Hoppa till innehåll

Månad: november 2013

Julkalendern 2013 börjar imorrn

solteckninglucia

Så är det dags för nionde årgången av Julkalendern! (Det är nu vagnarna sållas från vettet och BNP sänks och stackars små barn inte längre har full uppmärksamhet från sina föräldrar.) Det är alltså (nu kommer jag att förklara självklarheter för alla stamgäster som istället kan luta sig tillbaka och meditera en stund) en tradition att jag 1–24 december ”skriver som om jag vore en annan” – död, levande, fiktiv eller verklig. Författare, seriefigur, tv-nisse, skådespelare eller vad som helst. Ibland är det stilen som är förändrad, ibland är det handlingen. Ibland är allt förändrat men texten är i så fall fullproppad med ledtrådar som ju leder er på rätt håll.

Till en början försökte jag följa en mall och skapade allehanda regler för mig. Så här såg den allra första luckan ut med inledande, synnerligen tydlig ledtråd i kursiv stil:

1 dec 2005: Vem bloggar här?

Brutala, långbenta kvinnor. Hårdkokta ägg och karlar. I regn. I hatt.

Det var igår. Jag minns inte mycket, men det var nog igår. Och jag tror att det var så här.

— Du eller jag? väste jag med en blöt cigarettfimp i mungipan, lika död som liket i mattan jag precis hade hittat.
— Jag delar, du väljer, sade hon och tömde flaskan.

Vi sköljde ner den sista whiskyn med regnvatten. Den torra äggulan fastnade i gommen. Det var inte lång tid kvar nu. Jag visste vad jag var tvungen att göra. Med tumme och pekfinger sprätte jag fimpen mot rännstenen. Hennes byst hävdes nästan upp till hakan av ren indignation.

— Men skaru skräpa ner så där? Lubbe Nordström sa redan … hur … hur … ku… kunde du?
— Det var lätt.

Jag sköt den tomma barnvagnen framåt. Jag hade hellre skjutit henne. Jag struntar i följderna. Kanske ska jag döda en cigarrett mot klacken istället? Plötsligt förstod jag. Hennes vackra ben … Sedan svartnade allt. Jag föll hårt. Idag är jag förbannat bakis.

Facit kommer oftast strax efter midnatt och var förr om åren bra mycket kortare än de är nuförtiden. I facittexten bestämmer min morfars plommonstop vem som vinner en lite hemlig t-shirt och jag får tillfälle att berätta intressanta ting om eller ibland intervjua den som gömde sig i luckan.

Numera kan det luckorna se ut precis hur som helst: lucka3ärenbild (Facit till den hittar ni här.)

Det finns en enda viktig regel i Hemlisbloggarjulkalendern: avslöja inte på ett tydligt sätt vem det är som ni gissar på – förrän ganska sent på dygnet. Ju luddigare och mer maskerade gissningarna är, desto roligare blir det i kommentatorsbåset.

Ni som känner att ni fortfarande inte riktigt förstår hur detta går till, kan läsa 2012 års beskrivning eller fokusera på de viktiga fackuttrycken DRT, blåsippa och HB. Förresten är det ju ett måste att läsa om den stora alfabetiseringskonspirationen också.

Liksom förr om åren finns inledningsvis en stor osäkerhetsfaktor vad gäller min egen närvaro 1–13 december eftersom jag föreläser non stop och endast undantagsvis får sova. Kanske betyder det att dessa luckor är svårare än vanligt för att ni ska bli tvungna att samarbeta utan min hjälp. Eller så är dessa luckor enklare än vanligt för att jag inte har kunnat lägga ner tid på dem … Eller så är de precis som vanligt.

Som bonus på laxen kommer här den mest kontroversiella av kalendrar.

(Ni som är stressade och har ont om tid idag ska inte titta, för efter dessa åtta minuter kommer allsköns andra kalendertips fram i rutan och vips, så är 30 november helt enkelt slut.)

Share
95 kommentarer

Julklappstips!

The red gifts and gold ribbons

Min inställning till julklappar är att de är roliga att köpa och att de är roliga att få – och dessutom tycker jag att julafton är en hyvens helgdag när alla barn ska tvingas att se på Karl-Bertil Jonssons immiga glasögon.

Med andra ord är jag inte alls motvalls och gnölig i december. Jag är däremot fruktansvärt arg hela november, så det det jämnar ut sig. Jag morrar idag och tindrar på söndag.

Men menar jag verkligen allvar med rubriken? Ska jag ge er julkappstips? Hur kan jag göra det — jag har väl ingen aning om vilka ni ska ge julklappar till? Nä, men er morbror Gösta kanske är som min faster Ulla, och henne hade jag kunnat ge en stor blaffig, glittrande helt oäkta ring. Pling, där kom första julklappstipset: oäkta smycken.

Nej, i mina julklappstips tar jag ingen som helst hänsyn till aversioner, allergier eller antipatier. (Okej. Ska man prompt ha äkta smycken så är pantbanken rätta stället.) Smycken som ser gamla ut men är nytillverkade har jag ett par gånger köpt ev en trevlig svenskättling som heter Karen.

örhängen

Till vem som helst kan man ge tygmärken att sy på kläder, väskor eller teknologoveraller. Nuförtiden behöver man inte ens sy på dem med små vackra stygn och en spretande fingerborg, utan kan stryka fast dem eftersom de har inbyggt klister.

mad scientist

 

Kanske kan man köpa ett gäng och tillverka sig ett par Desigual-liknande jeans? (Som jag har önskat mig i tre år men som kostar ungefär som en liten bil att inhandla.)
Kanske kan man köpa ett gäng lappar och tillverka sig ett par Desigual-liknande jeans? (Som jag har önskat mig i tre år men som kostar ungefär som en liten bil att inhandla.)

Men nu ska ni inte tro att jag har snöat in enbart på webbaffärer. Nähedå — idag gick jag med mina egna knastrande ben in på både Ikea och Åhléns, minsann.

Åhléns har nämligen necessärer som är genomskinliga så att man slipper tömma ut roll on, astmamedicin, tandkräm och hygienprodukterna i en zip-lock-påse i flygkontrollerna.
Åhléns har nämligen necessärer som är genomskinliga så att man slipper tömma ut roll on, astmamedicin, tandkräm och hygienprodukterna i en zip-lock-påse i flygkontrollerna.
Och Ikea har ett slags kit med necessärliknande behållare som man kan använda till allehanda ting.
Och Ikea har ett slags kit med necessärliknande behållare som man kan använda till allehanda ting.
Till exempel sina sladdar och adaptrar och hörlurar.
Till exempel sina sladdar, adaptrar och hörlurar.

Ikea har även de förnicklade rullgardinerna som jag inte gillar – med snöre eller kedja som man drar i. Om man har tur kan man på loppis få tag i den gamla hederliga varianten med fjäder som man bara drar lite i så att den TJONG åker upp och slår sig i taket.

En sådan kan man köpa och måla lite på så ser den inte så flottig ut längre.
En sådan kan man köpa och måla lite på så ser den inte så flottig ut längre.

Om man inte känner sig så konstnärlig och anser att Ikeas rullgardiner som inte åker upp själva är helt okej, kan man köpa en sådan och skriva lite bokstäver på med en spritpenna. Sömncitat kanske?

”Det värsta som finns är att vakna efter ännu en sömnlös natt.”

Det var det. Känner ni nu hur ni börjar andas lättare och hur enkelt det egentligen är det här med jul? Köp ficklampor, konstiga saxar, tuschpennor, förstoringsglas och reflexer till alla mellan fyra och tio år och ruinera er sedan på antikvariaten när det gäller julklappar till resten av släkten – och tindra, för i helvete! Tindra!

Share
91 kommentarer

Liten rapport från Göteborg

Dubbla slag slog hjärtat när jag kom in i hotellfoajén i Göteborg, där jag ska föreläsa om de vackra, svenska skrivreglerna efter lunch. För i rummet intill mitt sitter …

Hambollslandslaget!
Hambollslandslaget!

Alltså de här männen:

(Källa.)
Fast här i fel miljö. (Källa.)

Ack, där fick jag för mina fördomar. För ut ur lokalen rann en stund senare en ström av små, torra, påklädda män av medellängd. (Jag har nu korrigerat skylttexten, ja.)

För att fördriva tiden tog jag fram en papperstidning och läste som förr i tiden. Prassel, prassel sa sidorna. Åhå! Ett nytt ord! Måste dokumenteras!

Eller är eftersupning ett ord som alla utom jag känner till?
Eller är eftersupning ett ord som alla utom jag känner till?

Jag tror förresten att jag håller på att bli lite överkänslig eller rent av allergisk när det gäller kvällstidningarna och veckosnusket. Förlåt, veckotidningarna heter de ju. Jag försöker kisa bort allt så att jag inte ska se de braskande rubrikerna om vem som bedrar vem och hur magra alla är eller hur fula de samtidigt är när de inte sminkar sig och går numera aldrig in på kvällstidningarnas sajter. Men så fick jag tips om en … lite annorlunda artikel som publicerades igår.

aftonbladet_permobil

Glasklart!

Nu har man i Opals hotellfoajé, där jag sitter sedan en timme, övergått från att spela hare krishna-muzak till att hälla improvisationsjazz i mina öron. Jag suckar, lyfter blicken, tittar ut genom fönstret och granskar den vackra arkitekturen.

Lovely!
Lovely!

Share
69 kommentarer

En sån där dum dag, ni vet

Jag har en sån där ”menvaihelvete-dag”. Allt är rätt dumt och fel och hopplöst stökigt.

Den 25 november 2013.
Den 25 november 2013.

Nej, nej, det är inget allvarligt, men lite som att gång på gång fastna med ärmen i dörrhandtag, snubbla på de egna fötterna och då för att återfinna balansen stuka tummen på den egna näsan.

Japp, det var precis så det gick till. Min djefla man ropade i samma ögonblick:

– Lotten! Nya bilen har punka på ett av framdäcken!

Förstås. Jag sneglade nyss på postlådan och tänkte att den nog kommer att anfalla mig, tappade bort en jättegod macka någonstans i källaren och stoppade sedan foten i en strumpa som måste ha varit antik eftersom den gick sönder som vore den av silke och mina tånaglar samtidigt var utrustade med saxar.

– Lotten! Gamla Volvon ska besiktigas den här veckan!

Naturligtvis. De kommer att fråga varför det fortfarande är fullt med vatten inne i baklyktorna och tala om att rostangreppet som de klagade på för fem år sedan inte har förbättrat bilens körförmåga.

– Lotten! Under hösten 1940 bombades London sönder och samman och …

Ah. Bra. Något vettigt att fokusera på; hur dum denna dag än är, så var det värre för både tyskar och britter hösten 1940 när bomberna föll inte bara på militära mål utan även civila. De vänliga själarna i kommentatorsbåset har flera gånger länkat till fantastiska bildsamlingar – och här kommer två bilder som jag ska tänka på när jag blir irriterad på att basketbollarna i hallen skymmer sikten så att jag gång på gång slår smalbenet i en cykel som vi måste ha i hallen för att Olles sysslings barn från Stockholm fick den stulen och den då hamnade i Eskilstuna.

Den 18 oktober 1940.
Den 18 oktober 1940.

På bilden (som en fotograf från Daily Mirror tog fastän bomberna föll runt hans fötter) ser vi 24-åriga Mary Couchman, som har kastat sig fram för att skydda Johnnie Lusher (4 år), Gladys Ashsmith (7 år) och sin egen son Brian (4 år). En liten detalj är att hon i höger hand har en cigg, som hon i godan ro nyss stod och njöt av och som hon i villervallan inte har kommit sig för att slänga ifrån sig.

 När bomberna slutade falla, sa fotografen:

– You are a brave woman.
– Oh, it was nothing. Somebody had to look after the children, svarade Mary och tände en ny cigarett eftersom den som syns på bilden nu hade hamnat någon annanstans.

Såja. Nu ska jag hälla ut 18 papperskassar med böcker för att sortera och välja ut några av dem till den stundande Julkalendern. Det kommer att se ut ungefär som när en grabb efter en bombraid försjönk i “The History of London”.

Den 8 oktober 1940.
Den 8 oktober 1940.

Ja, så är den moderna människan: att jämföra stök i vardagsrummet med Blitzen känns helt okej.

Share
70 kommentarer

Hur blir man uppgraderad?

Och nu talar jag alltså inte om att t.ex. byta ut knän och på så sätt uppgradera skröppelkroppen eller att fixa nya bröst versioner av datorprogram, utan den där magiska uppgraderingen som innebär att någon med makt plötsligt bestämmer att man får ett dyrare hotellrum utan att behöva betala mer.

– Jahaja, här är ditt nyckelkort och nu är det på det viset att du har blivit uppgraderad, sa receptionisten lugnt – liksom i förbifarten – till mig när jag checkade in.
– Uppgr… Uppgra…? PRISA GUDARNA! Det händer ju aldrig! Och jag som är så trött och har varit i Luleå, Malmö, Lund och Göteborg på fyra dagar och som älskar gratislyx och verkligen … eh … inte alls kommer att utnyttja några faciliteter utan bara ramla i säng … Ah well. TACK!

Så inatt sover jag för blott 1 100 kronor i en juniorsvit på Hotell Birger Jarl i Stockholm. Med tanke på hur ofta jag sover på hotell så borde detta ju hända då och då (om man ser till hur ofta det händer i filmer i alla fall), men under de senaste 14 föreläsaråren har det bara hänt en gång tidigare.

Men. Jag har ju faktiskt inte gjort mig förtjänt av ett hotellrum med …

… entréhall och runt inomhushål i väggen …
… entréhall med skrivbord och runt inomhushål i väggen …
… skinnsoffa och coolt, gammalt runt bord …
… skinnsoffa och coolt, gammalt runt bord …
… minibar med gratisläsk …
… minibar med gratisläsk …
… glas med väldigt viktiga papplock …
… glas med väldigt viktiga papplock …
… och två morgonrockar samt en väldigt vadderad sänggavel.
… och två morgonrockar samt en väldigt vadderad sänggavel.

Jag kan inte komma på någon annan användning för den vadderade väggen annan än att jag borde öva på att stå på händer mot den.

Nu har jag läst på lite. Tydligen kan man tjata sig till en uppgradering, muta personalen, flirta med hotellchefen, ljuga om att vistelsen är en födelsedagspresent, antyda att man har makt eller helt enkelt klä ut sig till Christine Meltzer. Vilket ju låter som ett heltidsjobb.

Tydligen ser jag ut så här när jag föreläser om svenska skrivregler eftersom alla frågar om jag är släkt med henne.
Tydligen ser jag ut så här när jag föreläser om svenska skrivregler eftersom alla frågar om vi är släkt.

Fotnot
Åh, så trevligt – läs hur hotellet presenterar sig och beskriver hur det såg ut när det öppnades 1974:

”Det var då hypermodernt med bruna möbler, orangefärgade gardiner och heltäckningsmattor fyllda av så många olika plastmaterial att det slog gnistor när man gick på dem.”

Nu är det ju renoverat så att de kan skryta om att hotellet har en  ”tydlig personlighet med svensk nutida form och design i fokus”. Men! Ett rum glömdes bort och renoverades inte – och det har bevarats! Fast lite förvirrande är det allt – för inte kan man ha båda dessa tapeter i ett och samma rum?

Manligt?
Manligt?
Kvinnligt?
Kvinnligt?

 

Share
75 kommentarer

I Zlatans Malmö ska jag se på Sverige–Portugal

Jag ligger alltså i en malmöitisk hotellsäng och är nervös. Här fann jag lite tröst – en inspirationsbild:

Målskyttarna Janne Svensson, Glenn Hysén och Bosse Börjesson visar upp sina magra bringor efter att Sverige hade besegrat Portugal med 3-0 i VM-kvalet 1981.
Målskyttarna Janne Svensson, Glenn Hysén och Bosse Börjesson visar upp sina magra bringor efter att Sverige hade besegrat Portugal med 3-0 i VM-kvalet 1981.

Enligt statistiken är vi chanslösa, vilket innebär att nästa sommars VM i Brasilien blir komplett ointressant. Men om vi då väljer att fokusera på hur svenska landslaget spelar

  • just i november
  • på nya nationalarenan
  • när vi har kniven på strupen
  • under tiden som jag simultanbloggar?

Japp, då vinner vi.

Så här är det nu – viktig information till alla som inte har på sig gulblå tröja och som inte kom på att det var match förrän just nu:

  1. Tommy Körberg ska sjunga nationalsången trots att Loa Falkman gör det bättre.
  2. Marcus Allbäck har inte spelat i landslaget på flera år. Tyvärr.
  3. Nationalarenan är fullsatt – och svenskarna är tio gånger fler än portugiserna.
  4. Ronaldo pratar bara portugisiska, som är ett språk med komplicerad fonetik.
  5. Vi måste vinna med två mål.
  6. Rosengård ligger en halvtimmes promenad från min hotellsäng och om Sverige vinner och Zlatan gör alla mål måste jag väl nästan gå dit.

I väntan på att matchen ska börja får ni hjälpa mig att lugna nerverna. Jag har te på rummet och stulna hotellägg från Luleå och hinner inte ut och köpa kvällsmat, men jag har hört att fotboll på fastande mage ger tillställningen extra finess.


Jahaja. Nu hittade jag deprimerande fakta: vi har hittills aldrig lyckats ta oss till VM eller EM när vi har mött Portugal i kvalspel.

Pomada-antagonisterna i spelargången.
Pomada-antagonisterna i spelargången.

Zlatan har Ronaldopomada i håret, vår målvakt Isaksson verkar inte alls halta, den svenska publiken buar tyvärr under portugisiska nationalsången och Körberg sjunger Noooooorden ur bara ena näsborren.

Elmander körar bakom Kör(hihihi)berg.
Elmander körar bakom Kör(hihihi)berg.
 Titta vad fint: de svenska barnen är nästan längre än de portugisiska spelarna!
Titta vad fint: de svenska barnen är nästan längre än de portugisiska spelarna!

2 min
Domaren står i vägen för oss! Fusk!

4 min
Vi har en spelare som heter Per Nilsson. Varje gång de säger hans namn rycker jag till och tänker på …

… honom.
… honom.

 7 min
De spelar tydligen inte så bra, portugiserna. Jag ser ju inte det — jag tittar bara på svenskarna. Bollen far lite som i ett flipperspel och ingenstans kommer vi!

Tydligen spelar vi inte som jag trodde under tak — arenan är öppen och eftersom det bara är 5 °C har nästan alla portugiser långärmade tröjor. Dutt dutt. Spark spark. Spring spring. Trill, rull och snubbel.

14 min
Isaksson räddar ett skott såpass sent att tv-kommentatorn hinner säga “oooooch dääär gör Portugaaaa…” Puh.

17 min
Martin Olsson (som spelar i vantar!) kommer som skjuten ur en kanon och skjuter bollen som om den kom som skjuten ur en kanon och då kom Portugals målvakt och förstörde Olssons koncentration så att bollen for bortitok.

24 min
DET HÄNDER INGET!!!

26 min
Nu kom jag på vad vi är jättebra på att göra: passa tillbaka bollen till Isaksson. Och Isaksson är jättebra på att fånga den då. Ja.

32 min
Nu är det lite intressant för att portugiserna har börjar gnälla och puttas i ryggen och gestikulera. Jag begriper inte varför, för jag tycker att allt går deras väg. Men det är bra att de surar. Usch, nu får de en hörna. Iiiiiiih … AH! Ronaldo nickade utanför!

33 min
Elmander knockar ihop med en portugis och faller. Fast han har trillat i runda slängar 23 gånger redan, så det är nog inget farligt.

Elmanders det där gjorde faktiskt ont-min.
Elmanders det där gjorde faktiskt ont-min.

Elm passar fel. Men det har han å andra sidan gjort ungefär 23 gånger redan. (Sanna mina ord, han blir utbytt i paus.)

39 min
Elmander blir omkullsprungen med portugisdobbar rakt in i låret samtidigt som Sverige anfaller. Han ligger kvar, Sverige passar fel, Portugal tar bollen och nu är det faktiskt så att om någon ligger kvar på planen brukar man sparka ut bollen över sidlinjen för att stoppa spelet och ta hand om den skadade. Men Portugal tjurrusar på mål! Och missar målet med 5 cm.

41 min
Källström får en snygg passning av Zlatan och skjuter sin hästspark … rakt på målvakten.

44 min
Lustig krockar med Ronaldo så att Ronaldo grinar illa, tar sig åt foten och därmed påminner lite grann om Elmander.

För tydlighets skull har jag ringat in smärtan.
För tydlighets skull har jag ringat in smärtan.

Och nu anfaller Sverige flera gånger i rad!

46 min – halvtidsvila
Men gah. Nu tyckte jag att domarn vl kunde ha låtit oss spela lite mer. Han blåste liksom av precis när vi hade kommit igång.

PAUSUNDERHÅLLNING
Sju små män i svarta kläder går omkring nere på planen och trampar ner de skraphål som Elmanders alla fall har skapat.
SLUT PÅ PAUSUNDERHÅLLNING

Vad var det jag sa – felpassaren Elm går ut, gammelmannen Anders Svensson kommer in. Och Allbäck kan fortfarande inte bytas in.

47 min
Nu tar vi förutsättningarna igen:
Om vi gör ett mål, är det oavgjort och då blir det förlängning. Om ingen avgör då, blir det straffar.
Om Portugal gör mål, måste vi göra tre mål för att vinna.

49 min
Under tiden som jag skrev det där där uppe så gjorde Sverige fem utmärkta anfall, en portugis räddade bollen med en hand och jag höll på att väcka hotellrumsgrannarna.

OCH DÅ GÖR PORTUGAL MÅL.

52 min
Det är i det här läget som jag inte ska vara på planen. Om vi talar basket alltså. När jag har kaos på känslofronten och vill mer än jag kan, då måste jag bytas ut. Den på planen som är som jag just nu är Martin Olsson (han med vantarna), för han kastar sig på gräset och tar bollen med handen. Och får en varning.

59 min
Nu har Sverige hörna. Jag spänner mig så att det gör ont i tinningarna, vilket ju inte hjälper Anders Svensson där nere det minsta lilla.

61 min
Efter 61 minuter gjorde Sverige 4–1 i Berlin. Just sayin’.

62 min
Ronaldo krockar med Anders Svensson och får en smäll i ”mellangärdet” som de numera säger, kommentatorerna. Medan Ronaldo surar, håller händerna över paketet och pekar ilsket på alla svenska spelare.

Men nu gjorde vi mål: i 67:e minuten …

Kolla, Zlatan som gjorde målet går bara bortåt utan att fira.
Kolla, Zlatan som gjorde målet går bara bortåt utan att fira.

70 min
Nu händer allt på en gång – Källström filmar och faller och får ett gult kort och alla svenskar är helt galna av ilska.

 71 min
Sverige får en frispark alldeles utanför straffområdet, Källström fintar och Zlatan SKJUTER I MÅÅÅÅL! DET STÅR 2-2!!! (Men om detta resultat står sig … går Portugal ändå vidare.)

73 min
Ronaldo ligger och vrider sig i smärtor och kan inte stå upp. Svenskarna bollar mellan varandra och sneglar mot Ronaldo för att se om det är på allvar eller ej. I nästa sekund reser sig Ronaldo upp, springer 75 meter och gör mål.

78 min
Ronaldo gör ett mål till. Och har inte ett dugg ont nånstans. Jag kan inte ens räkna ut vad det står i matchen längre.

Så här ser Ronaldo ut för det mesta.
Så här ser Ronaldo ut för det mesta.

Vad det kommer att handla om imorrn i tidningarna är en missad hands, Ronaldos “skada” och det numera totalt ointressanta VM:et som går nästa sommar.

80 min
Okej, det står alltså 2–3 och för att komma till VM måste vi göra tre mål på tio minuter. HEJA SVERIGE!!!

En skäggig Durmaz (formerly known as ”Jimmy Touma”, tydligen) kommer in och en väldigt trött Kačaniklić går ut och vilar. Bredvid Allbäck som ju inte kan bytas in.

86 min
Vi har ju gjort tokiga hjältemål förut, det har vi faktiskt. Och faktum är att även om publiken, tv-tittarna och kommentatorerna har gett upp, så har spelarna inte det. Jag har varit med om att jag plötsligt (utan att riktigt planera det) kastar mig handlöst efter en retur fastän vi ligger under med 50 poäng och det är 17 sekunder kvar.

90 min
Oj, domaren lägger till 5 minuter!

95 min
Slut. Ack så deppigt. Kan de inte ha en tröstturnering för oss och Island samt Skottland?

Skärmavbild 2013-11-19 kl. 22.40.22

Share
100 kommentarer

På en hotelltoa i Luleå …

… finner jag att man från tronen kan se på tv utan problem, vilket är viktigt eftersom vi måste älta taktiken inför kvällens avgörande match mot Portugal. Det är nästan lika fint som i fyrklöverhusen i Lund, där man kan sitta på toa och röra om i grytan på spisen. (Man kan förvisso även bli instängd på toaletten om ugnsluckan plötsligt öppnas, men det är en helt annan historia.)

I Luleå bodde jag alltså 1973–81, så det är min stad. Ni vet — idyllernas idyll med bilar, cyklar och hus som aldrig någonsin låstes och killarnas moppeknatter som fick mitt hjärta att slå volter. Men ack, detta har jag ju skrivit om förut.

Därför tar jag istället fram en bok som jag hittade hos mamma.

Hur i hela friden familjen Stenson lyckades skapa den absolut perfekta köttfärssåsen med den här lilla foldern i köket är universums största gåta.
Hur i hela friden familjen Stenson lyckades skapa den absolut perfekta köttfärssåsen trots att den här lilla foldern fanns i köket är nog universums största gåta. (Läs mer om Asta Östenius.)

Först fastnade jag för titeln för att den faktiskt trycktes 1961 och man redan då hade skippat h:et i spagetti. Synnerligen intressant. Sedan slog jag upp ett prisvinnande recept som  hette ”makaroni à la pizza” och såg ut så här:

Lägg kokta, i vatten avspolade makaroner i en form. Häll på ägg och mjölk som har kryddats med en halvt kryddmått basilika och 1 matsked salt.Grädda. Lägg ansjovis och tomater som på bilden och toppa allt med hyvlad ost. Grädda igen.
Lägg kokta, i vatten avspolade makaroner i en form. Häll på ägg och mjölk som har kryddats med en halvt kryddmått basilika och en matsked salt. Grädda. Lägg ansjovis och tomater som på bilden och toppa allt med hyvlad ost. Grädda igen.

Eftersom många i kommentatorsbåset är lite till åldern komna (jag räknar förstås in mig själv där, men kanske inte t.ex. den väldigt unge LL99) så måste jag fråga er: åt vi verkligen detta på 1960- och 70-talen? Har jag förträngt allt det hemska och istället fyllt minnet med massa festliga kronärtskockor, fonduekvällar, midsommartårtor med sprit i och det goda brödet samt soliga somrar?

Åt vi pasta till efterrätt?
Åt vi pasta till efterrätt?

recept_lingonpastaFör säkerhets skull nu så att ni inte missar något nu:

Lingondessert
Koka makaronerna i riktigt med vatten ca 12 min. Spola dem och låt dem rinna av. Blanda dem därefter med lingonsylten. Lägg upp lingondesserten i en stor vid skål eller i portionsskålar. Skiva bananerna och fördela dem ovanpå.

Jaja, om 20 år kommer vi att skratta åt 2013 års kokböcker och diethysteri. Men äter vi idag jämförelsevis lika galet som lingondesserten?

Share
50 kommentarer

Portugal mot Sverige i VM-kval

(Ålrajt, det är liksom playoff, men ”folk” vet inte riktigt vad det innebär så jag skriver kval istället. Same-same.)

Nästa sommar går fotbolls-VM i Brasilien och jag vet inte huuuuuur jag ska kunna förklara för er hur viktigt det är att vi tar oss dit när nu tyfonen i Filippinerna får oss att ge bort pengar för fullt och kommunpengsskandalerna får oss att … rynka pannan av indignation. Så låt oss nu inte gradera och rangordna engagemang utan bara (förhoppningsvis) njuta av matchen som spelas ikväll.

Om vi förlorar, måste vi vinna när vi spelar mot dem hemma i Sverige på tisdag – när vi alls inte borde spela under tak på Nationalarenan (som inte heter så) utan faktiskt på Enskede IP i snöglopp.

startelvan mot Portugal

Zlatan spelar, eskilstunasonen Sebastian Larsson spelar trots misstänkt fotont, Anders Svensson (han som har rekord i antal spelade landskamper) är enligt kvällstidningarna ”petad”, vilket bara betyder att han får börja på bänken och förmodligen avlösa Kim Källström när han har sprungit syret ur sina muskliga lår i 77:e minuten. Vidare spelar Elmander som springer mer än någon annan, vilket är som det ska vara eftersom Zlatan inte springer allra mest och det ju i så fall jämnar ut sig.

Men nu (tre timmar innan matchen startar) har jag en taktisk genomgång med Hamrén via telepatiska vågor.

∼˜∼˜∼˜∼ Låt målvakten Andreas Isaksson göra målen! ˜∼˜∼˜∼˜∼

Såja, Nu går vi och äter kvällsmat, lägger barnen och letar fram gula och blåa kläder och så är vi nervösa till avspark 20:45 på kanal 4.

Uppdatering från uppsnacket i tv4:
– Vi måste jobba i försvaret.
– Ett tidigt ledningsmål är bra.
– Får vi med oss ett tidigt ledningsmål så ligger vi på plus.
– Det är ju en match mellan två lag så man vet aldrig.
– Det gäller att täcka yta.
– Men Zlatan ser ju ut som en kines.

Okej, det där sista var en kommentar från soffan här hemma.

bild

Uppdatering efter 1 minut
Portugal har inte gjort mål än.

Uppdatering efter 2 minuter
Sebastian Larsson hatar inte, men gestikulerar vilt med armarna eftersom domaren inte såg rätt.

Uppdatering efter 5 minuter
Shit. Det är verkligen spel mot ett mål. Och där står en skranglig, mager människa som heter Isaksson i efternamn.

Uppdatering efter 6 minuter
Larsson–Lustig–Elmander–skott på mål–miss med fem cm. Här hemma skriker två av sju i falsett.

Uppdatering efter 9 minuter
Domaren hötter på mammavis mot Elmander, som dansade jenka och drog i armkrok med en portugis. Knätofs!

Uppdatering efter 12 minuter
Jag får massa mejl och sms som går ut på att det är bra att Sverige ligger under eftersom vi är bäst då och att 0–0 är ett helt okej slutresultat, att Sverige är större och starkare samt att Sebastian Larsson borde gestikulera mer.

Oh dear. När Elm krockade med en portugis, blängde de på varandra som i en Shakespeare-pjäs och ”råkade” stöta ihop som två spelare i ett amerikanskt fotbolls-lag. Hoppsan.

Uppdatering efter 16 minuter
Ronaldo skjuter en jättefin frispark … rakt in i muren!

bild

Och i nästa anfallssituation gör han sig skyldig till hands! Han kommer att skriva spaltmeter i dagboken inatt.

Uppdatering efter 21 minuter
Portugiserna trampar av Elmanders ena sko och verkar nervösa medan publiken illvrålar utan avbrott. Sverige får en frispark som … oj, Källström skjuter. (Det brukar vara Zlatan.) Miss med några millimeter (sett med svenska ögon – med portugisiska ögon var det tre meter).

bild

Uppdatering efter 27 minuter
Jättefånigt. ”Jaha, 86 kilo Källström hade han på sig” säger kommentatorerna när en portugis vrider sig i smärtor på halvplan. Då gäller gentlemannaregeln att man som motståndare inte inte forsätter anfallet utan sparkar bollen över sidlinjen så att spelet avbryts och stackarn som har så ont får en chans att bäras ut på bår.

Eller som vanligt plötsligt inte ha ont längre utan bara resa sig upp och grina illa och springa iväg. Eftersom Sverige har sparkat bollen över sidlinjen, har Portugal inkastet … som de (av samma gentlemannaorsak som ovan) kastar till Sverige.

Uppdatering efter 32 minuter
Sebastian Larsson har ont, lilla gubben. Han måste nog ut. Jag tippar att Anders Svensson kommer in.

Uppdatering efter 38 minuter
Det står 5–2 i hörnor och nu har Portugal ännu en och …  de missar. Sverige spelar BRA! Vi är liksom lugna och fokuserade och springer som små kaniner fast med hjärna. Ja. Zlatan blir sparkad på knäna och rullar omkring lite i gräset medan portugisen försöker be om ursäkt men han har så mycket pomada i håret att Zlatan nog inte lyssnar.

Uppdatering efter 43 minuter
Oj. 
Sverige håller på att göra självmål,efter att Portugal fick en feldömd hörna (som de själva hade ut över kortlinjen), Elmander blir omkullsparkad, Isaksson kaster sig handlöst som i en kullerbytta över en portugis med bollen i famnen och Sverige faller så att en portugis får gult kort och Sebastian Larsson skjuter en frispark som går så bortitok att Zlatan tittar på honom med en blick som säger:
– Men hörru. Alltså. Hur tänkte du nu?

Uppdatering efter 45 minuter
Portugal får sin åttonde hörna medan vi har två. Det är som när ena laget i en basketmatch har 15 foul och det andra har 4. När domaren ser det i protokollet tänker han (omedvetet?) ”oj hoppsan så det blev, har jag vart riktigt så neutral som jag borde?” och så kommer massa kompensationsfouls i näste quart. Moahahahaaa.

Uppdatering i halvtidsvilan
Nu får spelarna varma, torra matchtröjor och massage. Samt skäll om de har misskött sig – vilket de verkligen inte har. Själv får jag titta på reklam med George Clooney.

george-clooney

Uppdatering strax efter halvtidsvilan
Jag hade tack och lov fel: Sebastian Larsson (från Eskilstuna) spelar vidare.

Zlatan andades lite lätt på Pepe, som trillade omkull som skjuten av en kanonkula. Coolt, grabben, jättecoolt. Och simsalabim mår Pepe bra igen!

Uppdatering efter 50 minuter
Nani ligger ner och bollen far som en flipperkula mellan portigisiska händer och Lustigs fötter på mållinjen och allt är kaos och domaren tar en liten tupplur.

Uppdatering efter 53 minuter
Zlatan tar ner bollen på bröstet jättesnyggt efter en långpassning. Lasse Granqvist konstaterar att det där ju var lika snyggt som om Zlatan hade gjort det.
– Det var ju Zlatan, säger bisittaren.
– Jahaja, det förklarar ju saken.

(Det är jättesvårt. Man måste dämpa bollen för att den inte ska studsa – tjoff – iväg som mot en vägg [ja, jag jämför Zlatans bröstmuskler med en vägg] och då måste man liksom se till att man blir en femton cm tjock madrass istället.

Uppdatering efter 60 minuter
Tydligen (vilket jag aldrig har hört förut) är det ”viktigt att ha ett resultat efter 60 minuter” eftersom kommentatorerna säger det. Jag antar att det betyder att det är viktigt att ha ett gjort mål efter 60 minuter? Precis som efter 3, 18, 32, 48 och 57 minuter, väl?

Oj! Svenskarna på läktarna sjunger som vore de britter! ”Stå upp om du är gul och blå” vrålar de med ölröster.

Jag tar en kopp te till. Måste sparka i kakelugnen.

Uppdatering efter 67 minuter
Det står 12–2 i hörnor. HALLÅ det är inte rättvist!

Uppdatering efter 69 minuter

Det är inte helt lätt att sparka i kakelugnen eftersom hela vardagsrummet är belamrat med böcker som har rensats ut ur min mammas lägenhet.
Det är inte helt lätt att sparka i kakelugnen eftersom hela vardagsrummet är belamrat med böcker som har rensats ut ur min mammas lägenhet.

Uppdatering efter 70 minuter
Mes-Fábio Coentrão  faller omkull som vispad av en Sebastian Larssonsk fjäder och där kom det första gula kortet. (Det gör inget.) Rasmus Elm byts ut och nu kommer tok-Wernbloom in. (Han är brutalare än de brutalaste.)

Ronaldo sparkar som en liten målgalen femåring på alla bollar som kommer emot honom.

Uppdatering efter 75 minuter
Ajajaj, det här bådar gott: Ronaldo blir tillrättavisad efter att ha skjutit bollen rakt på vår målvakt Isaksson fastän han redan var avblåst för en sjumeters-offside. Sedan trampar Ronaldo Isaksson på foten – som faller som en fura och nästan börjar gråta. Sedan skallar han Lustig lite lätt utan att någon säger något. Jo vänta. Elmander pratar. Och Elmander får sedan en varning – förmodligen pratade för mycket, för det brukar han göra. Reservmålvakten Wiland börjar värma upp …

Uppdatering efter 77 minuter
Anders Svensson kommer in, Kim Källström går ut. Vad vaaaaar det jag sa? (Se texten ovan, innan matchen började.)

Uppdatering efter 81 minuter
Ronaldo gör mål för Portugal. 1–0. 
Say no more.

bild

Isaksson har så ont i foten att han inte ens kan hoppa, men viftar inte BYTE till lagledarbänken. Alla kommentatorer är jättearga!
– Ser de inte?
– Sjuk… Läk… Någon är och pratar med Isaksson. Han skakar på huvudet.
– Vem?
– Isaksson.
– Vad betyder det?
– Att han ska spela vidare.

Själv undrar jag bara hur han ska kunna göra mål nu när han har ont.

Uppdatering efter 88 minuter
Elmander byts ut mot Gerndt. Intressant. Var är Marcus Allbäck när man behöver honom?

Uppdatering efter 93 minuter
Förlust. 
Men vi har gjort en bra match. Nu ska jag bara vara arg till på tisdag.

Share
96 kommentarer

Harlem Globetrotters

Jösses! Jag har ju försummat min basketmission in life genom att inte en enda gång ha berättat om basketlaget Harlem Globetrotters! Ni kanske känner igen dem om jag visar en bild?HG1930

Inte det? Okej så här då?

Harlem-globetrotters_plansch

Laget bildades 1927, när en amerikansk basket-proffsliga hade varit igång under ett par år i USA. Men den här proffsligan hade en amerikansk specialregel eftersom det här ju skedde i USA och man där genom åren har haft en extra konstig syn på det här med ras, religion och hyns färgton.

Afroamerikanska killar fick alltså inte spela basket i proffsligan. För de var ju inte ”vita”!

Pffffftt! fnös några av de bästa, och organiserade sig under ledning av en liten man som hette Abe Saperstein  i ett lag som fick heta N.Y. Harlem Globetrotters (trots att de kom från Chicago). Namnet kom sig av att Abe tänkte att det skulle se ut som om laget hade kommit långväga och kanske till och med var ute på en turné. Judarna samlades i ett annat lag och irländarna i ett tredje; all idrott var i USA så här segregerad och det ansågs inte alls konstigt.

Från början bestod laget bara av sex spelare (se svartvita bilden ovan), medan man i ett vanligt basketlag hade tio spelare att tillgå (nuförtiden tolv). De kuskade runt (fem åt gången) i den amerikanska mellanvästern och tjänade 25 dollar per match – tillsammans. De letade fram motståndare varhelst de kunde hitta dem och ställde upp mot vem som helst. Det handlade alltså inte om en organiserad idrott med spelschema utan mer som ett kringresande cirkussällskap … som bara spelade basket. På hög nivå, ska tilläggas.

plansch_harlem

De spelade mot ett lag med skogshuggare, ett med bönder, några college-basketlag och många andra, och 1934 hade de spelat 1 007 matcher och vunnit prick 1 000 av dem. Trots att de överallt möttes av fördomar och diskriminering som innebar bl.a. att de inte fick äta på samma ställe som motståndarna och inte kunde ta in på hotell som inte hade separata rum för afroamerikaner. En gång när de spelade i Nebraska fick Harlem Globetrotters sova i häktet eftersom staden inte hade något ”svart hotell”.

Coach Saperstein behandlade dem inte särskilt väl; han tog 2/7 av alla pengar medan de andra sex fem fick varsin sjundedel och på det hela taget var det ett ganska tufft liv som man idag kan jämföra med att vara kringresande i språkregler. Men spelarna var i stort sett nöjda: de fick ju betalt för att göra det roligaste de visste.

Numera analyserar man Harlem Globetrotters intåg i basketsporten så här:

  • Den ”vita basketen” var som klassisk musik, styrd av regler. Man skulle liksom passa runt bollen minst fem gånger och sedan skulle någon sätta ett skott. Om man inte gjorde på det här sättet var det som om pukslagaren plötsligt skulle spela en egen kadens mitt i violinkonserten. Denna basket störde ingen och spelarna visade upp vad som förväntades av dem – inte mer.
  • Harlem Globetrotters ”svarta basket” var som jazz — en improvisation. Man kunde göra fyra passningar och plötsligt rusa mot korgen och DUNKA den i korgen! Eller låtsas att gå mot korgen bara för att springa rakt igenom försvaret och passa bollen till en fri spelare som under tiden hade smugit sig in under korgen. Egna initiativ premierades och sådant som publiken gillade var extra berömvärt.

Det här spexandet och bolltrolleriet på planen började när Harlem Globetrotters hade säkrat segern och ledde med  till exempel 20 poäng. Då passade de på att göra lite ovanliga saker som att passa bollen bakom ryggen, finta pass genom att lägga bollen på sin egen nacke, dribbla i cirklar runt motståndarna och humpa iväg bollen till synes på måfå mot korgen och på så sätt göra spektakulära poäng. Men de slutade aldrig att spela basket – Bill Cosby har förklarat det som ”när bollen efter ett roligt anfall till slut gick i korgen var det som the punch line of a joke”.


(Musiken som hörs är lagets trademark: ”Sweet Georgia Brown”.)

I början av 1940-talet uppskattades Harlem Globetrotters på ett mer värdigt sätt: de fick möta proffslag i uppvisningsmatcher på utsålda arenor. Och vann. Och vann. Och vann.

Åren gick och Harlem Globetrotters fortsatte att imponera: 1948 spelade de mot NBA:s (och världens) bästa lag Minneapolis Lakers på fullt allvar utan skoj och trams. Globetrotters vann med två poäng på ett skott som sattes i sista tiondelens sekund. (Vaselin på linsen och stående ovationer.)

Runt 1950 kom man i NBA (National Basketball Association) på att man kanske skulle kunna krydda sina lag med i alla fall ett par afroamerikanska spelare, så några av Harlem Globetrotters bästa draftades till proffslagen. Nat Sweetwater Clifton blev den första – som av coach Abe lurades på en rejäl del av övergångspengarna. (Om man ska vara riktigt nogräknad är han den andre – den förste var Harold Hunter [som dog så sent som i april 2013], men han kickades på försäsongen och spelade aldrig någon NBA-match.)

– Vaaaaar är bollen?
– Vaaaaar är bollen?

På 1950-talet utvecklades ”The Trotters” till ett fullfjädrat showgäng – basket-entertainers. De turnerade i hela världen och spelade mot alla tänkbara och otänkbara lag. Och planer. De spelade

  • ute på åkrar
  • på av lösa brädor hoplappade dansgolv som hade placerats ovanpå öltunnor
  • i en tömd simbassäng
  • i en tjurfäktningsarena
  • i regn, storm och snöoväder.
Basket i regn kräver paraply i alla fall för guarden.
Basket i regn kräver paraply i alla fall för guarden.
Spel på den djupa delen av en simbassäng.
Spel på den djupa delen av en simbassäng.

I slutet av 50-talet var Harlem Globetrotters så populära att laget egentligen bestod av fyra lag som turnerade samtidigt.  Och som spelade fler matcher än hela NBA. Men grundaren och coachen Abe Saperstein fick alltmer kritik för att han var snål, orättvis, okunnig vad gäller spelet och jag vet inte allt. Gav upp gjorde han däremot inte förrän han dog knall och fall 1966 – och laget släpptes ut på grönbete med showandet. Domarna involverades, vissa spelare lirade med mikrofoner så att man kunde höra vad de sade och mången ung pojke i USA tränade basket med ett enda mål: att få bli invald i Harlem Globetrotters.

Här har planen lagts ut på Dodgers basebollstadium.
Här har planen lagts ut på Dodgers basebollstadium.

Under medborgarrättsrörelsen på 1960-talet fick Harlem Globetrotters dock kritik av de politiskt medvetna för att de var ”larviga” med sina skämt och lät sig skrattas åt och för att de ”förlöjligade afroamerikaner” samt ”ställde upp på den vite mannens åsikter om vad som var roligt”. Numera skrattar man åt detta eftersom de spelarna alls inte uppoffrade sig: de fick bra betalt, de fick de fem blekfisarna i motståndarlaget att se ytterst fåniga och inkompetenta ut och de fick miljoner människor att skratta och titta på basket – fastän de kanske inte ens var intresserade av sport.

Motståndarlagen, ja. Det är alltså basketspelare som turnerar med Harlem Globetrotters och vars enda uppgift är att vara ”the straight guy” som visserligen lirar … men som kommer att luras till misstag. Och så är det fortfarande. Ofta ser man dock till att matcherna vad gäller poängställningen är relativt jämna – om någon till äventyrs skulle komma på tanken att kolla på poängtavlan.

År 1970 fick Globetrotters en egen tecknad serie som visades på tv och gjorde spelarna till superduperstjärnor i klass med Stålmannen, men precis som i alla amerikanska filmer följer ju uppgång och segeryra av en period när det inte går så bra. Några vita spelare (ja, fortfarande är det tydligen viktigt att påpeka hudfärgen) har valts in i laget, 1985 valdes första kvinnan in och de åker fortfarande omkring i hela världen och roar publiksamlingar i mastodontstorlek. Jag var själv på en match i Malmö 1988 och höll på att dels skratta mig fördärvad, dels trilla av stolen av hur väl de spelade.

Och så har det fortsatt – de fortsätter att vinna mot de bästa collegespelarna och fortfarande värvas spelare som man skulle kunna tänka sig borde platsa i NBA – men som kanske bara är fel spelartyp. 

Fotnot
NBA är alltså männens proffsliga; sedan 1997 finns WNBA för kvinnorna. (Innan dess fick duktiga baskettjejer åka till Europa [Sverige!] för att bli proffs. Det var tider det.)

Share
79 kommentarer

Just nu i Gävle …

… ligger jag i en hotellsäng och funderar på vattenkokare. Nytt i mitt liv är nämligen att jag dagen före ankomst till hotellet skickar ett mejl som lyder ungefär så här:

Hej!

Jag anländer till [hotell] någonstans vid [klockslag] i eftermiddag (bokningsnummer xxx) och bara undrar om det finns någon möjlighet att få en vattenkokare och tepåsar på rummet eftersom jag är en tetoka.

Hotellen svarar till exempel …

Hotell Gyldenlöwe:
Vill bara meddela att vi sätter in en vattenkokare åt dig på rummetJ

(Det där versala J:et är en smiley i Outlook, men jag har ett annat mejlprogram.)

Riverton i Göteborg:
Vi har vattenkokare och te på alla våra rum på hotellet. Finns även tillgång till Tea och kaffe på rummet.

(Och whisky, skulle det visa sig.)

Statt i Hudiksvall:
Det finns alltid vattenkokare på våra First Lady rum.

(Jag har stigit i graderna.)

Scandic i Gävle
En vattenkokare kan du få låna ifrån receptionen. 

Här syns den vattenkokaren på nattduksbordet. Te och mugg får man däremot hålla sig med själv. (Jag hör i bakgrunden den samlade läsekretsen vråla DAGENS I-LANDSPROBLEM så nu lämnar jag tekokartankarna.)
Här syns den lånade vattenkokaren på nattduksbordet. Te och mugg får man däremot hålla med själv. (Jag hör i bakgrunden den samlade läsekretsen vråla DAGENS I-LANDSPROBLEM så nu lämnar jag tekokartankarna.)

Gävle har som vi har talat om tidigare en rolig staty som kallas ”Fnasket i plasket” och som traditionen numera bjuder, tog jag en bild på oss tillsammans.

Fast idag var det nattsvart.
Fast idag var det nattsvart.
Den här statyn på Stortorget i Gävles centrum kommer definitivt från ett avsnitt av Doctor Who. Den kommunicerar mystiskt med den stora reklamtavlan i bakgrunden. Whiiischwooosch.
Den här statyn på Stortorget i Gävles centrum kommer definitivt från ett avsnitt av Doctor Who. Den kommunicerar mystiskt med den stora reklamtavlan i bakgrunden. Whiiischwooosch.
Träningsakvarium.
Träningsakvarium.

En lite annorlunda företeelse i centrum är de många träningsakvarierna. Jag såg minst fyra olika, där folk sprang på löpband, for på låtsasskidor och huffade och puffade medan de kunde titta på flanörerna på stadens gator och torg – och flanörerna samtidigt kunde titta på dem och få förskräckligt dåligt samvete.

(Jag stod där en bra stund och kände sedan att jag fick ont i hälsenorna, så det kan aldrig vara bra, det där träningstittandet.)

Rödöra.
Rödöra.

Men nu till ett akut problem som har fått mig att de senaste dagarna påminna om en hund. Det kliar på örat. Inget myggbett, inget loppbett, ingen allergi och inte minsta lilla skråma syns – det bara kliar! Inte inne i örat utan på öronkanten. Titta, här har jag kliat mig alldeles röd!

Va, oj, nej, ajajaj … sorry, oj. I-landsproblem igen, säger ni? Jamen vad fint, då knyter vi ihop gävlesäcken här och nu.

 

 

Uppdatering – känsliga tittare varnas!
Efter min starka insats uppe i träningslokalen blev jag sådär snyggt svettig så att man måste duscha. Det sköt jag upp eftersom jag bestämde mig för att stryka – jag har ju sagt att man måste använda alla faciliteter, ni vet.

Jag strök och strök och tyckte att det gick långsamt, men då hade ju timern stängt av värmen.
Jag strök och strök och tyckte att det gick långsamt, men då hade ju timern stängt av värmen.

Sedan gick jag in i duschen. Men gick strax ut ur den igen för att ojojoj, vad jag behövde fotografera plötsligt!

Sherlock Holmes hade gillat det här duschhörnet.
Sherlock Holmes hade verkligen gillat det här duschhörnet.

Ni ser framför er hur förtjust jag fnittrar över detta? Och när jag kom ut ur duschen fick jag ännu mer att fnittra åt.

Högt uppe på väggen fanns ännu fler spår av förra gästen. Har det gått vilt till här eller var det en 2,20 lång basketspelare här nyss?
Högt uppe på väggen fanns ännu fler spår av förra gästen. Har det gått vilt till eller var det en 2,20 lång basketspelare här nyss?
Share
62 kommentarer