Det är kul med uppfinningar och ny teknik. Och så är det vansinnigt kul med uppfinningar som man inte visste att man behövde. Som Iphonen – det lilla telefondatoriserade surfunderverket som egentligen är av rätt klumpigt format om man har vant sig vid en liten telefon som får en att spreta med lillfingret eftersom den är just det – så liten.
Nu ska vi kombinera min Iphone med mina sovgener.
För så är det – jag har i perioder haft svårt att somna. Om jag ser tillbaka på dessa perioder, så är det inte underligt alls utan fullständigt självklart: 80-timmars jobbveckor på Nationalencyklopedin med två timmars bilpendling varje dag gjorde att jag istället för att sova låg och tänkte på alfabetisering och statusuppdateringar. (Statusuppdatering på NE var inte som på Facebook utan en kod. En artikel som fick status 18 var inskriven, status 23 innebar att faktakollen var gjord och 60 att artikeln var färdig för tryckning.)
Numera har jag bara svårt att somna om jag har druckit espresso eller om jag lägger mig för tidigt. Och det var det jag tänkte att jag skulle kontrollera via Iphonen. Så jag skaffade ”Sleep Cycle”. (Det här kommer inte att låta riktigt klokt för er om ni inte känner till modern teknik. Men min telefon mäter alltså min sömn.)
Man kalibrerar först telefonen så att den verkligen känner av rörelserna i sängen. (Ehum.) Sedan lägger man den bredvid sig, men inte under kudden. Om man har dra-på-lakan med resår som kniper åt, kan man till och med lägga in telefonen under lakanet. Och så ställer man in när man senast vill bli väckt – och så somnar man. Jag har som sagt kommit på att tricket för mig är att inte lägga mig för tidigt – mitt sovtåg går runt midnatt och innan dess är det ingen idé att stå på perrongen och huttra.
Här ser man hur jag satte på Sleep Cycle klockan 23:30 och hur jag slutade röra på mig strax efter midnatt. Och … och … hur jag tydligen var medvetslös och låg helt stilla till strax efter 06 på morgonen.
Det måste ju vara fel, sa jag och lade telefonen lite annorlunda natten efter. (Öronpropparna är ett måste eftersom valrossbrölet från min djefla man inte går att stå ut med.)
Natt nummer två var bättre ur registreringssynvinkel men inte lika skön vad gäller sömnen. Jag somnade tydligen när jag lade huvudet på kudden och glömde därför att trycka in öronpropparna. Strax efter 03 började huset skaka av snarkningarna och tydligen drömde jag under denna natt. (Som vanligt minns jag ingenting.)
Innan alla sovforskare kastar sig över mig och påpekar felmarginaler och personliga sovmönster och yttre påverkan, så ska jag brasklappa själv: jag veeeet. Det här är inte vetenskapligt korrekt och förmodligen är Iphonen och Sleep Cycle ett trubbigt instrument – men det är ju så intressant!
Fredagskvällen blev lugn – jag jobbade lite, såg lite film, jobbade lite mer och lade mig som den festliga fredagsmänniska jag är redan vid halv tolv, full av enbart förväntan inför vad som skulle komma att registreras under natten. Jämför nu denna kurva med den första. Gah! Mäh! Pah! Tråååk!
Nu är vi framme vid natten mellan lördag och söndag. På lördagen var jag först på kusinkalas med massa vin och sedan hemma hos Anna Toss med ännu mera vin och så sprang jag till sista tåget och cyklade hem utan cykellampor mellan polisbilar, bovar och banditer och kom hem till ett hus som var igenbommat och låst och ingen nyckel hade jag … så när jag väl kom i säng var jag liksom inte sömnig utan bara allmänt galen.
Men tydligen somnade jag utan problem – eller om jag bara slutade röra på mig? Tyvärr har jag ingen att fråga när det gäller mina aktiviteter eftersom jag sov i en annan säng än min djefla man (och därför inte behövde öronproppar).
Vad hände klockan halv fyra? En mardröm? Kanske skulle jag precis sätta en trea i en NBA-match och vaknade utan att få njuta av känslan?
Nu börjar jag misströsta. Alla säger ju att man sover dåligt efter alkoholintag, men antingen gör jag de inte eller så är Iphonen och Slep Cycle inte Lotten-kompatibla.
Och hur var det inatt? 
Booooooring!
Hallå, gör mig till ett projekt på en sömnklinik! Jag sover tydligen helt stilla med händerna på täcket och om jag drömmer, handlar drömmarna om … bokläsning, frimärkssamling och avslappningsövningar?
Hoppsan, nu har jag förträngt den egentliga anledningen till att folk gillar den här uppfinningen: att man väcks när man är på väg upp ur djupsömnen och därför inte känner sig lika trött som när man väcks av en hänsynslös skrällväckarklocka eller en klockradio med Gert Fylking-vrål. Om detta vet jag intet – jag har vaknat av mig själv innan alarmet hinner börja klinka sin stilla gomorronmusik. Och jag har varit precis lika glad som den lärka jag alltid är.
Som bonus på laxen och extrainformation på moset ska ni än en gång få mitt insomningstrick: jag räknar baklänges från 100. Siffrorna måste jag visualisera – inte bara räkna – och jag ser dem som numrerade basketlinnen som glider fram på flygande galgar. Om jag kommer av mig och börjar fundera på t.ex. oförrätter, efterrätter eller upphovsrätter, måste jag börja om från 100. Och jag har aldrig kommit ner till noll.
_________
Uppdatering
Kanske är det bara jag som bryr mig om min sömn och som vill registrera den, men nya frågor och svar dök upp i morse när jag verkligen inte kunde vakna. Telefonens väckarklocka ringde när jag hade bett den ringa och när någon rörde sig på det knarrande golvet i sovrummet stönade jag ”kolla så att Tolvåringen och Tioåringen får med sig gympakläder” och så somnade jag om utan att ens öppna ögonen och kolla vem det var jag hade pratat med. För jag kunde inte vakna!
Tur att jag hade möjlighet att ta sovmorgon till 09, för det gjorde jag. När man kollar på grafen för denna natt, så ser den lite jobbig ut – men framför allt befann jag mig i djupsömn precis när jag skulle vakna. Och det går ju inte.
En fråga som inte får ett svar: varför sov jag som en prinsessa på en liten ärta fastän inga förutsättningar var annorlunda jämför med andra nätter?
Ett svar på en fråga som inte har ställts: ja, man är helt klart trött om man väcks mitt i djupsömnen.
Eh … efterätter för oförrätter är för mig både länsrätt (numera omdöpt till förvaltningsdomstolen eftersom migration ingår) och kammarrätt, tingsrätt, hovrätt. Jag har figurerat i alla sammanhang.
Hallonpaj vore gott som efterrätt. Ja, jag vet att skriver som en kråka. Men Lottens skriverier väcker känslor och minnen. Kanske jag inte passar här. Nä, det gör jag nog inte.
Hejdå!
Apropå hallonpajer och kråka — vad är det för barnboksbild jag tänker på? (Det här är inte en julkalendertävling eller ett test — jag vet verkligen inte vad jag tänker på.)
Bilden som jag ser framför mig är en paj, som när man skär i den visar sig innehålla flygande kråkor. Vaaaaaaaar finns den?
Sing a song of sixpence baked in a pie
Ja! Den är det! Fast en annan bild, i en annan bok! Måste leta!
Nejnej, måste inte leta, Lotten. Måste jobba nu. Inte blogga, inte leta bilder. JOBBA, Lotten.
Nämen, Wow! Äntligen en kul applikation som jag t o m kan tänka mig att använda om det blir en iphone nästa gång jag byter mobiltelefon.
Annars tycker jag att en telefon skall användas till telefon. Kommer behöva byta om en månad eller två och fasar redan. Allt annat man kan göra med telefonen, som alla vill pracka på mig, är dumt. Jag har redan kameror/musikspelare av flera sorter/datorer med internetuppkoppling och behöver inte det i min telefon också.
Men Sleep Cycle var ju kul…
Den finns i en Richard Scarrybok.
Tydligen fotograferar kameran kanarier. Om du inte fått någon bild innan den kommit hem igen så kan jag bistå då om jag kommer ihåg det.
Boken heter Bro bro breja och är gul och full med Nursery rhimes, fast i min upplaga på svenska.
Det är i Min skattkammare – tror jag mej ha sett den där märkliga pajen. Vilken del kan jag verkligen inte minnas.
Del I sid. 69.
Håller med ökenråttan.
Tror mig ha sett det i Min Skattkammare, under barndomens 50-tal.
Fanns böckerna kvar i det Stensonska hemmet?
OK, nu hara jag läst på Wiki.
Första boken 1947 (och då var jag inte ens född- men avlades).
Sedan har den tydligen kommit i många nya upplagor, (och nytryck?)
Måste vara bra för hem där böckerna ”lästs sönder” av kärlek.
Scarry, ständigt denne Scarry. Jag tycker att dessa påklädda djur är urfåniga. liksom historierna. Eller så är de bara dåligt översatta. Men en kollega älskar dem och ritar look-alikes på vartenda anslag, diplom och arbetsblad. Jag vill inte ha mask med sko på barnens diplom.
Men, för att något hålla mej till ämnet: Det där verkar vara en kanonpryl. Hålla koll på sömnen, det vore något för mej. Jag har inte sovit bort min ungdom, inte helelr min vuxendom. Jag kanske blir en som sover bort ålderdomen när alla andra inte kan sova. vem vet.
Jag har också tyckt att man ska ringa i telefoner, men jag blir mer och mer sugen på en i-phone. När de blir mindre och billigare.
Usch vad jag s l a r v a r när jag skriver kommentarer!
Hejaheja, alla! Jag har JOBBAT som jag sa, sedan slarvat bort mitt liv vid en sidlinje (Sjuåringen är ett svart får som spelar fotboll) och sedan flängt runt och jagat allergimedicin och gurka som inte kostar 40 kr kilot och nu måste jag spela basket! (Med andra ord kommer jag att sova djupsömn även inatt?)
Scarry, Scarry, ja. Jag har blivit uppringd av en bibliotekarie med mycket bestämda åsikter i frågan, återkommer en annan dag. (Jag tror att det är just den bilden jag har i bakhuvudet.)
Baklängesräkning?
Alltid basketspelare?
Aldrig hockey? Ex.vis efter en rafflande VM-match sedd på TV.
Men OK.
Risken finns ju att coachen begär time-out med en sekund kvar, och hur skulle det då gå med insomnandet?
Min hänvisning illustrerar den dikt som Den Blyga nämnde. Fast min är på svenska.
Wow! En applikation som gör Iphonen till ett måste vid nästa telefonbyte. Jag har så jäääämrans svårt att komma upp på morgonen. Min morgonuppsyn har fått maken att tro på zombies.
Jag köpte en väckarklocka med ljus för att lättare vakna men pytt! det fungerar ju inte alls. (Maken drivs däremot till halvt vansinne av den syntetiska fågelsången.)
Jag ska prova Lottens sovmetod och se om den fungerar. Det vore annars nära till hands för mig att räkna hoppande får men eftersom vår får hoppar i verkligheten så innebär det bara ökad adrenalinhalt och nada sömn.
Nu har du fått bild på åkikringadressen.
Ja, Örjan, det är bara basketlinnen — men utan basketspelare i. Men ibland associerar jag fel när 99 dyker upp och börjar omedelbart att tänka på hockeyspelare.
När det gäller fåglarna i pajen, så var det verkligen ännu en Scarrybild som jag fantiserade om. Och den har Cecilia N skickat till mig! Tänk ändå hur ett kommentatorsbås kan spreta hej vilt!
Dieva, synd att ljusväckarklockan inte funkade för dig, jag älskar min. Enda problemet nu är att ett par av fåglarna i klockan bor även i trädgården. Så med fönstret öppet på sommaren blir jag oerhört förvirrad när det börjar flöjta vid tresnåret och det är mörkt och jag förstår inte vad som händer. Måste kanske byta till det otrevliga blipp-ljudet på klockan?
Eller, pikoföretagaren, får du flytta så långt norrut att det är ljust även vid tretiden, för att slippa just den förvirringen. 😉
Finns det andra mer exotiska fåglar att välja på i klockan så att du kan skilja klockfåglar från irl-fåglar?
Att vakna till fågelkvitter kan vara trevligt. OM det är sommarmorgon med vackert väder och man är ledig.
Kommer ihåg en väckarklocka sonen fick i present när han skulle börja första klass. Den var formad som en tupp och gol när det var dags att vakna. Effektiv var den också. Hela huset vaknade på stört. Förutom sonen dåra, som hade huvudet precis bredvid klockan.
Det är hemskt att inte kunna vakna. Ännu hemskare är att drömma att man vaknar, fortsätta drömma konstigt, inse i drömmen att man fortfarande sover och då försöka tvinga sig själv att vakna. Bästa receptet på dåligt morgonhumör och seg hela dagen.
Jag har sovit uselt inatt, helt ytan hjälp av någon ajfån. Tror dock att jag haft lite hjälp av tidsomställningen. Ja, nu är jag i P(itt)sburgh och klockan är 06.30 här och jah har inte kunnat sova mer än ytterst fragmentariskt sedan kl 4.
Sådan lämplig adress, PK. Har du på dig tröjan? 😉
Allra oftast har jag sovmorgonsmariginal, men jag försöker gå upp vid 8 iaf för att inte vara helt ur fas med resten av familjen som går upp 6-7. Somliga morgnar studsar jag upp efter makens hejdåpuss vid 7.15-7.30 somliga morgnar snoozar jag mig så långt jag kan. Men igår bestämde jag mig sonika för att ta sovmorgon efter en prestationsrik helg och då sov jag till nästan tio.
Det jobbiga med att sova på drömnivå på morgonen är ju de gånger som p1 står på och de elakingarna inte släpper in mig i samtalet! De avbryter och ignorerar mig och mina åsikter Hela Tiden!
Min åsikt är att sömnen är olika olika nätter och det är inte lätt att förutse.
Inte förutse, förutspå.
Men neeeej, P(itt)sburghs karlslok — jag skickade en ny tröja till dig igår! (Fast den är nog för liten och av fel sort. Jag skickade även en bok till Ingela, fast fel bok — och en bok till Åsna, en annan och fel den också.)
Cecilia N: Då kan du tänka dig hur jag har det, som är gift med en djefla man som är P1 personifierad.
Och anledningen till att jag hänger här i kommentatorsbåset är att jag inte kan komma på något att blogga om idag.
Skägg?
Shorts?
Fopoll?
Snorkråkor istället för pajkråkor?
Du kan ju kåsera lite runt varför basketshortsen är så mycket större än shortsen i andra sporter.
Eller shortsmode genom tiderna. När man ser gamla bilder på Ralf Edström och grabbarna undrar man ju hu de öht kunde röra sig. Står förresten storleken på shorten i omvänd proportion mot storleken på polisongerna?
Själv gillar jag basketshorts, inte bara för att jag gillar basket. Kanske det har att göra med att jag tränat kendo och aikido och tycker att hakama är otroligt stiligt (http://web.mit.edu/jpnet/kimono/man-hakama.html)?
Skumt, länken till den fina hakama-bilden funkade inte. Vi provar med den här då: https://www.kachi-do.com/budo-nord-hakama-kita-budo-black-p-1517.html
Den andra länken med hakarna funkar utmärkt!
När det gäller basketshortsen, så är modet på väg uppåt. Tjejerna rullar upp dem i midjan så att de påminner om Ralf Edströms 1974.
Jag tackar så mycket för den fela boken. Egentligen är jag en väldigt handfast människa, inte så mycket för onödig nöjesläsning. Som fyrabarnsmor är jag ganska välutbildad i bokens ämnen, men endast vad gäller de praktiska åtgärderna. De mer allmänbildande avsnitten kommer jag att läsa med stort intresse! De där f:arna som jag ännu aldrig har sett i mina trakter lär vara på väg att erövra även det inre av Norrland så det är bäst att jag utbildar mig.
Vet ni, jag sitter och tittar på semifinalen till ESC. Ensam, för ingen som jag känner står ut.
Och nu ger även jag upp, så melodifestivalengalning jag är. Allt är bedrövligt och ljudet inte synkat med bilden.
Aha, ESC = melodifestivalen. Man lär sig något nytt varje dag. Jag längtar hem till min nya tröja. Hoppas att det är en rosa Hello Kitty.
Har inte lagt märke till tjejernas shortsmode, men det kanske inte har spridit sig till Uppsala.
Och det är inga hakar, utan ett plagg som heter hakama med m. Visst är det snyggt?
Lotten, var så god och välj!
Kanske finns din bild bland dessa?
Denna bild känner jag igen, men jag tror inte att det är den som finns i Min Skattkammare.
Här sjungs och dansas Sing A Song Of Sixpence.
Ny, förhoppningsvis fungerande, länk till den bild jag har sett tidigare.
Ojsan. HakaMa ska jag rabbla nu. HakaMa!
Tack Agneta, nu har jag för första gången hört sången också — men vad läskigt med massa folk i pajen!
[…] ni ihåg att jag har en grej som mäter hur jag sover? (”Sleep Cycle” i Iphonen.) De allra flesta nätter ser grafen ut som t.ex. i fredags: Inatt […]
[…] golvet med ena foten. Men jag sov okej enligt mobilgrejmätaren Sleep Cycle (som jag har beskrivit här) trots att det var såpass lyhört att jag hörde dragkedjor dras upp och ner utanför […]
[…] jag har en sömnmätarapparat (som jag har beskrivit ingående – ”Sleep Cycle”), kan jag konstatera att den gångna natten är något att skryta med. Och minnas. […]
[…] sover på nätterna och endast undantagsvis kan låta blir att prata om knäna. Kommer ni ihåg SleepCycle, som jag blev så förtjust i för fyra år sedan? Kolla vilka framsteg jag har gjort på […]