Hoppa till innehåll

På väg till Kalmar

En annan är så himla bra på att komma iväg i svinottan. Jag är nere på 13 minuter nu — alltså från den sekund som jag slår upp ögonen tills jag sitter på cykeln och trampar. (05:01–05:14.) Missöden får man väl räkna med då, va?

  • Jag tog fel matsäck – visserligen var det också mackor och visserligen är barnen inte så nogräknade, men den som hade gjort salamimackor får idag nöja sig med mina skinkdito.
  • Termosen läcker.
  • Mina tänder är oborstade.
  • Den djefla mannens kontokort får sig idag en oväntad resa till Kalmar.

Det hela handlar förstås om planering. Alla kläder är framlagda, hålfotsinläggen är stoppade i rätt skor, cykellamporna är kontrollerade och cykelnyckeln är framtagen. Att en modern ståltermos kan läcka anade jag inte, de oborstade tänderna ska rensas med hjälp av tuggummi, matsäcken var god och min djefla man får helt enkelt låta bli att shoppa idag.

Via kommentatorsbåset har jag förstått att jag borde stanna längre i Kalmar än vad som är fallet – men jag lovar att inspektera Långviksbadet med vedeldad bastu, Byteatern och Packhusets buffé en annan gång.

____
Såja, nu har jag bytt i Norrköping – och stått i stationshuset som jag nog har klagat på förut (äcklig laxpaj och ombyggnadhysteri på Pressbyrån som ligger för långt bort, har jag för mig att det handlade om då). Med mina starka basketben orkar jag absolut stå och vänta i en halvtimme – men alla andra stackars veklingar är det ju synd om. Ganska många slog sig ner på det kalla stengolvet, men det säger mamma alltid att man inte ska för då får man ju blåskatarr.

Kanske skulle vi i dessa ockupationstider ockupera Jernhusens kontor och påtala att vi tågresenärer vill sitta och ha mysigt?

Ja, de var tvungna att ta till med nybrutalism för att hindra folk att sitta i fönstren.
Ja, de var i Norrköping tvungna att ta till med nybrutalism för att hindra olydigt folk att sitta i fönstren.
Och hör sedan! Voff!
Basta! Och hör sedan! Voff!

För att återvända till termosen som så mystiskt läcker trots ointagligt stål, är det förmodligen så att det vilar en förbannelse över mig och mina termosar.

I tvåan i gymnasiet åkte klassen på fågelskådning med tältövernattning. Min termos med varm choklad gick sönder i tusen bitar och dränkte min extremt syntetiska sovsäck, som aldrig blev sig riktigt lik. (Forna tiders termosar hade glasinsida och var väldigt sköra, förstår ni ungdomar. Därför hade jag så smart lindat in termosen i sovsäcken. Lite som dadlar i bacon.) Jag fick sova utan ens en värmande tröja i ett tält mellan Perre och Erik S., som tyvärr inte alls tog tillfället i akt på något sätt utan låg med ryggen ogästvänligt vänd mot mig.

När jag nu tänker efter, kändes det ungefär som på stationen i Norrköping.

Share
Publicerat iBloggen

79 kommentarer

  1. När jag ser det inbjudande och generösa kaféanslaget kommer jag att tänka på bestämd form, närmare bestämt att ordet kafé är ett sådant där ord som jag måste slå upp varje gång jag ska skriva det i bestämd form (kaféet). Liksom knä, fast det är lite lättare nu sedan både knäet och knät finns med i senaste SAOL. (Förut var det bara knäet, vilket jag alltså hade väldigt svårt att förlika mig med.)

  2. Nej, vi ska inte uppmuntra populasen att sitta – då blir det bara missbrukare som ockuperar sofforna. Och minsann måste man ha avgifter på toaletterna på stora fina stadsbiblioteket, annars blir det en massa knarkare som låser in sig och … knarkar, eller vad de nu gör. Jag tycker allt att det är lite tråkigt i vrläden ibland.

  3. ö-helena: Jag som på redaktörens anmaning nyss suttit och ändrat alla mina knät till knäet. Det var en såndär grej jag inte iddes bråka om, så jag kollade inte upp det heller. Nu har jag korret hemma, men jag tror knappast att det är en sån grej som jag ska sitta och ändra tillbaka till.

    Men till nästa gång vet jag! Och det var ju en lättnad, för jag tycker som du om knäet.

    Men Lotten, var finns alla Kalmartips? Jag ska dit på höstlovet.

  4. Kalmartipsen trillade in strax innan detta inlägg publicerades — alltså i gårdagens kommentatorsbås. (Klicka på ”FÖREGÅENDE INLÄGG” här nedanför.)

    PK: Dadlar inlindade i bacon och – skjuts – in i ugnen: delikat förrätt.

    Nu är jag i Lessebo – och sitter i tyst avdelning som är full av trumsolon som läcker ut genom alla passagerarnas hörlurar. Helt ok, jag gillar trumsolon.

  5. Miss G.: Då kan man ju bara undra om redaktören har slagit upp ordet en gammal SAOL-upplaga och i så fall varför. Eller om h*n helt enkelt struntade i att slå upp det.

  6. ö-helena: Hm. det är jämnt skägg mellan de båda alternativen. Jag har inte senaste SAOL själv, vilket genast ska åtgärdas, men hon som är fastanställd på rikets största förlag borde ju ha en färsk.

    lotten: Tackar, ska genast sluka.

  7. Nu blev jag tvungen att kolla hur länge man har skrivit ”knät” och eftersom alla gamla SAOL:ar är hemma, fick SAOB duga. Resultatet blev att
    1) jag fann att artikeln om knä trycktes 1936
    2) man skrev ”knät” både 1825 och 1927
    3 det finns nåt som heter schaggsoffa!

    • Vattnet dig går blott till knät. TEGNÉR (WB) 5: 212 (c. (1825).
    • (Han) hade .. suttit i schaggsoffan med Winnie på knät. HALLSTRÖM Händ. 18 (1927).

  8. Schag från engelskans ragg (som på hundar) eller anglosaxiskans scaegga= huvudhår, även skägg. Ett sammetsartat ylletyg med lugg, ofta med mönstring åstadkommen genom inpressning av vissa partier eller genom växling mellan uppskurna och ouppskurna öglor i luggen. Idag använder man plysch i stället. Önskas en gammal schaggsoffa går det nog att ordna.

  9. lotten: Tyvärr får jag ju bo hemmahos, så Packhuset går bort. Jag noterar dock till ett annat tillfälle. Eftersom min bästa mentormamma bor i Kalmar hamnar vi där allt som oftast, och det kan ju vara kul att utforska nya muntrationer.

  10. Gerbilen

    ö-helena: vad säjs om fiskarena och murarena? För att skilja dem från fiskarna och murarna, då.

  11. Det är ju i praktiken inte vidare ofta som det föreligger risk för sammanblandning. Möjligen i ”Luca Brasi ligger med fiskarna”.

  12. Örjan

    Ett ostra inlindat i bacon. Ugnsgillat.”Angel on a horseback”.
    Urkärnad dadel, Likartat tillagad. Kulinatiskt namn saknas så vitt jag vet.

  13. Christer

    Lite kallt så här års, men på sommaren är en fika på Krusenstiernska gården ett absolut måste! I Kalmar, alltså.

  14. christer och lotten: För jäktade Lotten kan jag istället bidra med tips om ett fik som ligger inuti muren kring stadskärnan. Jag minns inte namnet, men tror det kan vara Västerport Café, vars adress är Västra vallgatan vilket ligger nära stationen, precis som det jag tänker på. På väg in i själva stan genom ett av valven i muren finns ingången till fiket. Mysigt och med goda saker att svulla på — som jag minns det fanns det chokladpraliner också, vilket i mina ögon alltid är ett tecken på djup insikt om människans natur.

  15. Christer

    Kullzénska caféet, i en lägenhet från 1900-talets början, är inte så tokigt det heller.

  16. christer: Jamen ja! Dit ska jag gå! Har för mig att jag läste om det för flera år sen, men har ännu inte varit där. Tack för tipset! Bor du i Kalmar, förresten? Det är en rackarns trevlig stad. Efter att tidigare ha varit en vit kartfläck för mig blev det en av mina favvostäder i Sverige. Jag tycker att Kalmar stämningsmässigt har en stark släktskap med Varberg, som jag fortfarande är tokig i efter att ha bott där i sex år (väldigt formativa år, som man kan ana). Vackert är det och trevlig är befolkningen och kul saker finns det att göra. Och odlingszon 1! Å …

  17. Men SATAN vad det blåser här!

    Jag är på ”Brofästet”, där Anna Toss strax ska föreläsa om kriskommunikation och sociala medier. Sedan blir det två olika workshoppar, där jag ska vara med och assistera i ett analogt sammelsurium med gula notisar och blädderblock.

  18. Ska dadlarna skjutas in i ugnen eller inne i ugnen?

    Pinchos de Dàtiles y Bacon Fritos är det godaste man kan få på tapasrestaurang oavsett!

  19. Christer

    Nej, Miss Gillette, jag bor inte längre i Kalmar, men jag har bott där och jobbat några vändor på Byteatern, även om det senast var nästan 16 år sedan.
    Och det är en riktig iakttagelse, Lotten, i Kalmar blåser det alltid som SATAN! Det blir så när man bygger en stad med snörräta gator på en holme. Vintrarna är inte att leka med. Men somrarna är underbara.

  20. Vilken sorts vapen behöver man för denna rätt och vilken sorts licens behöver man för det?

    I min stad finns det knappt nån gata alls som är snörrät, men likt förbaskat blåser det här med.

  21. Örjan

    Blåsig stad?
    Upplevt januaristorm i Amsterdam. Inga raka gator, men gränder, bredare gator och dito kanaler.
    Har aldrig sett så många, av kastvindar, sönderblåsta och slängda paraplyer.

  22. Om jag får ha en bestämd åsikt (jag kommer att ha det även vid starka protester) så finns det bara ett sätt att äta ostrat; isat, nyöppnat med lite citron. Allt annat är en styggelse. Linda gärna in dadlar, sparris, korv eller vad som helst i bacon – mycket egendomlig ovana – men ostron ska ätas naturella. Jag har serverats gratinerade, currystekta och f-n vet vad ostron. Jag har alltid skjutit dem från mig med avsmak och tydligt markerad irritation. Kanske är en liten snobb i vissa avseenden? Som Lotten och korrekturfelen.

  23. Örjan

    Skogsgurra: Håller med. Ostrat skall ätas naturellt. Ev med någon droppe citron .Och helst i halv- till heldussinmängd. Absolut ej chilisås el pepparrot . (Det får amerikanarna gärna behålla för sig själva).
    Ryttarvarianterna är för sådana som ej vill/vågar äta ”naturell råvara”.

    ”Ostra”. Minns du, som tidigare lokalbo, att det finns en ort i min grannsocken (Sundby) vid namnet. Mellan E-tuna och Sundbyholm. Vill minnas att jag någonstans läst om ursprunget till gårdsnamnet, men hittar nu inte det via Google. Ostra/östra? Nej det var något annat. Hade i varje fall inget med skaldjur att göra.

  24. skogsgurra: Jag håller med dig, men nyligen såg jag en bild där man förutom citrondropparna också hade en nypa extremt finhackad, mild lök — schalotten-, kanske. Och det måste jag säga att jag tror på. (Jag skulle i och för sig kunna äta hackad lök med citronsaft till frukost, middag och lunch, så jag är kanske inte alldeles opartisk i denna sak, men även om jag försöker bortse från denna min böjelse tycker jag att det inte låter alldeles bort i tok med löken och citronen och mollusken som trio.)

    Eller har du testat det med och kan dissa det på goda grunder?

  25. Ja, Örjan. Där har jag har till och med upplevt en afton med totalt kolad entrecôte (vi glömde den på grillen). Det kan beror på att värden serverade avsevärda mängder kolat (aktivt kol) dricka. Stället hete Ostra Knall – vilket vi alla till en början fann utomordentligt lustigt. Uppvaknandet i sommarstugan var mindre lustigt. Detta utspelades i en avlägsen forntid och jag måste nog skylla det hela på dåliga kamrater.

    Jag har glömt hur man gör finlänkar, här kommer en fullänk – på tal om Ostra Knall: http://www.gke.org/pub/files/Fraan%20grushoeg%20till%20lunchbord.pdf

  26. Jo, MG. Man får mycket ofta en liten skål med vinäger med fint hackad schalottenlök och smaksatt med lite peppar. Det funkar också mycket bra. Men bara citron blir mycket friskare. Det är som att svälja en del av Atlanten.

  27. På förekommen anledning ber jag att få meddela allmänheten följande:

    – JAG HAR ALDRIG ÄTIT OSTRON!

    Men jag har ätit SJ:s thaigryta. Nyss, faktiskt.

  28. skogsgurra: Ja, det är faktiskt enda sättet jag har ätit ostron på. Men jag blev sugen på att testa med vinäger och schalotten. Vilket ostronställe är bäst i Charleswood? *flabbar ironiskt*

    Beträffande dagar efter brukar min morsa alltid säga att det var räkorna (inte kamraterna) som var dåliga, givetvis oavsett räkhalten på menyn föregående afton.

  29. Christer

    Uppsala enda obesegrade laget i basketligan!
    Än så länge, måste man kanske tillägga, men härligt ändå!

  30. MG, Bofors hotell kan ibland förvåna. Måste kolla hur det verkar.

    Annars är Kalixrom inte illa heller. Med hackad lök, citron och lite annat. Nu blir jag riktigt hungrig!

  31. Lotten, vad beror denna avgrundsdjupa bildningsklyfta på? Umgås du i fel kretsar? Har du dåliga rådgivare? Och när du råkar ett, följ SGs råd!

  32. Gerbilen

    Lotten. Gör som Bang. Hon kände att det var en brist i en ung journalists bildning att inte ha ätit ostron så hon gick in på närmsta guldkrog och beställde och förtärde ett ensligt ostra. Hon kände vagt på sej att man förväntades dricka något också så hon beställde ett glas mjölk. Hovmästarn bleknade.
    Håller med alla som förordar ostron naturell, utan åthävor och baconkrusiduller. Men med Champagne.

  33. skogis: Ja, kolla det, och om etablissemanget i fråga överraskar på rätt sätt kan vi väl ses där och svälja i oss några mollusker? Skulle vara kul att göra nåt annorlunda såhär i höstrusket. Kanske finns fler bloggare i trakten också som vill hänga på?

  34. Jättebra idé! Hyttfogden kommer förstås med. Nu måste vi bara pricka in oss på dag/kväll med rätt grejer på menyn. Flera som ansluter? Lottens antikattält blir nog lite kyligt så här års. Men det finns utrymme och luftmadrasser för några personer.

    Och – utsikt till hänförande frukost!

    Annars får vi ordna någon form av transport hem till oss. Ingen champagne, men sekt. Om det duger?

  35. skogis: Hmm. Jag har ju inte långt hem iofs. Fast blir aftonen synnerligen animerad är det kanske bra med en reservplan.

    Men ta reda på om det verkligen kan ordnas ostron först, så kan vi spika resten sen.

  36. I min lilla pied a terre i fjällen kan jag erbjuda en hänförande utsikt som alternativ till frukost. Klent med fisk och skaldjur, dock.

  37. Detta med hänförande utsikt kommer från Blandaren. I reklamen för Hooks höghukshotell finns det både utsikt till hänförande frukost och hänförande utsikt till hänförelse och en hel del annat hänförande. På den tiden fanns inte Hooks herrgård i Småland. Jo den fanns säkert, men det var inte hotell på den tiden.

  38. Av ostron har jag ätit ett. Och blev dålig. Så nu undviker jag dem. Annars kan man kanske få ungefär samma smakupplevelse med citron i saltat vatten. Kan inte säga att smaken motiverar mig till att göra ett nytt försök.

    @Niklas: Malabar Junction var stängd igår, den enda dag jag hade tid. Är besviken!! Men kvällen med Terry Pratchett var jättetrevlig.

  39. Gerbilen

    Dieva: Har du läst Då bleknar bruden av Olle Holmberg. Gammal goding som verkligen kan få en att tappa lusten att äta ostron.

  40. Örjan

    Skogsgurra. Tänk jag kände inte till detta slag, trots att jag är uppvuxen i grannsocknen Jäder.
    Vi kanske varit alltför upptagna/fascinerade av Axel Oxenstierna, som ju är begravd i vår kyrka. Och ägde Fiholm.

  41. Örjan. Olustra låter ungefär som jag kände mig den där morgonen för länge sedan. Det är intressant att se hur ortsosäkerheten manifesterar sig tre gånger i denna tråd. Alvesta/Avesta, Linköping/Lidköping och nu Olustra/Alvastra. Jag känner mig förhållandevis välunderrättad i svensk geografi, kan till och med hålla skillnad mellan Karlsborg och Karlsborgsverken.

    På tal om slag så passerade jag Brunnbäck ”köra Jutar i älv” på vägen mot Borlänge där jag just nu befinner mig. Här residerade ju en grym fogde som, så vitt jag vet (minns inte) på något vis orsakade Vasaloppet. Tror jag.

  42. Örjan

    Många ortnamnsvarianter jag är upphov till.
    Ytterligare en ang Ostra by.
    ”kanske ordet Ostra är en förvränging av Olofsta dvs Olofstad. S:t Olof var Torshälla stads skyddshelgon”
    ur ”Kafjärden. Tradition i levande landsbygd” Lokalhistoriska Sällskapet.

  43. Örjan

    Tack för Karlsborgsverken. Nu googlat och lärt mig.
    Undrar om jag kommer att minnas denna nya lärdom.

    Karlsborg känner jag till. Sveriges ”reservhuvudstad”.
    Men jag fick min MP-utbildning på K3 i Skövde.

  44. Örjan

    Tack Niklas.
    Måste gå och kolla om Gullberg finns i fars bokhylla. Mig veterligt gillade han honom.

  45. @Niklas: Nu har jag nagelfarit Lottens text och hennes egna kommentarer men inte funnit någon Förklädd Gud-anknytning nånstans. Kanske har jag kolossalt dåligt minne, men hjälp mig!

    Att ogästvänligt vända ryggen är det jag eventuellt lutar åt att det skulle kunna vara.

  46. Örjan

    Niklas. Nej jag hittar inte.
    Var ovan finns textrader/kommentarer som hänvisar till strofer ur ”Förklädd Gud”?

  47. Örjan

    Cecilia. Förstår inte din referens. Intresserad av litteratur, men läser egentligen för lite sådan, och kan än mindre.
    Rydberg finns som god senap såvitt jag vet. Men jag antager du syftar på Viktor.

  48. Blir mycket Södermanland här. Riksförvaltarens grav har vi faktiskt varit och tittat på.

    En som nog aldrig glömmer Karlsborgsverken är den tyska chaufför som kom upp till norra Bottenviken fullständigt trasig efter en maratonkörning nerifrån sydtyskland. Bråttom var det. Jag blev kallad till porten för att prata med honom. Han pratade bara bayerska och ingen fattade vad han sa. Det visade sig att han egentligen skulle till Karlsborg med det viktiga godset och när han lånade telefonen (före mobilernas tid) och ringde hem till firman fick han en riktig, gammaldags utskällning och order att snabbast möjligt köra ner till Karlsborg. Armer Kerl kändes som ett passande uttryck.

  49. Oj … host … hmmm … jo, alltså … jag liksom bara hängde på embryo … och tyckte det var ett så uppenbart skämt och syftning till julkalendern. Någon Hjalmar Gullberg har i varje fall inte jag sett här … möjligen lite Dan Brown.

  50. Örjan

    Karlsborgsverken(Kalix) och Karlsborg (V Vättern) 120 mil avstånd
    Ensam(?) tysk förare.
    Återigen stackare.
    Tänk Karlsborg och” nedåt” ytterligare 120 mil. Frankfurt el än längre söderut?
    OK beroende på om man inkluderar ”färjemil” eller ej. Långt söderut likt förbannat.
    Undrar om chauffören tillägnade sig lagstagad vila under denna returresa till Vätterns strand? Tror inte.

  51. Gunnar slarvar när han sitter på ”fel” dator – då heter han Gunnar Englund tills jag upptäcker det och ändrar till Skogsgurra. Ordning och reda!

  52. Örjan

    OK, Jag visste, men kunde inte låta bli.
    Skogsgurra aka Gunnar Englund.

    Hittills uppskattat alla hans inlägg på denna blogg, oberoende av alias.

  53. Örjan

    Skogsgurra:
    Knäppskallar?
    Du och jag är väl idag två av dem med våra associationer.
    Från språkdiskussioner i bloggens kommentrer, över recept, till ostron, och dess anledning till bloggträff.
    Från ursprunget till Ostra till alternativa gamla ortnamn.
    Hjalmar Gullberg inte att förglömma, (i andras kommentarer), även om han för en gångs skull var felplacerad
    Och stackars chaufför som reste till Kalix isf Karlsborg.
    Undrar vilken annan blogg som erbjuder likartat i kommetatorsfältet?
    Tack Lotten för att du tillåter oss.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.