbeska för min smak. Jag gillar alear som Kinggoblin, London Pride, Old Peculiar osv.
Hejsan,
förlåt min dålig svenska så kommer jag att skriva på engelska så kan jag explanera mig bettre…kanske 😉
First of all I like to thank all of you for the interest in the article and all comments.
I do not have the audacity to try to solve all people doubts here with few words, especially in a world so new as it is the pasta one here in Sweden.
Just I take care to define few items which are really important for me and my business.
Of course everyone, as Lotten said, if has any doubt is more than welcome to contact me directly.
– The laboratory: more than a passion room is a business laboratory and consequently respect all sever hygienic and procedures which Swedish laws dedicates to food industry.
My dream was from the beginning to bring the real genuine Italian pasta into the Swedish market to let Swedish people understand the excellent taste and importance of this element in a correct diet.
Since we all know how pasta is considered in Sweden, I found myself in a double trouble: bringing for the first one the extra-fresh handmade egg pasta in Sweden letting people know what it is and creating a genuine and not loosing business. To avoid a huge failing in the business due to really high maintenance costs and due to the very hard field in which I decided to work, I decided to work hard on the actual laboratory solution, which however perfectly meets all swedish standards in food, to check how the markets reacts on that kind of product: so genuine, so tasty, so environmental friendly, so handmade, so hard to create…so ”expensive” if compared with other industrial fresh pasta.
And so I worked hard also to have the best quality ever on each single ingredient I use, personally going around and selecting directly each single raw material producer.
Last but not the least, this is only a startup laboratory, hope in an early future to give you more and more having a dedicated one.
– Hygiene:
– I already received a check from miljöinspektör and they validate my strong hygiene procedures and my way of working which reflects highest Swedish standards; I didn’t received any notes about my hygienic procedures, way of work and products.
– Recipes: I confirm that percentages I use, from dough to filling, are extremely precise, in order sometimes to 0,something…and now someone could smile saying: ”…it is only pasta!”
Thast’s my mission with the business: letting people understand, and taste 😉 , that pasta world is something big as a butcher or baker world and a great pasta require great knowledge, study, experience, care..and passion!
There will be a reason why a hig quality ”korv” created in a small business is fully recognized by people to be more tasty and genuine and it costs three/four times than an industrial one…don’t you think?
All the best,
Marco
Heja Marco!
[…] i båset stod som spön i backen, men varken Och eller Ninja som de facto var de som gav mig luck-idén tidigt i november, hängde på förrän efter ett […]