Hoppa till innehåll

Dagen E – som i efternamn

Det som händer i gårdagens kommentatorsbås är sanslöst roligt. Vi raljerar inte, vi är inte elaka. Vi bara berättar om alla namn som får oss att skratta. Och det tar aldrig slut! Jag glömde förresten helt bort att berätta om min klasskompis Elisabet, som under första uppropet i klass 1 B på Svenshögskolan i Lund fick veta att eftersom det redan fanns en Elisabet (som kallades Lisa), så fick hon faktiskt kallas något annat.

– Vad heter du i andranamn? sa fröken.
– Tündi, sa Elisabet som hade ungerska föräldrar.
– Gott så. Då heter du Tündi från och med nu, sa fröken.

Tündi längst fram i mitten.

Jag glömde även att berätta om min klasskompis i gymnasiet, som var döpt efter kängurun i Nalle Puh: Ru. Eftersom hon hette Puide i efternamn, fick hon stava, upprepa, artikulera och förklara varje gång vi hade vikarie. Vilket vi hade ofta. (Hej PUL – jag kan radera detta om det bryter mot några lagar.)

Men sedan kommer jag inte på fler efternamn som är minnesvärda. Ex-kollegan Jonte Hansson heter Hansson eftersom hans anfader bytte från Persson, som var ett alldeles för vanligt namn, medan min släkt på pappas sida hette Harnesk och bytte till Olsson för att inte stå ut bland mängden. På mammas sida heter vi Klockhoff, Wattrangius, Sternelius, Trankil, von Essen, Terserus, Hernodius, Futhie, Plantin, Gyllenspets, Hornaeus, Rålamb, Bryngelsson, Klefberg, Krapp, Renhorn, Steuch [stök], Blanch och Eurenius – men det har jag ju skrivit om tidigare.

Hej dagbok! Nu ska jag åka till Stockholm för att äta lunch med en journalist som vill ha mig som bollplank när hon nu ska starta eget företag. Stackars  journalist, jag kommer bara att prata om mögel, basket och roliga namn – och det med mat i munnen. Sedan ska jag lyssna när Patrik Hadenius i Bild- & Ordakademins regi pratar om intressanta ting. (Ni vet den där mest irriterande eleven som sitter längst fram och ideligen räcker upp handen och knäpper med fingrarna? Hon är jag. Stackars Patrik Hadenius.)

Share
Publicerat iBloggen

63 kommentarer

  1. Min farfar hette Gunnar Johansson och drev en målerifirma. I samma stad, Göteborg, fanns en annan Gunnar Johansson. Dessvärre drev just denne Gunnar Johansson också en målerifirma. Det kanske hade gått att leva med men nu var Gunnar Johansson nummer 2, dvs inte min farfar en slarver. Klagomålen på denne Gunnar Johansson hopades likt småfåglar kring en nyligen uthängd julkärve, och givetvis spillde detta även över på farfar.
    Till sist ansåg han att ett namnbyte var enda utvägen och så fick det bli. (Nej jag tänker inte skriva här vad jag heter i efternamn. =))

  2. Vi heter Andersson och när syrran gifte sig med en Andersson blev det ett stående skämt om hon skulle ta hans efternamn, behålla sitt eller använda bägge. Så nu är de inofficiellt Andersson-Andersson. När de ordnar kalas för sina respektive familjer blir det ett evigt anderssonande hit och dit.

  3. Vad sägs om VANLIGA namn? När jag började första klass 1964 var vi sju tjejer i klassen. Fem av oss hette Lena, en hette Sonja och en hette Karin. HUR KUL VAR DET att heta Lena då? (Förmodligen var det inte så kul för vår fröken heller nu när jag tänker efter närmare!)

  4. Min mans farmor och farfar hette båda Nilsson i efternamn, ja, även innan de gifte sig så att säga. Det innebär att det är rackarns svårt att hålla reda på alla Nils och Olof och Oskar Nilsson, en och annan Ivar och Orvar i de gamla albumen, nu när di gamble gått vidare och inte kan sufflera. De står där och heter Nilsson allihop i likadana lunsiga vadmalskostymer och kaptensmössor.

    Ge mig en Eurenius eller varför inte Gyllenstropp any day!

    (Jag hette för övrigt också Nilsson ett kort tag som oäkta unge.)

  5. Andra Cecilior kan antagligen intyga att följande dialog är vanlig vid presentation:

    "Cecilia."
    "Lind?"

    Det är ganska tröttande. Men sedan sisådär tjugo år kan jag säga: "Nej, då hade jag varit gift med min svåger."
    Och frågan är om jag i så fall bytt bort Andersson.

    Det är för övrigt det konstigaste jag gjort. Istället för att hitta mig bland de översta på en lista så måste jag numera leta efter mig nånstans i mitten. Jag fattar fortfarande inte! Att inte folk fattar att jag är av den sorten som står först!

  6. Olsson

    Vi har bara son-namn i släkten åt alla håll, fram till 1900-talet, då det dyker upp en och annan -lund, -gren och -ström.

    Och min svärmor heter exakt samma som jag. Det kan vara lite krångligt ibland.

  7. Harnesk, är det vanligt? Vi har några som heter så i efternamn här i Byn. (Varför frågar jag det när det hade varit mycket enklare att göra en rikssökning på namnet? Tja. Det är väl en av de egenskaper som Lasse Berg menar gör oss till människor, det som blev neanderthalarens undergång: att han hellre googlade det i sitt slutna nätverk än att slänga ut frågan till folkgrupper som rörde sig i trakterna.)

  8. Lo

    Jag har fått överta min svägerskas namn, dvs vi har samma förnamn, hon gifte sig till ett annat efternamn och jag gifte mig till hennes. Kan vara besvärligt, åtminstone i telefon med svärfar, framförallt innan han fick hörapparat. (Innan dess förstod han inte heller "min skånska", men det är en annan historia.)

  9. Min farmor och hennes syster gifte sig med varsin Axel Pettersson. Säkert inte världens ovanligaste varken för- eller efternamn i början av 1900-talet, men ändå lite festligt.

    Jag har tagit mammas flicknamn. Hennes farfar hette Gustav Eriksson, men det fanns det visst en till i byn som gjorde. "Gustav i viken", som min gammelmorfar kallades, fick bli till Gustav Vik, som ändrades till Wik. Tänk så svårt det kan vara att stava till!

    Handlar nästa inlägg om andranamn? Mina kommer före tilltalsnamnet, vilket ibland gör att allting inte får plats på förtryckta rader. Initialer skulle kunna vara en trevlig lösning på det, kan man tycka. Comviq tycker annorlunda och skickar brev till Alma Matilda El Wik. Det där "isabeth" verkar de inte tycka är så viktigt. Tja, det låter väl tjusigt på sitt vis. el Wik, borde det väl dock heta?

  10. Min farfar hette Andersson, men var bl.a konstnär och tyckte att det var jobbigt med det allt för vanliga efternamnet. Han bytte, men efter ett tag (eller om det var på en gång, alla är döda så ingen kan tillfrågas direkt) så tyckte min far att man skulle stoppa in i ett h mitt i alltihopet som farfar hittat på, så nu får jag stava varenda gång jag ringer nånstans, vilket är ofta.

    Min förstfödda tyckte vi skulle byta till min mammas flicknamn, men hon (min mamma) har varit död så länge att vi då skulle få beställa fram bevis från landsarkivet om jag minns rätt och så ta det med PRV vilket tydligen skulle bli kostsamt.

    Så vi behåller väl namnet som ingen kan stava och dottern inte vill ha (fast av andra skäl). Jäjä.

    Och gällande nämnda dotter upptäckte jag till min fasa att hennes förnamn finns HÖGT upp på namntoppen… Så var det inte när hon kom till världen för snart sjutton år sen… :/ Skulle döpt'na till Gullan istället. Fast Klang hade hon ändå inte fått som efternamn, tyvärr. (Jag är lite kär i det namnet nu.)

  11. ksth

    Jag ser av din uppräkning av släktnamn att vi rimligen måste vara släkt med varandra, om än knappast kusiner. Min styvmormor, som dessutom också var min morfars syssling, hette också Rålamb.

  12. PUL borde inte ha något att klaga på, namnen dyker ju upp i löpande text.
    Sen kan det ju vara så att journalisten ska starta sitt företag med inriktning på just mögel, basket och roliga namn. Då blir ju lunchen med dig helt perfekt!

  13. Trillkott fanns det en som hette i efternamn på en annan avdelning än den jag jobbade på, jag träffade honom aldrig men det hade väl varit ett namn att gifta sig till? En annan jag heller aldrig träffade hette Trollsås, det var konstigare.

  14. Sitter nu på Kulturhuset i Stockholm och kommer på att jag hade en chef som hette Kent Nilsson. (Ja, precis som den underbara hockeyliraren Kenta Nilsson.)

    Chefen Kent gifte sig så med en kvinna som hette …itz i efternamn. (Jag försöker inte vara hemlig – jag minns faktiskt bara slutet. Men vi kan säga att hon heter Stina Mauritz.) Då tänkte Kent att nu kunde han ju ta hennes namn och vara lite mindre vanlig.

    Kent Mauritz …

    Han skulle ha slagit stort i Dansbandskampen. (Men behöll Nilsson.)

    En Trillkott har jag träffat i NE-sammanhang, Anna!

  15. Hi, ksth — ”styvmormor, som dessutom också var min morfars syssling”, det är lika fint som Antinomi-Helénes farfar/morfar som gifte sig med familjens mormor/farmor.

    Jag har en svägerska som heter Ingrid Bergman — gissa vad hon får för kommentarer!

  16. Lo

    Läste en gång med en Omar Sharif… Framförallt roligt den gången vi var på stor fest som skulle vara sk "slutet sällskap", så man var tvungen att skriva upp sitt namn i entrén. Efter Omar dör både Clark Gable och Greta Garbo upp…

  17. Jag har ju bloggat om namn en gång, kom jag på! Jag länkar till inlägget via mitt namn. Det är så krångligt att kolla in länkskolan varje gång och jag lär mig aldrig. Birthday.se är en riktig guldgruva om man har lite tålamod och fantasi.

  18. Ullah

    En Cecilia som heter Lind i efternamn känner jag.

  19. Sen som alltid får jag väl berätta idag vad jag borde berättat igår, nämligen att mamma faktiskt på fullaste allvar kände en Clark som uttalades Slark men som oturligt nog hamnade under en spårvagn och dog knall fall. Några omständigheter kan jag inte men jag är alltid imponerad av att min mamma går från att vara skrattfärdig (när hon berättar om namnet) till gråtfärdig (när hon berättar om spårvagnen) i samma mening.

    Angående stavning finns det nog ingen som kan stava till mina barns namn: Filip och Kajsa. Alla möjliga stavningar används, dock ej de som borde vara de mest naturliga. Eller? Hade vi valt Philiph och Qayza är jag övertygad om att fler hade lyckats.

  20. Min efternamnshistoria:
    Mamma hade en vännina med ett långt och svårstavat polsk efternamn som hon alltid behövde bokstavera. En gång, i telefon tror jag det var, började hon som vanligt: "Teresa, som det låter, R som i Robert, O som i Olle…." Hon fick brevet adresserat till "Teresa Somdetlåter". Kom fram iaf…

    Maken berättar att hans ex har en kusin, Charles, som är gift med en Linda, som har en bror Charles, som är gift med en annan Linda.

  21. Och Anna, från igår: någon Hygienus minns jag inte, däremot en Potentia. Och min egen farfar och farmor hette Zephanus och Emerentia.

    Hej förresten!

  22. örjan

    Hur vanligt är Ditt efternamn?
    http://kindo.com/index.php/sv/efternamn
    För info
    Bergman 13968 personer (Nr 50)
    Stenson 186 (Nr 1444)

    Off Topic
    937 kvinnor heter (har bokfört namnet) Lotten i Sverige.
    -Sen finns ju alla Ni andra som kallar Er Lotten.

    Tror inte Lotten Bergman har fått flyga utomlands de senaste åren.
    Det har Charlotte Bergman gjort.
    Detta avhängigt IATA:s bestämmelser

  23. Får jag bryta in med min katt, som hette Helga? Nähä. Då gör jag det:

    När hon var ny hos mig och inte alla visste om vare sig kattägandet eller namnet, så kunde jag sitta på jobbet och säga saker som "att igår var Helga dålig i magen och spydde i alla hörn", eller "Helga blir ensam i elva timmar i dag, men det klarar hon".

    Vid några tillfällen hörde jag ett vad i… från någon som trodde att jag pratade om ett barn.

    Rätt kul, faktiskt.

  24. Min fanstasilösa mor ansökte om efternamnet Eh. Det riktiga på fyra bokstäver var för långt, tyckte hon. Som tur var fick hon inte det. Herregud. Eh, eh …

    Här en rätt kul story om det vanliga förnamnet Lars som oftast kallas Lasse.

    På stampuben där jag bodde tidigare i mitt liv samlades grabbarna Lasse och jag på torsdagar för att spela dart och häva några bägare. En kväll hände det sig, som så många gånger förr, att ägaren hojtade att Lasse har samtal. Alla Lassar runt bordet reste sig och alla visste vem det var, så nu tänkte vi skoja med Lasses fjolla till sambo(A). Ena Lasse tog luren. A var så upprörd att hon inte ens hörde att det inte var hennes Lasse utan vrålade bara att han skulle komma hem, för nu skulle hon natta bebben. Vänta, sa Lasse. Nästa Lasse tog luren. A vrålade samma till honom men efter tredje Lasse fattade hon. Som straff fick Lasse pubförbud. Han kom inte till puben på en hel månad. Det hjälpte inte heller att säga att det var mitt påhitt för att spela A ett spratt, så hon inte skulle ringa till puben varje torsdag.

    Min nu levande släkt heter alla olika. Kan undra ibland om vi är släkt egentligen. De som är döda hette nåt på H allihopa både för – och efternamn. Mer vet inte jag. Tror minsann jag ska ansöka om det som wv föreslår: noluener istället för mitt nuvarande som är ett slags lövträd, hehe.

  25. En fd kollega hette som ogift Lusth i efternamn vilket inte alltid var så kul så hon bytte bort det när hon gifte sig. Innan hon bytte efternamn satt hon i kontorsrummet bredvid Stake. Och de hade väldigt tydliga namnskyltar på det företaget.

  26. Min ena svägerska(gift med makens bror) heter Gunilla. En annan svägerska (makens syster) säger ALLTID fel och kallar henne för "Gullan", apropå någon kommentar. Och jag börjar alltid skratta. Inte helt uppskattat, men det passar henne SÅ bra att kallas Gullan. Dock inte Klang.

  27. Min man låg förresten på sjukhus och undrade om alla var släkt med varandra, eftersom de hade samma efternamn. Lena Usk, Tina Usk….

  28. Min kära mor har tre för- och mellannamn och har haft sammanlagt fyra efternamn, tack vare adoption och ett par äktenskap. Tänka sig vilken serpentin till visitkort hon skulle behöva om hon hade behållit allihop! I mellannamn heter hon förresten Alice, uttalat på det lite förnämare sättet Alliiis.

    Själv heter jag Eriksson i efternamn, trots att resten av familjen heter Ericsson. Jag skriver per automatik alltid med c, men officiellt heter jag med k. Det är ganska förvirrande för alla.

    wv: scomatol. fusk-stomatol?

  29. Sitter nu på en madrass i Orangeluvans hem, men Orangeluvan ligger på lyxhotell i Pariiiis.

    Helt rätt Örjan, som Lotten får jag inte åka utomlands, bara som Charlotte. MEEEEEEEN (och detta är revolutionerande) när jag skriver under, får jag skriva "Lotten". För ens signatur får se ut hur som helst! Man kan heta Christer Enström och skriva under så att det ser ut som MNMNMNM MNMNMNMN, bara man gör det varje gång.

    Och tänk att jag bytte från ett synnerligen ovanligt efternamn till ett supervanligt. Äre tjärlek, eller va?

  30. Nå, Örjan, hur många i Sverige heter Usk?

  31. Dina, apropå "Teresa Somdetlåter" — en f.d. Bra Böcker-kollega heter Bolla Dölling. Hon har en enorm samling med kuvert som är adresserade till allt från Bölla Dolling till Bröla Darling, om jag minns rätt.

  32. Ofta får jag, när jag stavar mitt efternamn, avsluta med: "Ja, det BLIR fem 's'."

  33. Jag tror att Paula heter Mississippison.

  34. Cecilia Lind – min bekant – är inte ihop med Fredrik Åkare. Däremot är Jenny Lind sångerska.

    Och mitt eget bleka namn – både för och efter – känns ju så trist bland alla fantasifulla lättgooglade varianter. Mellannamnet Gunilla tycker jag om i alla fall, efter fasterskaran Gullan, Gunilla, Gunnel och Ingalill. (inte Klang, dock) Bröderna kompletterade med Arne och Rune.

  35. Bolla Dölling var det roligaste jag hört på mången god dag — och roligt på ett fint sätt. Det går förstås inte att toppa, men på sjukhuset där mina döttrar är födda jobbade då för tiden en läkare som hette doktor Bollen. Vad han kan ha hetat i förnamn törs jag inte ens tänka på.

  36. En tidigare arbetsbekant var gift med en iranier och hade därför ett iranskt efternamn. På hennes arbetsplats hade de börjat med att sätta upp någon rolig benämning på sina arbetsuppgifter intill namnet eftersom titlarna annars bara var av möbelslaget (byrå-) och inte särskilt beskrivande.

    Eftersom hon arbetade med att se till att de som registrerade i deras datorsystem använde enhetliga benämningar på alla begrepp så hade hon på sin skylt skrivit dit "Termpolis".

    Dagen efter tittade chefen in genom dörren: "Har du gift om dig med en grek?"

    De fick sig ett gott skratt när hon äntligen förstod vad han hade fått det ifrån.

  37. Jag har för övrigt också "ärvt" min svägerskas namn och dessutom tagit över hennes barndomsadress. Bland annat har det lett till en del förvirrade sms-konversationer med min svåger som inte alltid kommer ihåg att hon numera (sen sådär 25 år) har hans efternamn.
    När jag fick en inbjudan till 20-års återträff med klass 9 tog det mig ett tag att räkna ut att det gällde hennes klass och inte min.

    Enligt svenska namn så är vi bara två i Sverige med min förnamnskombination (och märkligt nog har jag fått en helt ny namnsdag?!). Har svårt att tro att numero duo har samma efternamn som jag så då är jag nog ensam. Hmm. Lite oväntat faktiskt.

    286 som bär mitt efternamn enligt SCB – ganska lagom tycker jag.

  38. Intressant nog verkar äldste sonen ha trillat ur folkbokföringsregistren … SCB påstår att ingen i Sverige har hans kombination av förnamn.

    Och han har "vanliga" namn, stavade SomDeLåter.

    Undrar om man måste göra något åt den saken?

  39. Självklart måste du göra något åt det, Dieva! Och rapportera om det! Tänk om din son är registrerad som Bulge Månfare Flusk istället för det han heter.

  40. Min brorsa presenterade sig en gång som Clemens Nudling en dejt och utgick från att hon skulle fatta skämtet. När hon inte gjorde det kände han sig tvingad att fortsätta vara Clemens under hela dejten.

  41. Och för att du inte ska bli för nyfiken, Lotten, så är det jag som tagit bort kommentaren ovanför. Det blev lite vajsing med datorn/hjärnan/fingrarna vilket föranledde en omkommentering.

  42. Lo

    Apropå dr Bollen, för några år sedan jobbar doktor Babar på vår vårdcentral. Mycket populärt hos barnen.

  43. Ullah

    Det var också kul med Cajus Fabricius som i och för sig inte var professor i latin men väl i klassisk grekiska.

  44. Lilla E

    Jag hade gärna varit med när oboisten Buller och slagverkaren Bang möttes första gången! (Det finns en rolig historia från tillfället som jag har glömt…)

    Eller när min holländska vän går in i notaffären och följande konversation utspelar sig:
    -Dag meneer Root.
    -Dag meneer Groen.

    (-God dag herr Röd
    -God dag herr Grön)

  45. Apropå min morfar som förlovat sig med min farmor har jag hittat en annan tjej i den lilla staden vars farfar är gift hennes med mormor.

    Det hela blir extra fint av att min farmor och morfar har ett adoptivbarn som är båda mina föräldrars syster och min faster och moster, samt ett gäng före detta fosterbarn som blir mina före detta fosterfastermostrar och fosterfarbrormorbröder. Och alla vi skruttifjutton syskon är styvkusiner. Rita upp ett släktträd på det, den som kan!

    De flesta av oss har samma jättevanliga efternamn som vi fått av en död farfar och haft kvar för att inte heta som seriemördare och galningar, men det är nog på vippen att efternamnet vi har nu också förknippas med galningar i den lilla staden …

  46. Hahaha, nej det gör jag inte!
    (heter Mississippison)

  47. örjan

    Beträffande Usk blir svaret:

    Efternamn inte hittat (av integritetsskäl uppger vi inte namn med färre än fem bärare).

    Så kanske det ändå finns.
    Däremot
    Uske 21
    Uski 24

  48. Min morfar brukade apropå namn berätta att han kände en som hette Oskar Blixt.

    Det här med att behöva stava sina namn och så blir det fel ändå.

    Elisabet Rosendal brukade få inpetat h lite här och var i sina namn och en gång när hon betonat att det skulle vara "inga h" så fick hon ett brev med "Inga H Rosendahl".

    (Och skulle du, Elisabet läsa det här så hör av dig!)

  49. Min farfar hette Johansson men bytte på 20-talet till Ejve vilket jag alltså heter. Att stava till ejve är inte alltid så lätt. Den värsta varianten som kommit fram är nog Fjuve och jag undrar vad brevbäraren tänkte.
    Under några år bodde jag i Norge och där finns en ort som heter Evje, så det fick jag alltid heta. Till och med när jag fyllt i ett formulär för ID-kort ringde de och frågade om jag stavat fel på mitt namn.
    En annan kul variant var den förhoppningsfulla firma som tyckte jag skulle beställa visitkort från dem. Det provkort de hade gjort åt mig hade namnet Niklan Eger och sen var det minst ett fel till på varje rad.

  50. Tack för dagens garv allihop!

    Och jädrar vilken gensvar det blev på min senaste namnvurm (Gullan Klang). Jag tycker bara Gullan Klang låter så filmiskt, lite som Naima Björk (en gammal kollega/kompis, som dessutom hade bärnstensgula ögon, vilket inte är så vanligt).

    Lotten, angående frågor och svar… Jag vill fortfarande ha ett långt och utförligt blogginlägg om företeelser (läs språkfel) som detta:

    "Varför nöja sig med en utställning, när man kan göra flera? Så verkar Annica Karlsson Rixon och Anna Viola Hallberg ha resonerat under arbetet med deras senaste projekt ”State of mind”." (obs, min fetning)

    wv är beredis. Familjärt namn på Bereden väg för Herran? Eller is som går att åka på eller vad?

  51. Personuppgiftslagen (PuL) säger följande: "Personuppgiftslagen gäller inte för rent privat behandling av personuppgifter. Det finns också undantag med hänsyn till offentlighetsprincipen samt tryck- och yttrandefriheten."

    Alltså kan man skoja friskt om namn. Det gör dom på teve också.

  52. Lo

    Pärlbesatt: jag känner två Gullan och en Gullbritt. ngen av dem är ens en liten aning gulliga. Riktigt riviga tanter, men det kanske man tvingas till?

  53. Ullah

    Pärlbesatt: jag ryser också flera gånger om dagen vid liknande exempel, men de blir ju vanligare och vanligare så jag tror att loppet redan är kört. Vi har förlorat. Folk kan inte detta längre.

  54. Ullah, ur led är baske mig tiden. HUR kan man inte höra att det är fel fel fel?? (Jag är bara liiiite ironisk.)

  55. Ullah och Pärlbesatt — jag lovar att jag ska skriva något om sina och deras.

  56. Mitt Gullan Klang-namn måste vara Klara Knäpp. Henne träffade jag nån gång i mina sena tonår men namnet spökar för mej än. Fast i efterhand undrar jag om hon inte hette Knapp egentligen.

    Clemens Nudling-skämtet gick mej förbi, ligger det en ordvits däruti?

    Det där med att signaturer får se ut hur som helst har lett till att mitt efternamn numera består av ett A följt av lite vågor. Däremot hade jag en kompis som vägrades skriva sitt efternamn som Lund följt av en stiliserad fisk. Man får slarva hur mycket man vill men inte rita.

  57. Lotten> Spanx! Nu känns det genast bättre! 😉

    Suvi> Klara Knapp var ju FANTASTISKT! Och jag förstod inte heller Clemenseriet, actually, men skyller på mitt tillstånd av förvirring, icke-tillfällig.

  58. Tänk att heta Uske och läsa till undersköterska.
    Man kanske borde tänka mer på att kombinera efternamn och yrkesval.

  59. Hihi, kolla på Dinas länk!

  60. Ett barn, numera stor flicka, fick många vackra namn. Så många var de, att ett inte fick plats i myndigheternas datorer, nämligen Zero. Det kanske är ofint att skriva ut det här,eftersom det är ett kändisbarn, men ni kan ju kolla här om länken fungerar.Annars får ni fråga mig om ni är nyfikna.
    Apropå slagverkare Bang, så var vi samtida på Musikhögskolan i början på 70-talet.

  61. Ben Snelder

    på Pärlbesatt,
    Jag letar efter någon som heter Naima Björk. Jag känner henne från en kibbutz i Israel: Einat, år 1985-86. Hon har födelsedag den 11 maj. .Kanske är detta den Naima du talar om. Hon är ungefär 46 år.
    Jag letar efter en lång tid för henne, utan framgång. Kanske du kan hjälpa mig.
    många tak

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.