Jag sitter stilla. Jag sitter så jag får sängsmak, tågsmak, soffsmak och bänksmak i rumpan. Jag har då aldrig suttit så mycket som nu. Människan lär ju dessutom enligt se senaste rönen inte vara gjord för att sitta. Det var bättre för, sutte man då så var det i en hård kyrkbänk där det var svårt att hålla sig vaken, om inte träsmaken satte in.
Eftersom tiden sedan i torsdags försvann i ett res-, föreläsar-, basket- och whiskytöcken, gick två dagar utan att jag märkte vad som hände. Detta tarvar en liten sammanfattning.
Att resa till Gävle tar tre timmar på tre olika tåg. Ingen förstaklass, hundar och katter överallt trots skyltar med överkryssade hundar, isande nordvindar på perrongerna och allmän känsla av att det är synd om oss. Allihop. På alla tåg. I Sala har de förbättrat servicen för resenärerna på det här viset:
Väl framme i Gävle vandrade jag genom staden och fann att den liksom alla andra städer har haft galna stadsarkitekter. Torget är väldigt fint med soldyrkare i stolar av maxstorlek och på sommaren springer glada barn i fontänplask. Men de här husen passar ju inte ihop!
Jag föreläste hela långa dagen och åt lunch på Brända Bocken, för att sedan på väg hemåt hälsa på Fnasket i Plasket, som jag fick tips om i kommentatorsbåset. Eller som hon heter egentligen: ”Gudinna vid hyperboreiskt hav” av Eric Grate (1956).
På lördagsmorgonen fick jag hoppa in och vara speaker för stadens två elitlag i basket eftersom eldsjälen som gör det i vanliga fall, hade en skrällande lunginflammation att ta hand om.
Det visade sig att jag med uppdraget även fick ansvar för nycklar och frågesvar som jag inte hade.
Sporthallen byggdes 1956 och har lappats och endast lagats provisoriskt under åren. Den kommer tyvärr snart att förklaras som kulturminnesmärke och därmed rymmas i det romantiska skimmer som allt som är gammalt förr eller senare hamnar i.
Dessutom är den besudlad av handbollsspelarnas klister precis överallt:
Lördagens höjdpunkt var (för mig i alla fall) när jag fick presentera herrlagets motståndarlag Haga-Haninge, som hade två spelare som utmärkte sig:
Nr 7: David Czernik
Nr 8: John Goliats
Har ni någonsin varit på ett idrottsevenemang där speakern börjar prata om Bibeln under presentationen? (Jag skrattar fortfarande åt mig själv.)
Efter matcherna kastade jag mig i bilen och åkte till Stockholm för att lukta på en whisky hemma hos Lisa Förare Winbladh.
I morse var det dags att köra hem igen. Stressad av att inte kunna hålla min deadline när det gäller whiskyöversättningen (som jag förmodligen kommer att nämna otaliga gånger fram till juni), upptäckte jag lite för sent att jag borde ha tankat. Så här körde tänkte jag:
– Jag måste ha hög växel.
– Jag ska inte gasa.
– Satans uppförsbacke!
– Nej! Jag kör inte snabbare än så här!
– Vad var det där för ljud? Hörde jag ett eko i tanken?
Väl där skrattade jag åt mig själv igen. Eko i tanken! Hihi och hoho. Bensinen räckte tack och lov ända fram till den här apparaten:
Apropå ”Jävla skitsystem” – hur många anvisningar ska man läsa och lyda? Vi tar några förstoringar:
När jag hade tankat färdigt, tog jag mitt kort och åkte iväg utan att stänga tanklocket. Efter 100 meter kom jag på det, vände och letade efter den runda plupp som måste ha farit iväg från biltaket – som skjuten ur en kanon – i första kurvan. Men nej. Puts väck. Jag fick gå in i butiken och köpa en nytt för 50 kronor.
Såja. Nu är rapporten till kommentatorsbåsets medlemmar levererad. Jag måste sätta mig ner och återvända till whiskyboken och trassla ut det här:
”That is the status quo today, but the stillhouse is one of the most quirky in Scotland, featuring four flat-topped wash stills of diverse shapes and sizes and four spirit stills with boil balls and distinctive cooling copper water jackets, while a section of number two spirit still dates back to 1874.”
Skål on the palate!
Så du ställde alltså frågan: var det David som värvat Goliat eller var det David som hemfallit åt att bli filisté? (Vilket jag bara häromnyssens kom på att det måste vara det samma som palestininer.)
Jag fattar ur den där boken att de har fyra diskställ som är platta i toppen, men som nedanför har olika form och storlek. Och att det liksom avstannat så.
Det verkar lika komplicerat som min litteratur kan vara ibland.
På våran ena bil låser man upp tanklocket med bilnyckeln. Sedan sätter man locket i en hållare på insidan av tanklocksluckan. Eftersom nyckeln sitter i locket så får man vara ganska kreativ om man ska kunna köra iväg utan att sätta dit locket. På vår gamla Volvo sitter tanklocket fast i en fångrem så om man glömmer att skruva dit locket innan man kör iväg så hänger locket kvar och dinglar i remmen.
”Det är status quo i dag, men det stillhouse är en av de mest egendomliga i Skottland, med fyra slättoppade tvätt stillbilder av olika former och storlekar och fyra stillbilder anda med koka bollar och distinkta kylning koppar jackor vatten, medan en del av nummer två andan går ändå tillbaka till 1874. ”
Sådär! Nu kan du ta ledigt en liten stund, det tror jag du behöver.
Har inte tid att fixa fin-lankar (midnatt i Singapore), men snabb-googling har gett ett par whisky-doftande lankar for inledande for beskrivningar och illustrationer av destillationsanlaggningar:
For ”wash still” kolla:
http://www.undiscoveredscotland.co.uk/usfeatures/maltwhisky/washstill.html
”boil-ball”: (se bild 5)
http://www.whisky.de/archiv/experts/copper.htm
Niklas
Va va dä? Google translate? Alla översättares nollreferens.
Tanklock? På Fårrden har vi inget. Sitter en liten flärp som trycks undan av tankpistolens mynning. Tror nästan att det var den grejen, plus att man sitter högt och bra, som gjorde att vi föll för Fårrden.
Hej brorsan! Snart dags för besök av mellanbror, eller hur?
Känner du till den, Skogsgurra? Jag trodde den var ny. Om man drar texten över några språk till blir den ännu bättre!
”Det Känner jag mig sminkad samma situation som jag Dag, män Han Känner jag mig sminkad Fortfarande i hus ETT AV de basta i Skottland, Med Fyra Platt-topp bank AV bilder i olika Storlekar OCH Fyra Drycker bilder Med Bollen till en koka OCH separera ½ dl vattenmantel kylning, män en del AV Anden Känner jag mig sminkad Fortfarande Nummer Två 1874. ”
Det är ju lite coolt att göra en översättning och stöka till med randomversaler sådär som Niklas här ovan. Vattenmantel! Hm.
Vattenmantlad känns nästan som om det skulle kunna stämma. Och så borde det rimligen finnas någon släktskap mellan ”still” och destillera. Undrar dock hur de släktbanden ser ut. Nej, ämnet är nog för allvarligt för att jag ska våga mig på några frihandstolkningar.
Vart ska du imorgon då Lotten? Var det Gävle igen eller var det någon annan kul stans?
Dessutom icke att förglömma Lets Go Rangers!!!
Niklas, här gapskrattas. Tack!
Får man berätta om torparn som brände hemma? Länsman hade länge misstänkt att något olagligt pågick och gjorde husrannsakan, tog apparaten i beslag och gick. Torparen stod i dörren och tittade långt efter sin dyrgrip, varpå han efter en stund sorgset utbrast: ”Tänka sig, skövla ett helt hem!”
Vattenmantel är den yttre manteln runt ett kylrör. Så det är helt korrekt. Still är faktiskt också alldeles riktigt – en förkortad version av distillery.
Kanske dags att ni gör ett besök i skogen och lär er lite. Numera, när priserna i Burg auf Femarn och Citty i Flensburg är som de är och Tullen har annat att syssla med, så har det här pittoreska hantverket mer eller mindre dött ut.
Lotten, whiskyns värld är ju full av fackspråk och märkliga uttryck. Jag kan tycka att det är onödigt att översätta allt utan istället se till att man tydligt förklarar begreppen. På det viset blir det jo också lättare för den nyblivne whiskyentusiasten att orientera sig på ett destilleribesök i Skottland där glidningen sällan sker på svenska. Jag har själv bara besökt ett drygt dussin av Skottlands knappt hundra aktiva destillerier men föreslår att du behåller begreppen wash still snarare än mäskpanna som jag tror man skulle kunna översätta det med. Still här är alltså benämningen på de olika stegen i destillatione snarare än destilleriet i sig. Typiskt har man först en ”wash still” där den ännu lågalkoholiga mäsken destilleras till en högre alkoholhalt och sedan en ”spirit still” där man destillerar till slutlig styrka, cirka 60% eller så.
Här finns ganska många fackuttryck av det rustikare slaget.
http://www.sing365.com/music/lyric.nsf/White-Lightning-lyrics-George-Jones/A2D87B28E0473E7648256E33000E134F
Corn squeezin’ är förstås det gängse uttrycket bland moonshiners när det snackas att klämma ut whiskeyn (bourbon) ur majsen. Vi är ganska långt från single malt nu.
Och här kommer det jag egentligen letade efter: http://crocmusic.com/track/17488/george_jones/white_lightning/
Kanske lika bra att publicera texten först.
En av sakerna som troligen bidrar till ”Quirky” är att de tydligen har olikformade wash stills. Annars brukar man vara väldigt noga med att inte ändra formen på pannorna eftersom det påverkar resultatet, dvs karaktären på whiskyn.
Jisses, Anders GM, jag måste verkligen börja utnyttja dig så att dina kunskaper rinner som en god whisky rakt in i min hjärna.
Nu åker jag mot Trollhättan!
Kanske man skulle börja bränna hemma? Vi har Lille M:s morfars licens för 38 liters panna. Fast lille morfar hade ju förstås både stora åkrar och skogar att hämta råvara i.
Licens för 38 liter låter ju fantastiskt!
Jag lärde mig en gång att man förr kunde hänga en matta på vädring på farstubron (t.ex.) om det fanns nåt färdigkokt att dricka inne i huset. Fast vänta nu, det kanske var här i kommentatorsbåset jag lärde mig det?
(Åker nu från Göteborg, fortfarande mot Trollhättan.)
Innan våra ”bästa” grannar flyttade till stan hade vi ett signalsystem här i södra Lokadalen. Det var näverlursbaserat och kodboken innehöll bara några väsentliga koder.
Signaleringen inleddes alltid med en lång (kom ihåg att du ska lyssna på tyfoner idag!) och besvarades med en lång. Därefter kom frågan: ”Har du nåt hemma?” som besvarades med tre korta, snärtiga signaler för ”ja” eller tre sorgset utdragna för ”nej”.
Det där med mattan fungerar dåligt hos oss eftersom man måste ta sig in på gårdsplan för att se mattan (i vårt fall kompliceras det dessutom av att vi inte har något räcke att hänga den på) så näverlurssignaleringen var enda sättet. Om man inte ville använda kopparluren eller mobilluren.
En licens för en 38 liters apparat! Det är grejer det. Gäller den fortfarande? Kan ett underentreprenörskap vara tänkbart? Råvaror finns numera i närmaste ICA eller Co-op.
Ett litet bidrag till hembygdsforskningen: http://www.gke.org/pub/files/Storbak%20och%20braennvin.pdf
En härlig historia SG!
Vacker mening. Allitterera eller inte, det är frågan. Men du kanske skulle ta dig friheter och köra på hexameter?
Den enda hyfsat kompletta hembränningsapparat jag sett var den som stod i källaren på Wendelsbergs folkhögskola. Det är nykterhetsrörelsen som driver den folkhögskolan.
Whiskyordlista för oss normalkunniga.
(antager Lotten redan hittat den) http://www.whiskyguiden.se/meny_val/Ordlistan/alla_ord.html
Undrar dock hur många whisky-relaterade böcker hon köpt/lånat för att kolla/verifiera tidigare översättingar av alla facktermer?
Har hon kontaktat Mischa Billing på Restauranghögskolan eller Vin & Sprit AB för att därigenom få tips om Sveriges främsta whiskykännare? Kanske nya ord har etablerats för beskrivning av smak/doft bland dessa experter?
(Jag tror hon har tagigt dessa kontakter. eller hur Lotten?)
[…] har som vi har talat om tidigare en rolig staty som kallas ”Fnasket i plasket” och som traditionen numera bjuder, tog jag en […]
[…] Och nu till dagens sista fråga: hur i hela friden kommer det sig att Gävle och Bryssel har samma sätt att se på den konst som pryder stadens gator, torg och fontäner? Minns ni Fnasket i Plasket? […]