I sekelskiftesskildringar och arbetarromaner från förr berättas det hur farligt mycket alla var tvungna att jobba. De gick upp i ottan, kröp ner i gruvor, fick klippblock i huvudet, åt salt sill och drack brunt vatten. Sedan gick de hem alldeles för sent i sina trasiga skor och sov i hårda, knarrande sängar medan de tio barnen grät och hade mardrömmar.
Jag undrar jag om vi inte har en liknande slavarbetargrupp i dagens samhälle: de dubbelarbetande mediepersonligheterna på Rix FM och Mix Megapol. Hjälp, vad de jobbar.
• Gry Forssell jobbar sedan 2004 som morgonpratare på Mix Megapol, vilket innebär att man vaknar ungefär när jag går och lägger mig och sedan pratar och intervjuar och tappar sig på kraft nästan till lunch. Sedan måste man ju planera morgondagens program. Men det blir förstås eoner av tid över, så Gry har på lediga stunder varit programledare för Pokerfejs och Körslaget i TV4. Obegripligt.
• Adam Alsing var också på nyss nämnda morgonshow tillsammans med Gry Forssell (2004–11). Samtidigt var han programledare för Big Brother, Jeopardy, Sveriges värsta bilförare samt deltagare i På spåret och dessutom expertkommentator i Andra chansen och kommentator för de internationella jurygrupperna i Melodifestivalen. Puh. Nu verkar det som om han hämtar kraft eller varvar ner i blott en enda (men i alla fall egen) talkshow i TV3.
• Sofia Wistam är (sedan 2007) pratare på Rix FM. Dessutom har hon under åren – parallellt – hunnit vara programledare i Tv3, Tv4 och Kanal 5: Sveriges smartaste barn, Talang, Wipeout, Nöjespokalen, Sofias Änglar och Fenomen med Uri Geller. Nyss såg jag i en reklamsnutt att hon ska leda ett nytt program. Jisses.
Är det bara jag som tycker att denna överexploatering verkar extremt tröttsam? Det är ju liksom inte så att de sitter stilla i ett filosofiskt litet pratprogram och bara funderar lite och pillar sig i skägget medan en redaktion viskar uttalanden i öronsnäckorna. Nej, de tjoar och skriker, far och flänger, skrattar och är allmänt jättepigga. Lite som Lennart Hyland, som obegripligt nog hann vara chef för radiosporten 1961–69 samtidigt som han ledde Hylands hörna i tv (1962–83).
När jag jobbade med morgonradio i P4
- klev jag upp så sent som 06
- pratade 07–10
- förberedde och planerade till 13
- och åkte sedan hem och totalkollapsade av utmattning.
Samtidigt tjänade jag uruselt, så hade någon erbjudit mig ett programledarjobb på tv hade jag säkert hoppat på allt från ”Jag och min katt” till ”Frimärken jag minns”.
När vi ändå är inne på jobbiga jobb, så kan jag berätta att det var vansinnigt tröttsamt att jobba nattskift och flytta limpor på Skogaholms bageri i sex sommarveckor för att på dagarna inte sova utan bara ligga ute i solen och halvslumra och bli brun. (Jag var 19 år och … väldigt brun.)
Snacka om tuffa jobb. Kastar mig nu i stövlarna för att ta en dust med 22 stycken pumpmotorer på SSAB. Men det är inget slavarbete – bara roligt.
På Lottens order har jag tagit mig över till detta bås för fortsatt kommenterande. Jodå, Örjan, det var förstås oss jag menade med knäppskallar. Bland annat. Men jag har sett tendenser hos en del andra båsbesökare. Framför allt har vi ju en värdinna som också är lite knäpp och inte har det minsta uns av prestigeförsvar. Sånt gör tillvaron så mycket enklare. Och intressantare.
En av de finare komplimanger jag fått var när en kollega sa ”jävla dåre”. Han menade att mina associationer var lite halsbrytande och knappast kunde ha uppstått i en välmöblerad skalle.
Undrar fortfarande vad den kvinliga maskinistguden kan kallas.
Jag tror att man spelar in hela säsongen av många såna där teveserier på ett par dagar. Åtminstone läste jag det i en intervju av Anna Mannheimer för några år sedan, när hon var programledare för något filmfrågeprogram. Det stod om hur alla medverkande (även studiopubliken) bytte plats och kläder och frisyrer mellan varje avsnitt för att det inte skulle se ut som om de var inspelade i ett sträck.
Å andra sidan ska jag och Miss Gillette vara studiopublik i ett teveprogram i morgon, och då ska vi bara spela in ett avsnitt. Vi har åtminstone inte blivit tillsagda att ta med oss ombyte, bara att klä oss ”festligt”.
Du och Miss Gillette? Studiobublik? Festigt?
Hjälp, det här var alldeles för intressant. Kan det vara en ny succéserie som heter …
• När översättare går på kalas står Fantomen stilla.
• Vad heter kalas på alla världens språk ? (Med översättare i publiken!)
• Översättare är också människor!
Javisst, självklart är det så! Svenska folket ropar ju ständigt efter fler översättare på teve! I festliga utstyrslar!
Eftersom jag själv varit studiopublik ganska ofta kan jag bara bekräfta att de flesta program spelas in långt i förväg, ofta flera dagar i veckan och ibland 2-3 program per dag. Undantag är t.ex. Parlamentet som spelas in bara någon dag i förväg eftersom detta program är beroende av att de medverkande känner till de senaste nyheterna.
Ah, inside information från Bosse. Och då handlar dettta egentligen inte om jättejobbiga jobb och dubbelarbete över lång tid utan bara om några dagars slit och släp?
Jag tror att jag ska laga köttfärssssssås ikväll.
Räknar du det som dubbelarbete, PK?
Men ni blev det ju något knas här. Sofia dyker inte upp i samma morgonprogram som Gry och (tidigare) Adam. Sofia håller till i Rix FM och Gry i Mix Megapol. Men visst kan man tycka reklamradio som reklamradio 😉
Aaaaaaajaaaaajaaaaj vad ont det gör när jag har skrivit fel! Bra, Båthuspernilla, nu ska jag rätta!
Nix. Det är så enkelt att laga att det räknas som enkelarbete.
På tal om jobbiga jobb så var jag utklädd till Duracell-kanin under en av vattenfestivalerna i STHLM under mitten av nittiotalet. Det var stekande sol, folk över allt, dräkten var vansinnesvarm och till råda på allt skulle vi vandra runt i stan och ha en ständig trumkonsert. (Duracellkaniner slutar aldrig spela ni vet…).
Vi körde ca tre timmar per dag, sedan var man totalt utmattad.
En nöt och ett nöt. Vari ligger logiken att det är olika en/ett beroende på i vilket syfte ordet används i? Bordet det inte vara ett på båda?
Jämför t.ex. med ord som hus, tåg, lov.
En annan sak som jag stör mig ordentligt på är de som namnger t.ex. ett torg efter en person. Ofta så lägger de på ändelser på både namnet torget t.ex. Munktellstorget.
Samtidigt så har de döpt arenan till Munktellarenan.
Varför olika? Borde det torget då heta Munktellstorg eller arenan Munktellsarenan?
Uppe ur pumpgropen igen. Det var ingen grop utan en hel fabrik i fabriken där kylvatten från valsverket renas och återcirkuleras. Det vattnet togs tidigare in från Dalälven och släpptes rätt så orenat ut i samma älv igen. Nu återvinns dessutom värmen i kylvattnet. Här kan man snacka om miljötänk och energitänk. Och till på köpet helt OK – inga problem med motorerna. En bra dag.
Eftersom Skogsgurra berättar om sitt inte alls jobbiga jobb, ska jag berätta om mitt synnerligen inte alls och på inga sätt jobbiga jobb idag: en entimmesföreläsning kl 19–20 för ett gäng bankanställda som har laddat på O’Learys innan vi ses. Klockan 20:01 serveras jag dessutom mat och öl.
Bankanställda som gillar skrivregler och öl? Japp, match made in heaven.
Se nu till att de tar med sig lite pengar till dig!
LL99 — nöt är ett jättejobbigt ord ju!
– Nu ska du få på nöten!
– Ditt nöt!
– Det var en hård nöt att knäcka.
– Nöt eller fläsk?
– Nöt inte på sofftyget, sitt still!
Men bara man går till en etymologisk ordbok, ordnar det sig. Ett nöt (en dummer) kommer sig av liknelsen med ETT nötdjur och dess intelligensnivå, inte EN nöt – den lilla frukten med hårt skal. (Nu ska vi inte diskutera nötens eventuella intelligensnivå.)
Att få på nöten är en helt annan sak: där betyder ”nöt” faktiskt ”mun”.
Niklas: Jag har bett om att få en sedelbunt i ett brunt kuvert, inlindat i en tidning, placerat i ett paraply som någon ”glömmer”.
Det tror jag inte att du kan få, Lotten. Banker hanterar inte pengar i nån större utsträckning numera. (Vilket är fullständigt absurt!)
Kanske ett litet kreditkort i ett brunt kuvert i ett paraply?
Etymologisk fundering: Citat ”Gry Forssell jobbar sedan 2004 som morgonpratare ”
Är därför tidig morgon heter GRYning?
Antingen så eller så var det därför hon fick jobbet.
mm.. Nåt samband MÅSTE det finnas.
Hade hon jobbat i kök så hade ju GRYtan varit uppkallad efter henne.
På SSAB och Kvarnsveden hade dom redan i mitten på 90-talet värmeväxlare som tog vara på spillvärme spel att det räckte till fjärrvärmenätet på sommaren. Och sopförbränningsanläggningen tog tillvara på rökgasvärmen så att röken höll 35 grader när den lämnade skorstenen. Och ett fantastiskt gott kranvatten hade dom.
Sveriges finaste japanska krog låg tidigare i Grytan. Nu ligger den i Östersund.
Tidningsutdelning i staden var jobbigt, men intressant. Bara höghus, bara trappträning. Men omsider hade trevlig villabo lagt ut en termos kaffe i brevlådan till tidningsbudet. Och en gång besjöngs jag av en herrkvartett som hävdade att jag inspirerade till Bellmanska tongångar.
Mediakoppling? Javisst! Pontus Enhörning ringde mig för en väckning i Morgonpasset. Fast jag hade just kommit hem från jobbet.
Ett helt inlägg som inte är OT. Disciplinerat nöt!
Helt korrekt, Cecilia N: banken hade inte ens ett brunt kuvert! Vita, jo, paraplyer, ja. Sedlar näääää.
Men det här med att föreläsa för beruskade män var en underbar upplevelse. Maken till tacksam publik har jag då aldrig varit med om.
Hahaha och haha!
Dom försökte inte stoppa ner sedlar i urringningen, hoppas jag?
Varför skulle dom inte? Dom var ju beruskade – och du vet ju hur det kan bli då. Ja visst ja, du är ju PK 🙂
Det var ju liksom det jag menade, alla vet ju hur vi män blir och beteer oss när vi utsätts för kombinationen lageröl (som ju endast kan förtäras med yrsel som mål) och nudelsoppa.
Nudelsoppa måste ju vara en förvärrande omständighet.
..rexten, damer blir också såna. Så de så!
Nej vet du vad Skogsgurra, jag har aldrig bevittnat att en beruskad dam försökt stoppa pengar i urringningen på någon herre. Inte på någon dam heller.
Man ska ju egentligen inte förstöra en bra historia med en massa fakta, men det stoppar inte mig.
Några av oss i gårkväll är bankanställda men vi är i själva verket ett kompisgäng med olika mer eller mindre hedervärda jobb.
Lotten hade förutsett våra sedelplaner och kom i rundhalsad t-shirt.
Några av killarna sa efteråt att de gärna lyssnat ett par timmar till.
En kille krävde dessutom att få ett visitkort av Lotten för att kunna boka henne för ett föredrag för oberuskade damer. Lotten lämnade aldrig något visitkort…
De hade inte ens med kofot kunnat klämma ner pengar någonstans, så kyskt klädd som jag var igår. (Mer info finns i nästa inlägg.)