Hoppa till innehåll

Dag: 22 december 2024

Facit till lucka 21 heter lucka 22 (Lilla Julkalendern 2024)

Gonatt kära bloggbåsvänner! Klockan är mittinatten och alla borde vi egentligen sova som gamla riddare i ett rimmat drama på ungefär en miljard rader. Men hur i hela friden tolkade ni luckan, som ju var som en karbonkopia av ett 700 år gammalt epos om … allt?

Karin
Såhär då: någon eller några som ger sig ut i världen för att hitta svar på något?

Thermo citerar listigt Karin Boye!

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Nog finns det mål och mening i vår färd
– men det är vägen, som är mödan värd.

Helena
Om jag nu har hittat rätt så är verket verkligen ett pussel, som dessutom har lagts om många gånger med olika bitar. Och det påminner på ett intrikat vis om kalendern själv, även om det var tänkt att bli mycket längre. DRT: den där pilgrimsresan, vars mål har blivit ett världsarv.

Ardy
Det finns många badande kvinnor i historien.

Hemul
Nu har jag också hittat skomakaren. Fast kanske tillverkade han snarare gamla benvärmare?

Jååå.

Chaucer, målad av polaren Thomas Hoccleve 1412. Eller så var de faktiskt inte alls vänner. Men Hoccleve lovade på heder och samvete att Chaucer verkligen hade ett sånt därnt skägg.

HB var alltså den gamle stöten Geoffrey Chaucer (1343–1400), som är mest känd som författare till de obegripligt ambitiösa The Canterbury Tales. (Ni som inte har läst dem, pluggat vissa rim och skrivit ett gymnasiearbete om dem, hummar nu. Ni kliar er lite i skägget och säger ”mycket intressant”.) Familjenamnet Chaucer kommer från franskans chaucier, vilket tidigare antogs betyda ’skomakare’. Nyinkommen forskning visar att det snarare är en tillverkare av strumpor eller benkläder. Milsvid skillnad.

Chaucer var inte bara författare och poet, utan hade tid att valsa runt som en vindflöjel i några andra yrken, nämligen:

  • page och hovman hos Elizabeth de Burgh (säkert släkt med Chris de Burgh)
  • soldat under Hundraårskriget, där han blev tillfångatagen, men frigiven mot lösen
  • diplomat med uppdrag som tog honom till en mängd olika länder
  • tulltjänsteman i London, där han övervakade handeln och såg till att folk betalade tull
  • förman för kungliga byggprojekt som t.ex. di däringa småhyttorna Westminster Palace och St. George’s Chapel
  • skogvaktare i den kungliga skogen i North Petherton
  • parlamentsledamot, som representerade grevskapet Kent i det engelska parlamentet.

Och här går jag och knorrar över att jag ibland känner mig splittrad i min yrkesroll.

Chaucer skrev förresten på medelengelska (se nedan), vilket var ”folkets språk”, istället för latin eller franska. Som när Darin plötsligt sjunger på svenska och inte engelska, väl? Nu ska jag ge mig på ett nästintill omöjligt projekt: att berätta vad Canterbury Tales handlar om. Håll i er.

I prologen introducerar Chaucer en grupp om ungefär 30 pilgrimer som förbereder sig för en pilgrimsfärd. Berättaren är nog Chaucer själv, och han beskriver varje pilgrim i detalj och lyfter fram deras yrken, utseenden och personligheter. För att underhålla sig under resan föreslår någon en berättartävling: varje pilgrim ska berätta fyra historier. Pilgrimen som berättar den bästa historien ska sedan belönas med en gratis måltid.

Verket behandlar könsrelationer, religion och sexuell omoral inom det engelska samhället. Han kritiserar medlemmar av adeln, prästerskapet och bondeståndet, som ofta var i konflikt med varandra, och vågade göra det på ett frispråkigt sätt som man kanske inte kan föreställa sig idag … när tiderna är annorlunda …

[mutter, mutter]

Se där, så svårt var det ju inte. Hela klabbet finns på The Project Gutenberg och är så imponerande och svårförståeligt på en gång. Exempel vill ni kanske ha?

Här kommer de (tydligen) berömda inledningsraderna (som jag inte alls kunde):

Whan that Aprille with his shoures sote
The droghte of Marche hath perced to the rote,
And bathed every veyne in swich licour,
Of which vertu engendred is the flour;

Whan Zephirus eek with his swete breeth
Inspired hath in every holt and heeth
The tendre croppes, and the yonge sonne
Hath in the Ram his halfe cours y-ronne,
[…]

Det blir på modern engelska ungefär:

When April with its sweet showers has ended
The drought of March and pierced the root, well tended,
And bathed each vein with life in such a way,
It brings forth flowers on a bright spring day;

When Zephyr too with his sweet breath inspires
Fresh buds in woods and fields, and daylight tires
As the young sun in Aries makes its way,
Completing half its course in early May;
[…]

På svenska låter det enligt översättaren Harald Jernström så här:

När blid april med sina ljumma regn
har tagit marstorr jord uti sitt hägn”
och badat varje rottråd i den fukt
som skänker liv och skapar korn och frukt

och när Zephirus med sin andedräkt
i alla hult, på varje hed har väckt
de späda skott när solen, dagens drot,
vädurens hus till hälften genomgått
[…]

Hmmmm. Hm. Jahaja. Harrrkl.

Texten i lucka 21 var en förvrängd version av en liten bit ur The Canterbury Tales – den som heter ”The Wife of Bath”. (Nej, Bath har varken med badkar eller badhus att göra.) Den handlar om att kvinnan har rätt att vara självständig!

Se här videon som handlar om stycket.

Storyn är (om ni inte orkar kolla på filmen) att en riddare begår ett övergrepp mot en ung kvinna, och sedan benådas om han kan komma på något som alla kvinnor önskar sig. (Spoiler: han kommer på att de vill få vara självständiga.) På Chaucer-engelska beskrivs handlingen så här:

”He saugh a mayde walkynge hym biforn,
Of which mayde anon, maugree hir heed,
By verray force, he rafte hire maydenhed.”

Översatt till modern engelska kan det se ut så här:

”He saw a maiden walking ahead of him,
And despite all she said,
By very force, he took her maidenhead.”

På modern svenska kan detta tolkas som:

”Han såg en ung kvinna gå framför honom,
Och trots hennes motstånd,
Tog han hennes oskuld med våld.”

Men sedan förvrängdes allt till en julkalenderlucka som istället handlade om barn och hur föräldrar ska hantera dem. Så tokigt!

Nä, hörni, nu avslutar vi med luckdragning och några embryorader! Plommonstopet, komsi komsi … vem har vi väl här … hejsan Ökenråttan – som för statistik över lyckade gissningar!

Sista luckan kommer på måndag morgon!


Här kommer embryos brädgårdstomte!

farran stormrar in med brädgårdstomten i högsta hugg

herr räka jag har funnit den

okcså morran kommrer ut ur kröket med en brudkavel i högsta hugg okcså mjöl i hela frityren

julen är gräddad det julblar jag nu

yo

men var var den det undrar jag nu

han hade grått okcså glömt sej under skrottkärran det säjer jag nu

yo

men nu ska han tvagras okcså lagras tills julgrannen är på plast okcså då ska han strå på sin herdeplast

som vaneligt det säjer jag nu yo

okcså jag ska kroka grisgrynsgröt okcså strälla fram en liten kål åt honom

då blir det en rikctigt grod jul igår igen det säjer jag nu

yo

Share
43 kommentarer