Hoppa till innehåll

Jävla … nej f’låt … kära dagbok

Igår var det maskerad hemma hos oss. Jag var häxa, vilket jag är varje år under just den här maskeraden. Ibland är jag en död och ur graven uppgräven häxa, ibland är jag en nymördad häxa, ibland är jag en väldigt trasig häxa. En gång häxa, alltid häxa.

I köket när barnen hade fått gå ifrån.

En intet ont anande gäst visste inte varför jag ville ta bilder där ansikten inte syns.

– Det här med bloggar. Är det som en dagbok på nätet?
– Mjaeh, det är ett sätt att publicera sig så att vem som helst kan läsa.
– Varför skulle man vilja läsa andra människors dagböcker?
– Nämen jomen alltså det är liksom inte en dagb… Dessutom hade det nog varit ganska intressant att läsa andra människors dagböcker. Tänk om du hittar en dagbok på gat…
– Alex Sch…
– Ssssccchhhh. Min blogg är inte …
– Din blogg?

Hugaligen, det försvarstal för bloggar som jag spottande och fräsande och gestikulerande ideligen håller, börjar likna väckelsemöten där församlingen är lika intresserad som en dagisgrupp i trotsåldern. Tyst, min mun så får du blogga ifred.

——
Förresten. Den där extratimmen som någon skulle ha levererat inatt, vart tog den vägen? (Så här ser det ut hemma hos oss nu, fast tvärtom.)

Share
Publicerat iBloggen

26 kommentarer

  1. Jag fattar inte heller var timmen hamnade. Inte här hos mig iallafall.

  2. En till som inte fick en timme över: Sjuåringen här i huset.

    Klockan kvart över sex gick hon upp för att äta frukost och förbereda sig inför skoldagen.

  3. Själv slet jag mig upp alldeles för tidigt, med tanke på när jag kom i säng.
    Stressade ut på gatan där bästiskollegan skulle hämta mig. Och väntade…
    Först när en bekant cyklade förbi med sina barn och beklagade sig över att barn inte ställer om sig, förstod jag varför jag ännu inte var hämtad. Lomma hem igen, blunda en halvtimme på soffan och på det igen! …och tjäna herren med glädje – tja, vete sjutton.

  4. dieva

    Härligt – det här är den enda dagen på året som jag kan låtsas att jag är morgonmänniska.

    Än är bara ett fåtal klockor omställda hos oss, det brukar ta några dagar att komma på allt som måste ställas om; spis, telefoner, bilar, timers etc. Makens väckarklocka ställs om automatiskt, men först till midnatt, och Helge inväntar en lämplig tid som överensstämmer med de siffror som fungerar på hans panel.

  5. Jag njöt. Var uppe kl. sju ställde om klockor så nu var de sex. Sen gick jag tillbaka till sängen och sov med gott samvete några timmar till.
    Det där med att det skulle vara skadligt att två gånger om året tälla om klockan, de tar de upp igen nu. Fast allt verkar ju vara skadligt liksom, ät gurka, ät inte gurka, ät bara skalad gurka, ät ät inte skalad gurka om den inte är skivad in absurdum.

  6. För att inte tala om hur skadligt det är att dricka te. Jag har lovat att minska med en kopp om dagen och bara dricka 17 st.

    (Även jag har felat vad gäller klockan idag: satte mig i godan ro i bilen, körde dit jag skulle, slogs av plötslig tids- och klockpanik och undrade hur jag skulle hinna allt som skulle hinnas, körde på två hjul i en kurva — mycket skadligt — och hann till en basketmatch men var tvungen att försaka en volleybollmatch och insåg sedan att bilens klocka ju inte var omställd. Pfuuh.)

  7. Tog en rejäl sovmorgon i morse men fick lite mindre samvete när jag till min stora glädje upptäckte att klockan “bara” var elva… Som vanligt samma jäkla kaos hemma hos oss när klockan ställs om, fast jag vet om det i förväg… Fattar fortfarande inte hur dottern lyckades försova sig för att vi fick normaltid inatt, försova sig gör man på våren, vid sommartidens införande. Läste i tidningen idag (DN eller SvD) att EU utreder sommartidens vara eller inte vara…

  8. Hundra procent av dem som utsätts för fram- och bakvridningar av klockan kommer att avlida i sinom tid. Om de har tur infaller döden under sommaren – de får då leva ytterligare en timma. Om de sedan åker båt över datumlinjen fram och tillbaka kan de leva i evighet.

  9. Jag var förresten utklädd till Jack Torrance och satt och skrev på en MacBookoch vrålade REDRUM om vartannat 600 km söderut. Bra utklädsel, va?

  10. Vi ska alla dö ja, men man försöker avskaffa allt vi kan dö AV. Som tidsflyttningar med en timme hit och dit två gånger om året, diverse sjukdomar, bilolyckor, andra oförutsägbara olyckor. Ja, allt.
    Vad ska vi dö av till slut när man har avskaffat alla dödsorsaker, leda kanske?
    Lotten, jag röstar på en gemensam te-överdos ;).

  11. Vi lämnade bort barnen och fick soooovmorgon! Så den extra timmen var kalas.
    Försvarstal, ja. När ska man slippa hålla såna om sitt bloggande? Kan du inte skriva en krönika där du klargör det genialiska med att blogga en gång för alla? Eller har du redan gjort det? Jag vet! Sommarprata om det! Jag ska bombardera SR med krav på att du får sommarprata, bara du lovar att ägna hela tiden åt detta ämne. Snälla? Du har tillmötesgått mig förr – jag vet att jag kan få dig dit jag vill. Moahahaha….

  12. Själv brukar jag besvara Den Där Frågan (“är det som en dagbok på nätet”) med: “Ja, just det, det kan man säga.” Orka förklara, som barnen skulle ha sagt.

  13. IT-häxan sätter pricken över den vårtiga näsan: jag skulle borde ha vordat skullat sommarpratat redan denna sommar.

    Med alla mina manaaschers här i kommentatorsbåset kommer vi kanske att klara’t …?

    Och nu ska jag skicka alla som undrar över bloggars varande till Översättarhelena! (Var finner du ditt imponerande lugn?)

    Jessica: Skål! *muggklonk*

  14. Har du kollat i källaren? (I ämnet: “Var tar timmen vägen?”)

    Fast det är för sent nu. Du får kolla i vår.

    Och så håller jag med dieva om fördelen med denna morgon.
    Förhoppningsvis håller min gamla “summer lag”(?) i sig till imorgon då jag måste gå upp tidigt.

  15. Partyråttan

    Det behöver inte vara tidomställardag för att det ska gå åt skogen hos oss. Vi gav oss iväg till lunch hos god vän i yttre förorterna, glatt fnissande “Minns du hur det var sist när dom bjöd oss, på grillparty? Otinade kycklingar, tog ett halvt dygn att grilla och alla gäster hann bli dygn/dyngraka innan maten var klar.” Fniss fniss.

    Nåväl. Vi klev in genom värdfolkets grind. Där stod värden själv, iförd sina mest ämliga paltor och målade lite staketspjälor med falu rödfärg. Förvånade blickar utbyttes från ömse håll. “Kommer ni idag?”

    Det visade sej att vi egentligen var bjudna till den 11 november.

    Men väldigt trevligt blev det. Bara vi och värdfolket (sedan värdinnan hade lokaliserats ute i markerna där hon joggade och anslutit sej till oss andra).

    Den 11 november kommer det en himla massa mer människor. Det som ägde rum i dag var ett förberedande surprise party.

  16. cruella

    partyråttan: så fascinerande att ta fel på 28 oktober och 11 november… en gång dök vi upp en vecka för tidigt på en restaurang för doplunch. jag skyllde på bebismammans krattiga sätt att få en 7 att se ut som 1, Fram för tydliga streck på sjuorna!

    jag kan säga att hovmästaren såg lätt panikslagen ut innan vårt misstag uppdagades. och lunchen var lika god en vecka senare och roligt var det för övriga gäster att muntert håna oss;-)

  17. Var jag finner mitt lugn? Vilken förvånande fråga!Just “lugn” är väl inte det de flesta förknippar med mig …

  18. Översättarhelena:
    “Ja, just det, det kan man säga.”

    Det är det jag menar med lugn — Den Där Frågan får ju mig att leta efter stekpannor att slå någon i huvudet med.

    Siffrorna 28 och 11 är ju snarlika varandra eftersom 11×3 är 33 och … ehum.

  19. Haha, ja, det fattade jag väl! Äsch, det är bara en allmänt slapp attityd till saker och ting!

    Vad kul det är nu när man kan prenumerera på kommentarer, förresten!

  20. Oj, kan man det nu? Var, hur, jag har ju inte ändrat någon inställning och ser inget att klicka på.

    (Vad tusan, jag trodde att jag var en hejare på sån här bloggteknik!)

  21. Det är bara att kryssa för rutan “Email follow-up comments to …”, som har dykt upp under kommentarsrutan alldeles av sig självt i alla Blogger-bloggar!

  22. WOW! Coolt! (Plionk, nu hamnar en kopia på detta i din mejlbox, hej på dej Översättarhelenas dator!)

  23. Det finns f ö ett ställe där man kan räkna ut hur många på varandra direkt följande muggar te man måste dricka för att trilla av pinn . Jag börjar krokna någonstans runt 272 muggar. Nu ska man ju inte dricka på varande 272 muggar te om man ens kunde och det är ett skämt som den på min blogg som påpekade saken inte fattade.

  24. Backa bandet. SÅhär ska det vara (…) nu kan man ju inte dricka 272 på varandra följande muggar te även om man skulle vilja och det är ett skämt ska man kanske påpeka för den som inte ser det komiska i det hela. Särskilt den som kommenterade det så hos mig. (…)
    Så begripligare svenska. Och jag går och lägger mig.

  25. Oh dear, Jessika, tack. Så fantastiskt!

    Gulp down 220.90 cups of Brewed Tea and you’re history.

    (Och vad tänker jag på när jag läser detta? Jo, att det är ju för underligt att de har punkter istället för kommatecken på engelska. Och så tar jag en klunk te till.)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.