Hoppa till innehåll

Etikett: spanjoren

En gång till! En gång till! OMTAG!

Nu blir ni kanske besvikna. Av rubriken att döma skulle jag nu kunna berätta om mina spexerfarenheter (observera p:et) när jag iklädd endast korsett trippade över scenen och fick applåder för ingenting. Ropen skallade …

– En gång till! En gång till! skrek lundensarna.
– OMTAG! skrek stockholmarna.
– Kläu peå daj! skrek lustigkurrarna.

Och dääär trippade jag över scenen. Igen, igen och igen.

Men nu är det så att vi har tagit klivet in i mars igen. Eller om det är april. Repris, liksom. Kanske är det rentav blott oktober? Detta har hänt idag – vilket helt klart är ett omtag:

• För blott ett par minuter sedan fick Artonåringen veta att hans gymnasieskola tvärt avbryter all undervisning på plats och från och med måndag kör med distansundervisning som i våras. Tre personer (personal & elever) har blivit smittade på kort tid, och därför tar skolan det säkra före det oräkra.
• Spanjorens basketmatch imorrn är flyttad för att ”hela Nässjö” är satt i karantän (förmodligen är det inte en riktigt korrekt formulering från Svenska Basketbollförbundet).
• Tjugosexåringens basketmatch imorrn ska spelas precis som vanligt med all möjlig kroppskontakt.
• Alla trattkantareller har dragit nåt gammalt över sig eller flyttat hemifrån.

Men se här, uppfinningarnas moder, yada yada. Basketmatcher som kan spelas, ska spelas. Med max 50 personer per hall – så med alla spelare, coacher, sekretariat och domare finns det plats för kanske en fotograf och två chaufförer. Hej vad det går, spela spela spela, ingen som helst kroppskontakt före och efter matchen och med sprit ingniden boll och handsprit som flödar över tiljorna samt mellan fingrarna – vi ska studsa boll!

Och just idag uppvisade vår spanjors broder sjukdomssymtom. Spanjoren fick tillsammans med hustrun – Tjugosexåringen – hoppa in och coacha ett gäng 13-åringar genom att

  1. ha spanjor-brorsan sufflerande i örat
  2. ha mig fejstajmande matchen på mobilen.
Den snörvlande och i karantän placerade coachspanjoren bor i mobilen i min hand där. Vår spanjor har honom i öronen via röda sladdar.

Vår spanjor tog sig åt öronsnäckan och tystnade, blundade och lyssnade. Och så översatte han det som nyss sades på spanska till perfekt svenska samtidigt som han censurerade svordomar och emotioner.

Pfuuuh. Matchen slutade i en hedersam förlust där grabbarna fick beröm och hurrarop – precis som det ska vara.

Sedan var det dags att ta en av 172 basketbollpromenader i skogen. En gång till! Omtag! Men inga trattiga kantareller hittade vi.

Men … excuse my manners. Hur mår ni? Är allt som förr? Vad händer?

Share
22 kommentarer

Den nya dataskyddslagen – GDPR

Jag försöker verkligen att sätta mig in i GDPR med tanke på fotografering av basketmatcher och annat. Sammanfattningsvis är min tolkning att instanser inte ska kunna lagra information om någon utan att denna någon har sagt att de får det.

Källa.

Men … tolkningarna spretar som ett kommentatorsbås i april.

Jag fick nyss nedanstående information i ett mejl (inklistrad här helt utan redigering):

”Men kanske ännu viktigare idag att vi stämmer av innan med de gäster vi bjuder så de vet att de ska få en inbjudan, då det innebär att vi registrerar deras mailadresser.”

Tänk er nu ett scenario som i en Sandro Key-Åbergsk prata.


– Hej!
– Hej!
– Du, jag kommer att bjuda in dig till träffen på lördag.
– Okej.
– Snart kommer inbjudan.
– Va?
– Är du medveten om att jag kommer att bjuda in dig nu?
– Eh. Ja …?
– Bra, nu kommer inbjudan.
– Say whaat?
– Du är inbjuden till träffen på lördag.
– Du sa nyss det.
– Nej, jag sa att du kommer att få en inbjudan och frågade om du förstod det eftersom du ju måste veta att du ska få en inbjudan. Till träffen på lördag.
– Varför det?
– För att vi kommer att skriva in din mejladress i en dator.
– DATOR? Nä, då vill jag inte vara med! Min mejladress är min och den ska ingen annan ha! Jag vill inte ha din inbjudan!
– Haha, lurad, du har redan fått den! Ses på lördag?

Inbjudaren springer här skrockande från den för evigt på alla plattformar synliga gästen, vars mejladress är till allas beskådande.


Till för några veckor sedan var jag relativt omedveten om detta GDPR (General Data Protection Regulation) eller som det heter på svenska: Allmänna dataskyddsförordningen. (Men alla jag känner säger GDPR lika lätt som HBTQ eller KPML med eller utan ytterligare bokstäver inom eller utom parantes.)

Fastså kom en uppmaning från en person, som för basketens främjande ville ha tillgång till bilder från en viss basketcup från 2017. Javisst! Jag har ungefär en miljon bilder att välja mellan!

Foto: Lotten Bergman.
Den här är jag väldigt nöjd med. Beskuren blir den ju toppen!

Men kravet var att jag (den ideellt arbetande hjälten) skulle välja ut bilder på ett nytt sätt. Och nu bryter jag säkert mot någon lag när jag citerar:

”I och med den nya dataskyddförordningen GDPR blir regler kring foton på personer hårdare reglerat än tidigare. Därför önskar vi bilder där man ej kan identifiera personerna i bilden (blurrade eller fotade bakifrån till exempel) alternativ bilder på personer som samtyckt till användning eller ingått modellavtal. Isåfall önskar vi skriftliga samtycken och avtal bifogade med bilderna i fråga.”

Det handlar alltså om bilder från en basketturnering med folk från hela världen, där jag bildfokuserar på ansikten och kampen under korgen och där jag inte kan jaga samtycke eller modellavtal i efterskott. Nu ska jag blurra Artonåringens nytagna bild från en elitbasketmatch, så ska ni få se hur spännande den blir!

Foto: Moa Bergman

Kanske säger bilden mer om spelets intensitet och aktörernas ansträngning i original?

Foto: Moa Bergman

Egentligen borde jag kanske ha blurrat tröjnumren också?

Har jag då frågat personerna på bilden om de vill vara med i bloggen? Ja, i alla fall en av dem, min olydige svärson, aka spanjoren:

Skrev han ”mycket”? Nähedå!

Men nu hittar jag på Wikipedia ett nytt ord (som TNC hade kunnat gilla om TNC hade fått fortsätta med sitt viktiga arbete) – pseudonymiseras:

”Lagring av personuppgifter kräver samtycke av personen eller målsman. Om behov inte finns att identifiera personen ska personens identitet pseudonymiseras.”

Och det har jag ju! ”Spanjoren” är ju en pseudonym för Julián López Rodríguez, så han har verkligen pseudonymiserats.

Foto: Moa Bergman
Spanjoren in action. (Bilden hade dock varit sååå mycket bättre om jag inte hade klippt bort motspelaren och domaren.)

Så hur har ni det på GDPR-fronten?

Share
81 kommentarer

Spanjorens flamingo

Jag bröt ju lilltån 2008, men annars är jag jämförelsevis som en obruten förpackning. Sneda, stukade fingrar och spräckta ögonbryn samt de förnicklade knäna i all ära – men gips har inte kommit nära denna kropp.

Den nuvarande Tjugotreåringen och hennes spanjor (eller Ida & Julian som vi också kan kalla dem), har däremot andra erfarenheter.

Ida 2010.

Vanligtvis är vi vana att se spanjoren som ett temperamentsfullt yrväder på planen med Eskilstuna Basket.

Här dribblar han med höger hand, trots att han är vänsterhänt. Inte ett dugg konstigt.

Att som basketspelare fritt växla mellan höger och vänster hand när man dribblar, passar, gör lay up (”tvåtaktare”) är sådant man lär sig redan i koltåldern. Men skjuter gör man med sin bästa hand – om man inte är lite bakvänd. På bilden här ovan kan man se Julians lillebror Pablo i grå tröja på avbytarbänken. Lite kuriosa om dem två nu:

  1. Julian är vänsterhänt, men skjuter med höger för att han gjorde som han blev tillsagd och som alla andra gjorde.
  2. Pablo är högerhänt, men skjuter med vänster för att det var Julian som lärde honom hur man gjorde – genom att stå rakt framför honom som en spegelbild.

När det inte är basketsäsong, lirar Julian flaggfotboll, vilket är som en mild variant av amerikansk fotboll. Istället för tacklingar, snor man en ”flagga” (som faktiskt ser ut precis som lagbanden vi hade på gympan) av motståndaren, varpå spelet bryts.

Det är Julian som hoppar högst i röda skor, och man kan se hans vita flagga som sitter fast i ett midjeband. Motståndarens flagga är röd.

Flaggfotboll är så komplicerat att spelarna själva har de olika systemen fastsatta i en plastficka på ena armen …

Efter ett sådant här hopp som på bilden ovan, landade Julian i lördags på sin just då olyckligtvis knutna högerhand. Det sa knak och gjorde lite ont, men han ruskade på sig och lirade vidare tills matchen var vunnen. Vad han då inte visste, var att han hade fått sig en typisk boxarskada: brott på fjärde handbenet, eller som det heter på engelska …

… Bar Room Fracture … (Bild från Wikipedia.)

Julian fick sitta på akuten sådär länge att man börjar yra av hunger och frustration och blir så less att alla de andra akutpatienterna får mördande blickar eftersom de allihop kollektivt spärrar kön och faktiskt inte alls har lika ont som en viss annan. Jag fick sms-rapporter från väntrummet, och när gipsningen äntligen var färdig skickade vår spanjor detta:

(Bilden är spegelvänd. De gipsade verkligen högran.)

Sedan dess har vi …

… övat på att skjuta med vänsterhanden …
… spelat lite flaggfotboll …
… poserat med matchande lupiner …
… och hejat på Sverige i förhoppningen att det där svenska medborgarskapet ska gå igenom.

Nu har vår spanjor sedan han kom till Sverige 2012 fått i runda slängar 100 JÄTTESTORA myggbettsutslag, trillat på cykeln och skrapat sönder sig, fått en släng av borrelia, haft halv ansiktsförlamning och dessutom brutit handen. Att hans föräldrar låter honom vara kvar i vår vård är inget annat än ett under.

Share
74 kommentarer

Skillnaden mellan att gå på basket- respektive fopollsmatch

Eskilstuna har ett mycket bra fotbollslag i Damallsvenskan. Ibland går jag dit och kollar, ibland blir jag ditkommenderad för att stå i kiosken, ibland måste jag gå dit för att hålla spanjoren sällskap när Atletico Madrid kommer på besök och han behövs som tolk. När jag är där pekar jag stolt på vår målvakt, eftersom jag var hennes basketcoach för ungefär 15 år sedan.

angeldimaria
Typisk fotbollsspelare?
dwyane-wade
Typisk basketspelare, om än inte 2,5 meter lång.

Men vilka äro då skillnaderna, undrar ni som varken går på den ena eller den andra sortens match?

tunavallen
Basketpubliken skiter fullständigt i om mörka moln närmar sig arenan. Och bor sällan en meter från baslinjen.
vaktafopoll
Basketpubliken behöver sällan vakter längs planen. Eller bollpiedestaler.
fopollsvantar
Basketpubliken har inte vantar.
fopolsfilt
Eller filtar.
linjespelare
Basketpubliken tjoar inte av glädje när spelarna trampar på linjen.

Basketpubliken får dessutom ohyggligt mycket information av speakern, som funkar lite som en tv-kommentator och berättar vad som händer och vem som just nu är i händelsernas centrum och i halvtid rabblar statistik, medan fotbollspubliken får veta hur man blir medlem i klubben, var man kan köpa lotter, att kaffet är varmt och att korven den har två.

fopollsstretch
Basketpubliken får heller inte se spelarna stretcha som i en ringlek på midsommarafton.

Men om jag nu kokar ner kvällens upplevelse (det blev 3-3) och blandar basket och fotboll som i en kryddig gryta … då får man kanske detta: den spanska presskåren som kastade sig över vår basketspanjor för att intervjua honom?

jullebulle
Spanjoren ljög naturligtvis friskt om sitt enorma fotbollsintresse.
Share
75 kommentarer

Ännu en kärlekshistoria

Som jag har berättat förut, har vi ju en spanjor i huset. Skärmavbild 2015-01-16 kl. 17.08.27Det är Tjugoåringens stora kärlek och jag är förälskad i deras förälskelse. Eftersom huset vi bor i är stort, får de unga tu plats utan problem. Vi är stökiga, de är stökiga, alla spelar vi basket och det gäller att njuta medan tid är; snart flyger de säkert ur boet. Om jag inte kedjar fast dem, vill säga.

Skärmavbild 2015-01-16 kl. 17.06.03

I artikeln ovan stod det förutom allt annat fullständigt oviktigt det som måste lyftas upp:

Skärmavbild 2015-01-16 kl. 17.06.18

Så ni förstår att jag uppskattar hans närvaro? När blev jag senast kallad basketstjärna?

Julián är alltså basketspelare och numera även en mycket uppskattad lärarvikarie. Trots 2,5 år i Sverige har han dock inte fått personnummer än, för det får man inte om man

  1. inte har jobbat på ett ställe sex månader i sträck
  2. inte har 125 000 kr på banken.

Det finns andra krav som att man

  1. är sambo med en svensk(a)
  2. har en garant som står för eventuella kostnader (herr och fru Bergman)
  3. kan bevisa att man inte längre är skriven i Spanien.

(Check, check, check.)

Så länge han inte har personnummer, kan han inte t.ex. köpa försäkring eller skaffa körkort. Vi har ansökt om detta personnummer ett antal gånger och besvikelsen är lika stor varje gång.

skatteverket_brev_julian
Nej, inte personnummer denna gång heller.

Men det var faktiskt inte detta jag skulle gnöla om. Nej, nu ska jag visa vad Tjugoåringen har skrivit till honom. Hon har gett mig tillåtelse att publicera och jag är stolt som en tupp och har vrålat DET ÄR MINA GENER så att alla är trötta på mig.


 

Jag tittar på honom när han sover.

Egentligen får man kanske inte göra det, men det är svårt att låta bli när han ser ut som han gör. Hans ryckande ögonlock och de mjukt viftande ögonfransarna som liksom långsamt flaxar som en fågels vingslag. Hans vackert utkarvade sydeuropeiska läppar som ligger lätt på gavel och den ljumma luften som strömmar genom den smala strimman. Det är så obegripligt och rentav upprörande vackert, jag grips av en sakta spridande panik och undrar vad jag har gjort för att förtjäna detta: detta under av skönhet och kärlek.

Hans långsamma rörelser försvinner när hans dröm tar slut och han placerar sina armar kring min midja och han drar mig närmare. Jag följer motståndslöst efter och låter hela hans doft fylla mina lungor, mitt blod och mina tankar. Stilla ligger jag så nära hans hud jag någonsin kommit och andas honom, dricker honom, lever honom.

Jag har blivit välsignad att hitta mitt livs kärlek vid min unga ålder, och paniken blandas med oro glädje lycka förvirring vidskepelse hunger panik panik panik.

Lugnet sänker sig över hans bröst och jag somnar tätt intill. Jag somnar bredvid denna förkroppsligade kärlek och vaknar inte förrän han tittar på mig.

©Ida Bergman, 2015


idajulian

Share
112 kommentarer