Hoppa till innehåll

Vad gör du nuförtiden …?

För tusen år sedan (eller nån gång i november förra året) berättade jag att jag skulle hoppa in och hjälpa till på basketkansliet under en begränsad tid tills Eskilstuna Basket hade hittat en riktig kanslist. Vad har hänt sedan dess?

  • Jag är aldrig hemma.
  • Jag kommer inte ihåg hur det är att sova mer än 3–4 timmar i sträck.
  • Jag hinner inte blogga.
  • Jag kommer inte ihåg hur det var att dricka vin på en simpel torsdag.

Men vad gör jag då nuförtiden? Hur i hela jävla friden kan ett enkelt kansli för en ideell förening ta all upptänklig tid att sköta? Jag är ju till exempel inte ensam – det finns en heltidsanställd klubbchef som jobbar över hela tiden och truttifjutti ideellt arbetande basketnördar som sliter för blott lite beröm och applåder då och då.

  1. Jag gör listor.
  2. Jag ringer och mejlar.
  3. Jag gör ännu lite fler listor.
  4. Jag letar efter folk.
  5. Jag skriver, skriver och skriver allt mellan himmel och jord.
  6. Jag lyssnar. Oj, så jag lyssnar.
  7. Jag sitter och skriver protokoll på matcher.
  8. Jag är speaker på matcher.
  9. Jag är fotograf på matcher.
  10. Jag tränar småbarn födda 2010.
  11. Jag sätter upp krokar, byter lampor, är flyttgubbe och städare.

Och mitt i alltihop är jag radiopratare samt domare i Vi i femman. Med vänsterhanden tror jag att jag lyckas vara både hustru och mamma samt dotter och svärmor också, men jag är inte riktigt säker. Men en sak är säker: jag har aldrig tråkigt.

Någon skriver med vackra frimärken från utlandet och vill att vi skickar pins. Jag måste svara att vi inte har några.
Jag inventerar lagen – vad vill de hjälpa till med och utbildas inom?
Jag tittar in på träningar!
Jag konstaterar att vi borde anställa en arkivarie.
Jag ser att vi blandar pokaler, viktiga papper, protokolldatorn och låneskor i vad som kan tyckas vara en slumpmässig ordning, men som är ytterst effektivt planerande beroende på vem som ansvarar för vad.
Jag jagar spelaruppställningar hos motståndarlagen. (Här Katrineholm, som svarade pronto till skillnad från många andra.)
Jag skriver programbladen och slåss med skrivaren.
Jag hatar den där gamla PC:n, och jobbar på min lilla Mac. Och så stökar jag till på skrivbordet.
Jag sätter upp skyltar, lappar, listor och foton samt whiteboardtavlor.
Jag fotograferar herrlagets roliga matcher. (Det här är basketbalett.)
Ni ser? Elitbasket kan vara så här fnittrig!
Jag beordrar spanjoren att gå in till herrarnas omklädningsrum med all överbliven varmkorv som annars måste slängas.
Jag kör i ilfart på två hjul i kurvorna med ett kamerastativ eftersom herrlagscoachen glömde sitt i Stockholm.
Jag njuter av förklistrade frimärken som sparar tungan.
Jag kollapsar i Vi i femman-sändningen.
Jag ser till att även de icke svenskspråkiga coacherna vet vad de ska göra med sina lag.
Jag gör omklädningsrumsscheman. (Fint ord.)
Jag planerar RM och USM och slösar på gula notisar.
Jag ser till att alla lag fotograferas enligt ett snillrikt uttänkt schema.
Jag följer med vår afrikanske bjässe till radiostudion så att han kan intervjuas om sitt fullständigt outtröttliga arbete för att alla som vill ska få idrotta.
Jag inventerar nycklar. (Är uppe i 423 oanvändbara till lås som inte längre finns.)
Jag hittar en öronproppssponsor till alla stackars introverta som vill spela eller titta på basket men inte står ut med volymen.
Jag hittar ett visselpipelager!
Jag ger bort våra fulaste handdukar!
Jag skriver ut komplett felaktiga licenslistor som alla vet är fel, men som alla måste titta på ändå.
Jag är speaker och försöker hitta en yngre generation som vill vara speaker. (Svårt!)
Jag hittar en utbildare som är drygt två meter lång!
Jag försöker hitta på en logga. Misslyckas.
Jag lyder andras instruktioner och skapar med hjälp av Sjuttonåringen en logga som godkänns.
Jag letar efter pengar och resultat. (Jag är de gröna bubblorna.)
Jag får ett telefonsamtal från en stackars herrlagsspelare som har låst sig själv ute. Igen. (De blåa bubblorna är jag.)
Jag vet inte alltid vad jag pratar om.
Jag kan svara på nästan allt. Men inte allt.

Kort sagt: jag har sällan känt mig så oerhört nyttig. Efter en korrläsning av ett manus är jag nöjd, kan skriva en faktura och bläddra i en korrekt bok. Efter en föreläsning om mina älskade skrivregler kan jag emotta applåder och kursutvärderingar samt glädjas åt glittriga ögon som uppskattar allmänbildning. Efter en dag där jag har varit coach, informatör, medlare, flyttgubbe och detektiv slår jag mig själv nöjt för bröstet som en Tarzan och hajfajvar närmaste tvåmetersman.

Men hur länge orkar man ha dygnet-runt-jour egentligen …?

Share
Publicerat iBloggen

37 kommentarer

  1. Det är såklart roligt att ha roligt, men kanhända dämpa sig lite granna innan lilla sig går in i väggen, som di säjer?

    (Jag har sett några små korrfel i några bildtexter. De är verkligen just små. Jag tror jag schiterirom.)

    Varsågod, koppla av i en minut eller två med några sengångarungar som bräker eller tutar eller kväker. Jag måste tillstå att jag hade dålig koll på sengångarläten innan jag hörde de här små sötingarna. De ser ut som om de har gumminäsa allihop!

  2. Korrfelen beror inte på iniväggengång, utan på mitt nya, fina, lilla tangentbord med de diskretaste tangenter som någonsin skapats. Jg märker liksom inte på tryckningarna att de inte har tryckts …

  3. Nu ska jag ju inte måla fan på väggen men sist jag försökte hjälpa till överallt i en stackars fattig ekonomisk förening gick det inte så bra. Med mig alltså. Jag har först senare förstått att jag nog blev lite vidbränd. Och så drog jag på mig en kronisk sjukdom, Psoriasisartrit (som jag inte kan rekommendera), som av allt att döma utlöstes av mitt förmyckna jobbande och stressande. Lyckligtvis fick jag så småningom medicin som fungerar men det var nära att jag blivit sjukpensionär. Så ta det lite lugnt även om det är roligt!

  4. Vetenskapens nuvarande ståndpunkt är att det är farligt att jaga dammråttor och att ett hem utan dammråttor är en ohälsosam plats. Och det där arkivet tycker jag ser välskött och pålitligt ut.

    Ändra inte på det!

    Vilken insats du gör Lotten – tack vare den har en massa ungar och ungdomar mycket roligare på sin fritid än de skulle haft annars!

    Men ändra gärna på sovvanorna lite grann. Jag har sömn som hobby och kan verkligen rekommendera det!

  5. Men, sover du mindre nu än innan? Eller hade du börjat sova precis innan kanslistjobbet? Jag är kanske förvirrad, men jag trodde din kassa sömn nästan var kronisk. Vilket förstås är värdelöst, eftersom sömn är bra, skönt, hälsosamt, trevligt, vederkvickande och omöjligt att vara utan.
    Inatt sov jag dåligt på grund av för många drinkar oå kvällen, en hel dag med frisk luft på fjället kunde tydligen inte toppa det. (Vakna 05:15 var visst ändå inget problem.)

  6. Det här med sömnen beror ju mest på knät, det jävla knät som väcker mig. Men sedan, när jag har vaknat och pratat förstånd med knät, då somnar jag inte om för då måste jag fundera på om killarna i herrar B hittade sitt matchställ till slut eller om den arga mamman till nioåringen som kom till en inställd träning kommer att fortsätta vara arg i all evighet.

    (Nej, det måste jag inte alls. Jag får helt enkelt först prata förstånd med mitt knä och sedan fortsätta med hjärnan, som verkligen behöver skärpa sig.)

  7. PK

    Kul att du har kul Lotten, fortsätt med det. Kul är bra, man ser yngre ut än folk som har tråkigt och man lever längre. Win – win, liksom.

  8. Vilken tur att du inte också har fått för dig att du måste ta hand om ett vördnadsbjudande hus som du tror är omistligt för släkten i övrigt. Under den pressen levde jag i mer än fyrtio år innan jag gav upp hoppet om att få ordning på kåkfan. Jag mår mycket bättre nu. Och hinner jobba ännu mer. Med roliga grejer.

    Men du ska nog tänka efter lite. Snart kommer du att känna dig utnyttjad och hur din reaktion blir då är svårt att veta. Det kan bli otrevligt.

  9. Helt korrekt, Skogsgurrra – ”Snart kommer du att känna dig utnyttjad”. Detta händer överallt och jag måste se till att jag inte hamnar i den situationen.

    Men förresten. STOPPA PRESSARNA! Inatt sov jag sju timmar i sträck!

  10. Skönt med sju timmar! Jag tror att det är väldigt olika hur mycket, i hur långa pass och när vi behöver sova. Men min mamma sa alltid ”Einstein sov tio timmar varje natt, Hitler bara tre” och det har nog präglat mig till att vilja/behöva sova långa pass. Det går ju inte alls nu efter operationen! Men jag ska försöka hålla tillbaka mina tendenser att starta världskrig. Och jag tänker att två tretimmarspass är bättre än ett.

  11. Dieva

    Jag blir trött bara av att läsa. Det går inte att fara runt som ett torrt skinn dag ut och dag in. Så se till att du får fredad tid då du inte har jour – så sätt upp en ”Lotten har gått under jorden, åter …”-lapp ibland.

  12. Oooooh ja, jag får …

    [konstpaus]

    betalt per timme, nämligen …

    [konstpaus]

    120 kr!

    (Jag tror att det motsvarar min lön på Nationalencyklopedin 1988.)

    Men ni får inte tro att jag klagar!

    Just nu är jag på plats och skriver ett WO-protokoll eftersom våra killar som är 19 år kom hit och fann att Linköping inte kunde komma. Då måste man skriva ett protokoll och bevisa att motståndarna inte kan spela, men att vi kan det. Och så vinner vi med 20-0. (Jättetrist, tycker alla inblandade.)

  13. Christer, the Long Distance PT

    Jag brukar iofs tänka på Muminmammans citat att ”allt som är roligt är bra för magen” (och säkert knäna också). Men jag håller med om att det är bra att sova också.
    Hur som helst, det är ett fantastiskt arbete du lägger ner! Kul låter det också

  14. LupusLupus99

    Ok Lotten, det är bra att du i alla fall inte jobbar gratis med tanke
    på omfattning av ditt tillhjälp.

  15. HK

    ”Vad gör du nuförtiden …?”

    Gör och gör …?
    Ganska lite, här i skuggan under en jättelik bejaminfikus.

    Men ibland vandrar jag lite i bergen.

  16. Well that escalated quickly! som man säger. Jag uppfattade Lottens ”stackars” som kommet från hjärtat och kände mig inkluderad, trots att jag inte är introvert utan bara har känsliga öron.

  17. Örjan

    SG: Du har rätt.
    Mariann.Välkommen till gemenskapen i båset.
    Hoppas du stannar och vill återkomma med nya kommentarer.
    OT- Trevigt namn dina föräldrar valde. Det innebär att du och jag har gemensam namns-resp födelsedag.

  18. […] behöver mig inte längre, så april är min sista månad där. När jag fick det klart för mig, KASTADE jag mig på en plötsligt uppdykande jobbansökan. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.