Sent igår kväll regnade det inte under en liten stund. Vi stirrade förundrat mot himlen och tänkte allihop att detta faktum ju måste utnyttjas till något vettigt.
Så alla utom Femtonåringen hoppade hopprep på trottaren.
Att hoppa hopprep är tydligen som att cykla, eftersom till och med min djefla man kom in rätt i hoppet, fixade rätta snitsen med små extrahopp och lyckades springa ut igen utan att fastna.
– Men tallyhoo, tallyhoo, jag har blivit skjuten i foten! fann jag mig tvungen att tjoa när hopporken tröt.
Fast det var bara en glasbit. Jag har nu gröpt ur och karvat loss stora skinnflikar och hällt i rysk nubbe, men glasbiten sitter kvar. Klockan är strax efter fem på morgonen och jag går med en kudde under ena armen och huvudet under den andra, en sko på ena foten och en glasbit i den andra samt en trött Trettonåring i släptåg på tåget mot Arlanda.
———
Om jag hittar äckliga toaletter eller råkar kliva på fel plan eller börjar gräla med kaptenen, kommer detta inlägg att uppdateras.
Uppdatering
På Arlanda bygger de om, så jag känner mig som hemma med jättestora trasselsuddar till sladdhärvor, sågspån, provisoriska trappor och sovande människor överallt. Hört i incheckningen:
– Luleå.
– Umeå?
– Luleå!
– Ok, Umeå.
– Nej LLLuLLLeå!
– Jajaja, lugn. Lumeå.
Uppdatering 2
Ni vet hur alla svenskar är blonda och alla på Hawaii har bastkjol och alla tyskar är rödfnasiga, ständigt drickandes öl? Alla lulebor har sedan jag var här sist skaffat foppatofflor och börjat röka cigaretter.
Nu är vi i bil på väg till Byske by the sea.
Uppdatering 3
Operation glasbit ur fot är påbörjad. Dokumentärfilmer om fyrlingar som föds med hjälp av kejsarsnitt är inget mot detta. Schlitt! Slafs! Knak!
Åh, tidiga mornar är ju underbara. Not. Särskilt när det är så mulen att det är mörkt ute. Hm, någon gång ska jag med ta mig norr om Etuna och se vad som finns där. Räknas Malung som Norrland? Det är nog det högsta jag vart.
Bara under den senaste veckan har jag har läst på två av varandra oberoende ställen att Calvados ska vara bra mot allt, gäller säkert glasbitar i foten också. Frågan är om det skall tas invärtes eller utvärtes? (prova med bägge för säkerhets skull!)
Men när du åker norrut, Ica, ta då tåget istället. Vi åkte hemifrån tio i fem och när flyget lyfter från Arlanda har vi varit på väg i nästan fyra timmar.
Serverar de månne Calvados till sargade fötter på inrikeslyg?
Aha! Jag ser en tvåmetersman! Basketspelare på ingång! Måste rusa!
f
(Tillägg till min förra kommentar.)
Oj, bra att jag fick en förklaring. Jag såg inget rep – bara ett genomskinligt spöke på väg uppåt…
Tidigt… jag tycker att jag är väldigt tidigt uppe idag… hade ätit frukost redan ½9…
Kloka människor som åker till KUUUULeå!
Hoppas tåget orkar fram i motvinden.
Oj, vad jag blev sugen på att hoppa hopprep! I min familj är alla andra rephoppningsanalfabeter (cykla kan de däremot), så det blir dock inte tal om långrep, tyvärr.
Byske får mig att tänka på när jag stod och fiskade vid Byskeälven och råkade halka i på ett grymt strömt ställe. Jag ljuger inte om jag säger att jag for 30 meter nedströms innan jag lyckades ta mig upp.
Nästa gång ska jag försöka ta mig 30 meter uppströms istället. Bara för att verka macho.
Tåg? Jag åker ju tåg jämt? Jag tycker att flyg söderut verkar bete sig som de norrut då jag satt på Arlanda i nio timmar sist.
Men… är det inte engelskmän som är rödfnasiga öldrickare?
När jag bodde i Umeå fanns det, boendes på Ålidhem, ett popband som hette Byske popgrupp. Något som man känns vid i Byske?
En hit var ”Hem ljuva hem ljuva Ålidhem – min stadsdel”, som jag som Mariehemare ställde mig kallsinnig till. Jovisst var det en trevlig låt, men sjunga om Ålidhem!
Efterlyses: Mariehemslåt.
Blir det nåt väder som liknar nåt drar vi till Byske snabbt som blixten.
Nåja, så fort det nu går med 88:as Polar och klen gammal Ford.
Jag säger bara:
BAH!
Tyskar är småfeta, rödmosiga och Jägermeisterdrickande. Alternativ till Jägern är öl som är mixad med banan. Joho då!
Engelsmän är både rödfnasiga och bleka -samtidigt. Dricker öl gör de säkert också.
(Skäll inte på mig för mina fördomar nu. Jag får skriva så för jag har goda vänner som är tyskar)
Jag har haft glasbit i fot. Doktor anbefalles. Min plockade ut den med pincett, flinade brett och visade mig: Titta vad stor den är! Jag var så där nio och och hade gått omkring med den i foten ett tag, i tron att jag fått ut allt splitter… Doktorn, Lotten. Bedövning har de också!
Byske by the sea? Är det där Bästisgrannen har sin stuga?
Jag åker dit imorgon. (Fast jag åker nog till Byske by the river.) Där hoppas jag tillbringa några lugna soliga semesterveckor. Jag vill sitta i en solstol och klippa matt-trasor. Det låter väl som semester? 🙂
Helt korrekt, Ewa, det är i Bästisgrannens stuga vi är. Jag var här otaliga gånger 1977–79, men inte alls sedan dess. Byske down town hade en försvalig mängd porslinshundar till salu. Efter att ha hällt te över hela min enda stackars medtagna hoodie, tänkte jag köpa en ny där. Det närmaste jag kom, var en prickig kjol.
Byske Popgrupp känns man inte vid här, däremot hittade jag på nätet en EP.
Glasbiten i foten opererade jag själv bort igår eftermiddag! Den var smal som ett papper och hade kilat in sig snett in, liksom på diagonalen.
För att vara lite macho ska jag idag morgondoppa mig i det 14,5-gradiga vattnet. Yes. Andas. På det sjätte smäller det.
Fanns det verkligen ingen hoodie på Challes?
Byske popgrupp måste jag fråga mina Byske-uppväxta släktingar om.
Haha, Ewa, du måste verkligen bo häri krokarna. Bästisgrannen vrålar att hon vill veta var du bor!
Challes hade rea på hoodies men utan dragkedja. Vi köpte polkagrisar på Carlstens istället.
Jag vill minnas att det var någon från eran klass som hade stuga på på södra sidan älven, ”uppi byn”. Var det bästisgrannen? Men dom har väl inte kvar den? Var håller ni till?
Mina föräldrar bor intill fågeldammen, på väg ner mot havsbadet. Men vi håller mest till i ”stugan”, dvs en bondgård på södra sidan älven, i byn Åfors. Själv bor jag i Luleå, där solen skiner för fullt just nu!
Ewa: Vi är på Svinön, i ett hemmabyggt hus med diverse gäststugor och förråd samt utedass. Och en bastu. Huga. Vet inte om det har med astman att göra, men jag är svårbastad.
När jag följde länken till Byske Popgrupps EP så insåg jag när jag där beskådat titlarna, att jag nog har den!
Men mitt stereoinnehav var tämligen obefintligt när skivan var aktuell så antagligen finns den hemma hos mamma nånstans.
Frågan är om det finns nån maskin att köra den på. (Om skivan är kvar. Mamma är INTE som Lotten och drar med sig allt när hon flyttar …)
Sista meningen blir mer stringent om ”och” byts ut mot ”som”.
Aha, Svinön. Då vet jag vilka Normans som menas i ”Normans lägda”…
Och han (Torsten) som mina föräldrar köpte sitt hus av, han har också stuga på Svinön.