Hoppa till innehåll

Ett fågelbo, en sjuka, en dokumentär och ett kommatecken

Efter  den hemska tiodagarssjukan som hela tiden tycktes ha gått över, men som slog undan benen för mig gång på gång, klev jag på darriga ben upp. Håret såg ut som ett fågelbo och det var ytterst ovant att trä strumpor på fötterna.

Fågelboet, där jag sitter i sängen och orkar lyfta armarna rakt upp i flera sekunder för att ta bilden.

När jag nere i köket åt med kniv och gaffel för första gången på drygt en vecka, lade jag märke till hur de lät mot tallriken.

– Har besticken alltid låtit så här? sa jag förundrad.

Och blev skickad i säng igen för att sova bort yrsliga tankar.

Sedan hann ju verkligheten ifatt mig. I radiosändningen med ”Vi i femman” räknade jag rätt både på tisdagen och torsdagen och lyckades till och med rabbla planeterna i korrekt ordning. Korrekturet på boken som handlar om den röda planeten Mars hade en deadline som jag klarade av, och banne mig om jag inte till och med lyckades närvara på en basketträning.

En tiondels sekund senare får jag den där bollen i huvudet.

Men riktigt frisk blev jag nog inte förrän igår, när jag med febrig iver (men utan feber) bestämde mig för att utreda sättet som de på i den ytterst ovanliga hyllningsdokumentären om Clark Olofsson skrev namn. Med ett galet kommatecken!

Jag skrev till SVT och fick snabbt svar från programmets producent. Med kursivering och allt:

Lotten,
Jag är producent för filmen Clark – en rövarhistoria. Jag fick ditt mail angående det ”galna” kommatecknet i namnskyltarna.
Detta är ett stilgrepp inspirerat av hur man skrev namn i förundersökningsprotokoll förr.

Okej, ”stilgrepp” ursäktar ju alla möjliga olika konstnärliga friheter, men här tar det väl ändå fokus från själva innehållet i dokumentären och det som de intervjuade faktiskt säger?

Maplestream i kommentatorsbåset lyckades hitta ett exempel (inte ett riktigt alltså) på hur ett förundersökningsprotokoll såg ut 1967 – och alla jurister jag känner skakade kollektivt på huvudet och sa vadåååå?

Jamen självklart.

Så hur skrev man namn i förundersökningsprotokoll förr? Jo, på det här självklara sätter som vi alla har sett hur många gånger som helst: efternamn, kommatecken, alla förnamn, men med tilltalsnamnet understruket.

Bergman, Lotten Charlotte Lilly Elisabeth

Men kan man skriva förnamn, kommatecken, efternamn …? Nope. (Snacka om fis i rymden och droppe i Nilen. Vem bryr sig väl om konstiga namnskyltar och tokiga kommatecken? Ja, jag tydligen. Nåväl.)

Och nu – apropå namn å så – ska ni få höra om ett på alla sätt och vis perfekt ord som kommentatören hakke lärde mig idag. Cirkumfilisnärt! Bäst att jag upprepar det så att Google hinner fiska upp det innan det far ner i tidens och glömskans kvicksand. Cirkumfilisnärt!

Så nu vet ni det, alla ni som har en cool handskriven signatur: slängen som kommer allra sist innan ni lyfter pennan från papperet är en … cirkumfilisnärt!

Svenska Akademiens Ordbok, tryckt 1904. Cirkumfilisnärt!
Benjamin Franklins cirkumfilisnärt.
Share
Publicerat iBloggen

30 kommentarer

  1. Morron på er. (Vaknade helt ovanligt före groomen och vet inte riktigt vad jag ska göra. Frukost kanske? Ska man väcka honom?)

    Det är klart att man inte kan skriva namn sådär. Eller jo, man kan det uppenbarligen, men det ser inte klokt ut.

    Cirkumfilisnärtbilderna (oj! ingen röd huggorm!) syns inte i Bipaddan.

  2. PK

    Missar jag något när jag läser eller är det ett Bergman för mycket i ditt förundersökningsnamn?

  3. Nämen tack, PK! Ett Bergman för mycket! Jag raderar!

  4. Hahaha, underbart! Hoppas att du skickar där producenten en länk till detta inlägget. Stilgrepp! Tror han tappade greppet om den stilen …

    Och ordet cirkumfilisnärt (rödkrullsmarkerat) var riktigt bra, då vet jag vad det heter när jag skriver under med endast Emma. Däremot har jag det faktiskt inte när jag skriver mitt fullständiga namn.

  5. Franklin syns fortfarande inte.

  6. Syns bilderna nu? (Det är verkligen ett mysterium!)

  7. Jaaaa!

  8. Ökenråttan

    Okunnigheten gör sej bred på alla fronter. Häromnyssens kunde Lille Maken höra en ung dam, anställd på Systemet, prata med en kund om ett vin som hette ‘Rajsling’. Lille M. gled diskret upp bredvid flickebarnet och viskade ‘Det heter Risling’. ‘Man kan säja vilket som’, genmälde den unga damen tryggt. Där fick han veta hur det är ställt med Riesling!

  9. Ninja i Klockrike

    Hahaha, Ör, helt underbart. Och han i Norge hette ju Qajsling, eller hur?
    För man kan säga vilket som, för det har en tjugoåring på sysset bestämt.

    Ajsglass
    Bergsbestajgning
    Skajdåkning
    eller så

  10. Ökenråttan

    Och staden Wien heter Wajn och Wein heter Win. Hur som helst. Everything goes.

  11. Åh, ja, den sanslösa intervjun! Tacj CtLDTP!

    Apropå Ökenråttans ‘Man kan säja vilket som’ här ovan, hamnade jag i ett professionellt sammanhang i gräl och fick en utskällning under den gångna veckan pga. att jag ansåg att man skulle följa vissa rutiner och förnuftiga regler för det allmänna goda och för att fakta ska kunna tas in. (Jag hade rätt. SÅ rätt.)

  12. Ökenråttan

    Ska okunnigheten bestämma reglerna då blir det ju förtjusande.

  13. Magganini

    Tar fokus från innehållet var ordet. Orden. När de där namnskyltarna var i bild hörde man inte vad folk sa för man blev alldeles förvirrad.

    Men var det bara en hyllningsdokumentär? Oställda frågor var det sannerligen fullt av, men när han öppnade truten framstod han som en fullkomligt jubelegoistisk typ. Ytterst obehaglig.

  14. Ninja i Klockrike

    Okritisk var ordet, sa Bull.
    Just det, korkad, sa Bill

  15. Magganini

    Okrajtajsk.

  16. Ökenråttan

    Attans! Lille Pistmyran åkte ur/ut.

  17. Ack! Lille Pistmyhran! (Han skulle bara veta hur vi engagerar oss i hans åkande.)

    Apropå okrajtisk och alla andra förtjusande aj: marängsvajs!

  18. Kommer marängsvajsen från Svejtsch?

  19. Zozzo

    Okunnighet med sin kusin inkompetens brer ut sig mer och mer.
    Det där med pluralform på verben har många svårt att fatta. ”Vi gör nåt kul gammaldags” sa en kund till mig. ”Vi skriver han skola ta…” (eller vad det nu var). Det tog en halv eftermiddag för den kunden att förstå det här med verb och plural. Puh.
    Och, är det bara som jag fått för mig att tombola uttalas just så, TOMbola? (Tåmbolah). I en oerhört fånig tv-reklam för en spelsajt med det namnet säger rösten tomBÅla.
    (Jag kan som synes inte skriva fonetiskt korrekt men hoppas båset ändå förstår)

  20. Ökenråttan

    Zozzo: Vi förstår!! Och ryser!

  21. Tack Zozzo! Jag blir lika irriterad varje gång. Och hade jag inte blivit det så hade jag nog istället blivit irriterad på att de inte berättar var man hittar det här trevliga vardagsrummet med mjuka kuddar där man kan ha så trevligt och bygga ord med stora bokstäver.

    Fast det är väl på något ställe söderut förstås.

    Jag undrar om det egentligen inte finns större behov av gemensamma vardagsrum än av sajter där man blir av med pengar under förespegling att man kan få.

  22. Ökenråttan

    På engelska uttalas ‘tombola’ med betoningen på det andra o:et. Men här talar vi (väl) svenska, än så länge. ‘Tombola’ är ett italienskt ord och på italienska har det också trycket på första o:et. Att vi här i landet skulle uttala ett ursprungligen italienskt ord på engelska – uschäkta, men då blir det väl ändå lite …

  23. Magganini

    Jag blir också tokstörd på Tom Båla.
    På Wikipedia står det bland annat om tombolahjul att de ibland kallas betongblandare på grund av den yttre likheten. Jag trodde det var tvärtom.

  24. Magganini

    Alltså betongblandare kallas inte tombolahjul, bara tombola. Menar jag.

  25. Idag (läs igår) var en dag som inte blev som den skulle emedan jag missade ett tåg. Det gör jag ungefär en gång vart femtonde år, så det svider! (Det var en buss som körde för långsamt och som fastnade än här, än där. Jag tror det tog två timmar innan den av stress påkallade hjärtklappningen slutade fladdra.)

    En gång missade jag ett tåg för att jag hade satt på mig klockan uppåner på vänsterarmen.

  26. Det där med klockan vill man ju veta mer om.

  27. Jo, så här: om klockan är 15:40 och den sitter uppåner på armen, tror man att den blott är 13:50. (Om man slänger ett oerhört ickefokuserat getöga på den. Vilket jag gjorde.)

  28. Håkan (hakke)

    Åh, Scandics marängsvajs … serverad med en liten circumfilisnärt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.