Hoppa till innehåll

Lite splittrad (uppdat.)

Jag – som har internet overallt – sitter just nu i Sporthallen och väntar på en skolavslutning. Känner mig hemma, för det är här vi kollar på elitbasket i vanliga fall.Sjuåringen och Nioåringen går idag ut ettan och trean på en skola medan Trettonåringen och Femtonåringen går ut sjuan och nian på en annan. Det är helt ok, för Fyraåringen är på dagis och det var en hel timme (nu!) mellan den ena och den andra avslutningen.

Men nästa år blir det lite tuffare.

Då har vi ett barn på dagis, ett på lågstadiet, ett på mellanstadiet, ett på högstadiet och ett på gymnasiet.

Uppdatering
Och så här såg det ut. Jättecoolt.

Uppdatering
Trettonåringen satt långt bort på en annan läktare och berättade att när de släckte i lokalen och sprutade rök i dörröppningen där niorna skulle komma in, var det en människa som syntes tydligt i mörkret.

Det var jag som lystes upp av datorskärmen.

Efter avslutningen mötte vi en trevlig man som var orolig för att mitt bloggande skulle göra att jag glömmer att upptäcka världen, att jag borde leva i nuet och därför se det som händer i verkligheten.

Men det är ju det jag gör: jag upplever allt intensivare och med större koncentration med malande ordformuleringar och kameraögon. Jag är en mycket nöjd och glad bloggare som mer än gärna upplever världen dels i verkligheten, dels i bokstäver på en dator.

Uppdatering
Bilderna här ovan är förresten tagna med datorn! (Photo Booth.) Skärmen riktades mot spektaklet och så klickade jag på den röda knappen, bara.

Den glada Femtonåringen i ”cap and gown” hade på sig finskor idag: 100 år gamla kängor som hans farfars morbror bar i ur och skur. Finns det någon bland läsarna som är skoantikvarie? Nu när jag skådar given sko i sömmen, tvivlar jag plötsligt på dateringen.

Kan de vara 100 år gamla?

Eftersom skosnörena inte var uppdaterade på ett sekel, fick de krisersättas av den djefla mannens skosnören.

Dagens visdomsord:
Man bör gå med knipande tår när man inte har några skosnören.

Share
Publicerat iBloggen

21 kommentarer

  1. Ah, det killar nästan i magen när jag ser hallen! Då tänker jag på A-finalen för pojkar -91 i Billys Basket förra året, när grabbarna från vår lilla by lyckats ta sig hela vägen.
    Visserligen blev det torsk mot EB, men de gick ned med flaggan i topp.
    Säkerligen inte lika mycket väsen på läktaren idag…

  2. Stellan, det var tokmycket väsen — det var den absolut häftigaste skolavslutning jag har sett! Otroligt imponerande!

  3. Jag försöker komma ihåg mina egna avslutningar. Så här minns jag alla utom när jag gick ut gymnasiet:

    öh

    hm

    Inget!

  4. ab

    Men vad i hela friden – har de såna där amerikanska kåpor och fyrkantiga mössor på sig?

    Ärom vi icke i Sverige?

  5. Joråm, AB, men barnen går i Engelska skolan (IES) med undervisning på engelska, amerikanska, australiensiska, kanadensiska, isländska, skotska och skånska. Allt är anglifierat utom den svenska nationalsången och helt fantastiskt vad gäller undervisning och skolanda.

  6. Jättekrångligt blir det när en går ut gymnasiet i Lycksele, och en högstadiet i den lilla hemkommunen. Det kan vara en fördel med fler föräldrar än två någon enstaka gång. Fast jag vill ju helst vara överallt själv förstås.

    De två små har också treårsintervall så det kommer att hända igen. Skulle ha planerat lite bättre.

  7. ab

    Men det var ju en jävla tur att det var engelska skolan, här satt jag och sprutade adrenalin ur örona över kulturförstöringen!

  8. Ingela: Jag planerade jättebra och var mammaledig under alla upptänkliga VM och OS under tio år. Däremot skulle jag ha placerat alla barnafödslar i november och februari eftersom de månaderna behöver kalas.

    AB: Aha, jag förstår — men idag blev det helt perfekt. Internationellt och superdupersvenskt i en underbar blandning!

  9. Inte lätt när ens mamma är självlysande och avslöjad..

    Kan ni inte skicka in någon ansökan till alla skolorna nästa år, så att dom inte slutar samma dag? Men OM dom ska ha det samma dag, så får dom sprida det under dagen, kvällsavslutning låter väl mysigt..

  10. Här har vi en som slutar nian i övermorgon. Han håller just nu på med en kampanj mot föräldranärvaro på skolavslutningen. “Inga andra föräldrar kommer.” Trodde han ja! Det kollar jag upp lätt som en plätt. Vi har väl föräldramejlinglistor, för tusan. Det går inte att komma dragande med sånt där nuförtiden.

  11. Hej och hå…satt just och läste om dig och bloggandet i sporthallen och när jag såg att du hade med dig datorn och dessutom tog kort med den (!) och lystes upp i mörkret så blev jag full i skratt.

    Hade jag gjort nåt liknande så tror jag nog att sambon hade skämts ihjäl. (Klart man ska ha med sig datorn när som helst och var som helst. Det förstår väl varenda människa…) Själv har jag börjat ta kort med mobilen och skicka upp. Om jag blir beroende och behöver vård så kommer jag skylla på dig…

  12. Jag är inte skoantikvarie men lämnar en synpunkt:
    Detta att skorna UNDERTILL inte ser 100 år ut beror ju på att de bör ha halvsulats åtskilliga ggr.

    Född -35 fick jag ju RIKTIGA lädersulor först som 12-åring – under kriget var läder krisvara.

    Sedan gick man ju till skomakaren regelbundet och fick klackat och halvsulat.

  13. Jag har också läst en massa om skor nu, och funnit att det i Sverige 1910 fanns 89 skofabriker. Där jobbade 7 000 personer … men på andra ställen jobbade samtidigt hela 25 000 personer vid sina läster.

    Skoutredningen är påbörjad!

    Radiokarlen: Japp, jag drar ner vanligt folk i bloggträsket!

  14. Aha, Engelska skolan – det förklarar saken! Jag trodde att er lilla kommun också hade realtraditionerna kvar precis som vi har här. Imorgon ska vi fira systersonen som går ut nian. Det blir blommor runt halsen och hela kitet, en liten ministudent. Sånt gör de väl inte i de belevade storstäderna?

  15. Min dotter slutade redan förra veckan, på tisdagen faktiskt eller rättare sagt, hon slutade på måndagen för tisdagen hade hon magsjuka. Det var hennes första skolavslutning så det blev lite ledsamt…
    Här är det uppdelat så att grundskolan slutar en dag, gymnasiet en annan och dagis har familjekväll i slutet av maj.
    Vi har det nog ganska bra.

  16. Humlan och Kloka Theres kommer med samma förslag — att de olika stadierna ska ha separata avslutningar.

    Ju mer jag tänker på det … det kanske är så? Ingenting krockade ju med något … hm. Nästa år kanske jag kan vara självlysande på fyra olika ställen?

    Översättarhelena — säg att du måste gå på avslutningen, men bara för att du ju måste blogga om den. I själva verket struntar du i den, kan du ju säga. Eller:

    – Mina bloggkompisar kräver av mig att jag avslutningsbloggar!

  17. Pernilla

    Ska man ha mamma och pappa med sig till skolavslutningen? Varför då, de är ju inte med resten av året? Jag tror att min mormor var med på min första skolavslutning, men sen har det varit tomt på anhöriga, fram till studenten. (Som jag istället utsatte dem för 2 ggr, efter trean och efter fyran 🙂 )

    Iofs jobbade min mamma som lärare i vår hemkommun, så hennes skolavslutning krockade alltid med min. Pappas intresse av att lägga en semesterdag på skolavslutning var, förståndigt nog, lågt.

  18. Jag hävdar också att jag upplever Kista betydligt mer intensivare och med mer öppna ögon tack var bloggen.

  19. Några reflektioner (reflexioner?):

    Djefla mannen har snygga dojor! De är klassiskt svarta, de har snörning (loafers är för de som inte kan knyta skorna) och de har inte en massa tramsiga mönster. Jag hoppas att mannen inte blir skrämd av det faktum att ultrakonservativa Studiomannen har en enda typ av skor när det ska bäras lågskor. Med tanke på att mina skor från bröllopet -96 var gamla och välvårdade då och håller än förstår ni hur ofta jag köper dojor…

    En god vän till mig övertygade mig om att jag skulle köpa Lundamodellen på studentmössa när det begav sig. Jag hade aldrig hört talas om vare sig Uppsala- eller Lundamodeller utan utgick från att alla såg lika ut. Saken är klar: klart man ska ha den stiliga Lundamodellen! Numera är min (nästan) lika gulnad som alla gamla farbröders man ser å siste april…

  20. När jag gick i skolan var det föräldranärvaro upp till sexan. Och sen när jag slutade gymnasiet.

    Barnen har fått stå ut med mamma, i viss mån pappa och nån gång mormor och morfar vid skolavslutningar upp till femman. (De flyttade till högstadiet sedan.)

    När dottern slutade nian så gick jag dit. Det var ganska mycket föräldrar där. Så sen gick jag när sonen slutade åttan också.
    Imorgon slutar han nian, så då kommer morsan sättandes igen.

    Och nästa år slutar dottern gymnasiet. Ack ja, vad åren far iväg …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.