Säga vad man vill om Valborgsmäss, men aldrig har jag frusit som just denna dag. I Luleå, Lund och Eskilstuna – det är lika jädra kallt överallt.
När det nyss började hagla, tittade jag ut och sa ”jahaja, Valborgsmässoafton”. Men så kom jag på att jag faktiskt har frusit mer en annan gång. (Visst är det så att man för alltid i evigheten amen minns de stunder när man frös som mest?) Och nämen äsch, den gången när jag ville bli värmd av tre underbara killar i min gymnasieklass har jag skrivit om inte bara en utan två gånger.)
Så därför ska jag berätta att det brukar se ut så här när vi väl kommer iväg till elden:
Och så här när det faktiskt inte är svinkallt just det år som elden i grannskapet ställdes in i brist på ideellt arbetande människor:
Och så här när det är så förbannat kallt att vi faktiskt stannar hemma:
Och så här när vi har huttrat oss halv ihjäl och det är jättelångt hem och elden är alldeles platt:
Uppdatering
Årets dokumentation vid elden blev dötrist:
Där är elden.
Ja, där är den.
Precis som på Louvren.
Därför blir det istället dokumentation i form av en liten filmsnutt på vägen till elden. Vi går här i spretig tropp där Trettonåringen bär på Artonåringen, basketspanjoren Julian bär på Tioåringen och Femtonåringen går på femtonåringars vis bredvid den gitarrspelande djefla mannen i slokhatt. Det är Julian som sjunger:
De har en humongös* brasa bara någon kilometer härifrån, varje år (och en lika humongös motorcykelkortege dit innan det blir påtänt), men just ikväll skulle jag inte vilja vara där. Kastvindar går bra (det var det när vi var där senast) men nu är det storm eller möjligen orkan i kastvindarna.
Frysigaste minne jag har är förmodligen en tältplats i Hjo i slutet av juli 198? (åttinånting, jag minns inte riktigt när men -6? -7?) Det var en sådan där osannolikt regnig sommarnatt och vi hade ett mycket litet tält. Efterhand började regnvattnet (i kombination med kondensen) rinna nedför tältdukens insida, och blåste gjorde det, och dåliga sovsäckar hade vi, och mitt i allting hade min andra hälft tagit en liten pläd (som vi hade med oss av skäl som försvunnit i historiens dimmor) och svept den om huvudet för att han … frös om öronen eller nåt. Jag sov inte en blund eftersom jag frös så att jag hackade tänder, och dessutom låg och lyssnade efter hans andetag då jag var säker på att han skulle kvävas när som helst.
(Vi dog inte, trots alla mina farhågor. Såvitt jag kan bedöma, alltså.)
* jag gillar ordet ”humongous” så varför skulle vi inte få ha det på svenska?
Nu fick jag goggla igen. Monstruös, skulle vara den svenska motsvarigheten? Ikväll fryser vi lite, Gry har feber och jag fryser alltid och har faktiskt dunvästen på.
Jag minns när brorsorna fått nya skor med gummisula före Valborg. Med dom klampade dom runt efter ”Blitzen” och smälte sulorna till något nytt. Jag var aldrig särskilt besvärlig på det viset … Kallt? Förmodligen, det är det jämt.
Jaaaa, ett nytt inlägg. Nu slipper man distraheras av äggande lökar. Här rapas det grillad högrev.
Stackars Gry — feber i Paris i april borde handla om känslostormar (som till exempel i den här), inte om kroppsliga åkommor.
För övrigt vill jag gärna veta om ni (P*ss*l*t*n och Gr*) (förlåt, jag har nyss läst en Grönköpings Veckoblad) var uppe i Eiffeltornet — och då menar jag uppe som i: så högt som turisterna får komma.
Vårt bästa turistfoto från Paris, någonsin, föreställer en tjock driva cigarettfimpar på avsatsen utanför det högst belägna staket vi överhuvudtaget kunde ta oss till, när vi var uppe där.
Vi eldar inomhus idag när det är så kallt ute. I källaren. I braskaminen. Mys.
Här eldas inte alls, för det has ingen kamin. Funderar på att tända en tändsticka. Hinner väl precis sjunga ”Vintern raaa”… innan den slocknar. Man ska hålla på traditionerna.
Stackars Gry. Och känner med hennes moder, som alltid fryser.
Vi har varit på elden nu, och frös nästan inte alls ihjäl. Men det var trist. Det enda som var roligt var egentligen vi. (Ska se om någon av bilderna eller filmerna tål uppladdning.)
Va, har du strippat nu igen?
Om du råkar frysa eller få feber i Frankrike så har apoteken Fervex. Köp ett paket. Rör ut en påse i ett glas vatten. Drick!
Jag har överlevt mången smittfebran tack vare denna dundermedicin. Finns inte i Sverige – passa på när du är på plats!
Köp också några askar Codoliprane. Oslagbart sedan Magnecyl Codein försvann från de svenska hyllorna.
Vi var på Birsta. Vi var ensamma. Skönt.
Igår hade vi planer på att elda upp det arkeologiska staketet idag, men det blåser så dant att vi lät bli. Och imorgon blir det generellt eldningsförbud så vi får väl fara på tippen istället.
Birsta? Måste vara minst 150 km söderut, eller? Och ensamma? Hur gick det till? Eller var det ett annat Birsta?
Stort tack för alla braiga tips! Bättre än Tripadvisor och allt vad det heter.
Ja och här bränner vi bara pengar på dyr internetuppkoppling, så vi kan ligga i sängen och kolla på film och surfa. På TV är ju allt dubbat och i lobbyn där nätet är fritt orkar feberfröken inte sitta. Vi följer ett tidigare råd från Lotten!
Ni tittar på His Girl Friday, Pysse? Oooooh!
Nu kan ni förresten se 13 sekunders filmsnutt från denna kväll i uppdateringen.
Yes ma’m we sure do!
Någon gång i slutet av 60-talet var jag och en kamrat ute och seglade i snöstorm, bokstavligen. Efter detta fanns det inga taskiga Valborgsmäss. Alla var bättre.
Nu är du arbetslös, Lars W! Dags att börja blogga om ditt nya liv som sysslolöst, omkringdrivande slödderpack!
(Jag är jätteavundsjuk och vill pensionera mig på studs, förstås.)
Jag är hedrad och ska göra mitt bästa för att vara sysslolös –inte svårt– och även driva omkring och slödderpacka lite.
Sämre väder i Eskilstuna än i Jäder (öster därom)? 17.32 i förra inlägget skrev jag som svar på ditt inlägg.
”Haglade rejält för dryga timmen sedan öster Eskilstuna, därefter spöregn i 15 min. Tidigare i eftermiddags kraftig blåst (halv storm?). Nu mojnat och himlen klarnat upp. Gör att jag inte längre känner rädsla för att kvällens eldar kan orsaka ovälkomna bränder.”
Timmen senare var det vindstilla och klar himmel. Promenerade senare till Jädersgårdens brasa (med fyrverkerier) och träffade gamla bekanta/sockenbor. Helt OK temperatur.
Hemvägen än bättre. Blev inbjuden av kusin på whiskey och trevlig pratstund.
Örjan
Visst är tillvaron som lantjunkare trivsam!
Att slödderpacka verkar också lockande. Där är jag nog a natural born.
Ja Lotten, att dokumentera majbrasor är svårt, till och med värre än Louvren, för själva poängen med brasan – värmen och dofterna – är ju lite svår att få med. Men Hyttis har lyckat fånga vårtalarens vedermödor på ett fint sätt tycker jag.
Och Lars W, grattis! Det är som att få ett stipendium, men man slipper skriva de där tråkiga rapporterna om vad man gjort med pengarna!
Vi höll på att brinna upp vi! Men så stod vi precis mellan brasan och vågorna på Riddarholmen också. Det var väldigt nära att vi blev nerputtade i vattnet när alla galningar som stod ännu närmare brasan än vi (och då menar jag ett par meter ifrån den) backade hastigt för att inte bli uppeldade.
Och förresten var det där gamla kissinlägget roligt, särskilt kommentarerna.
Jag blev så ledsen över farbrorn vi mötte precis där som bara såg butter och irriterad ut. Han har nog inte så roligt.
OT: SG eller någon annan med lokalkännedom utanför tullarna, hur åker jag bäst från Mälarhöjden till Ramsberg på lördag morgon? Och hur lång tid kan det ta på ett ungefär?
Färdmedlet är bil alltså. Det är vägvalet jag undrar över.
Niklas
Kör Södertälje etc, stanna till i E-tuna för stimulerande samovaro (det brukar bli te) med L&DDM. Kör sedan vidare till Kungsör där du tar av mot Köping och kör väg 68 via Kolsva till Ramsberg.
Det är ungefär 20 mil.
Stopp och belägg – på lördag morgon vaknar jag i Carl Larssons säng. (Som inte står i Eskilstuna, kanske ska tilläggas.)
Fan, kolla det är ju PRICK 20 mil: http://kartor.eniro.se/m/nsRoM
Äsch! När jag slog in min adress blev det 201 km.
Om jag istället ska till Nora (vilket jag ska på söndag), ska jag då ta av vid Arboga eller vid Örebro?
Prickare än så kan det nog inte bli. Men det var ju samovaro som jag var nöjd med.
Lotten, om du vaknar hos Calle kan du ju komma på konsert i Ramsberg på lördag klockan 18! Eller i Nora på söndag, samma tid.
Nora
Det går att ta av vid Arboga. Då kör du en liten rolig väg via Fellingsbro och Bejby, som jag tycker är ett roligt ortnamn. Där brukar det finnas rävungar som sitter och tittar efter vägkanten.
Annars är bästa vägen att köra till Örebro och sedan norrut. Men om du kan tänka dig 15 minuter längre restid så rekommenderar jag rävungevägen.
Men nu förstår jag inte. Ska du till Ramsberg på lördag och Nora på söndag? Och tänker åka hem till Mälarhöjden däremellan? Verkar jobbigt.
Åk över till oss på lördag istället så har du bara 40 km till Nora på söndag. Jag tror att du klarar av sekrutthuset. Om inte så får du tälta.
Fia kommer med, hoppas jag?
Tack SG, men jag får stå över. Jag är inte kattkompatibel. Dessutom har jag lovat Fia att komma hem på kvällen.
Men, vi har ju inga katter längre! Inte haft på tretton månader. Och Fia är mycket välkommen.
Annika, här är ett videotips med tanke på ordet humoungous (efter c:a 1.50 i videon).
Första maj! Första ägget!
Tyvärr SG, Fia får inte följa med den här helgen. Repetitioner hela lördagen och sedan konsert. På söndagen lite senare start så det är därför jag tycker det är skönt att komma hem.
Fia brukar i och för sig sitta på min axel när jag övar men en hel symfoniorkester kan bli för mycket även för henne …
Aha, nu är även jag med. Fia är tvåfotad och har näbb. Minns dock ej vilken specifik variant.
Örjan, Fia är en grå jako, en papegoja alltså.
Niklas. En gång bortflugen, men återkommen med skadad fot (eller heter det tars)
Minns jag rätt?
Vilken kul kille, LL99! (och vad roligt han uttalade humongous men det är knappast hans fel, för det är uppenbarligen svårt att lära sig engelskt uttal när man har ryska som modersmål; detta hörs ofta)
Annika, augusti 1985 var bedrövligt kall och regnig.
Sommaren 1987 var bedrövlig hela den, utom nån liten liten vecka.
Birsta ligger bara 45 km söderut.
Jag är lite efter här – Niklas är en hejdundrans silversmed, ser jag, men även sjungande? Eller spelande?
Spelande oboe.
Och Fia förfrös båda fötterna och har nu bara en klo kvar men annars mår hon bra. Det kostar på att vara ute 26 timmar i -15 till -20 °Com man egentligen är byggd för ett liv vid ekvatorn.
Men lilla stackarn! Där hjälpte det inte att fåglar har värmeväxlare i bena. Eller är det bara fåglar som kan bo i norr som har det?
Gojor är speciella, har jag förstått. Mera som apor (i god mening, alltså, smarta och lekfulla) än som andra fåglar. Det är kul att se gojor BROTTAS på skoj. Rulla runt i sanden!
Jodå, hon har värmeväxlare i benen men årets kallaste dag och natt blev lite för mycket. Vi hade räknat ut hela henne för länge sedan när hon hittades.
Hur funkar med med bara en klo? Hon måste ju kunna ta i saker, klia sig i huvet och så där?
Fia är en favorit. Bestämd.
Om inte Fia kommer till oss får vi väl komma till Nora kyrka och kolla både Niklas och Brost. Det ser vi fram mot!
Break a leg!
Men inte oboen.