Hoppa till innehåll

Gästbloggare: En spanjorska berättar vad som är svårast med det svenska språket!

aprender-inglesGod dag kära läsare. Jag heter Irene, är spanjorska och är kär i det svenska språket. Trots detta betyder inte det att jag inte har några svårigheter med detta, precis som ni har. Skulle ni gärna vilja veta vad spanjorer och spanjorskor har svårigheter med? Det ska jag gärna berätta:

Första svårigheten som vi finner är naturligtvis genus. Att veta om det heter en språk eller ett språk är svårt för oss. Det är ju inte logiskt och jag har inte funnit några kriterier för att veta vilket genus ord har.  

• Finns det några regler som ni skulle kunna berätta för oss för att veta om det är en eller ett?

Andra svårigheten är kopplad till substantiv också och är pluralis. Det är ju svårt, ett-ord blir vanligtvis samma (ett ord – flera ord) men det finns undantag. Då kommer en-ord: de slutar med a, bygger pluralis form med or (en skola – flera skolor) och internationella en-ord slutar med -er i pluralisform  (en restaurang, flera restauranger) men det finns undantag också (en buss – flera bussar) … Det är förvirrande!

• Finns det några mer regler som man kan tillfoga för att veta pluralisformerna?

Ordföljd har också många regler som man bör följa, men det är lite svårt att tänka att i bisatser kommer satsadverbial före verb.

biffregel
Den konstiga BIFF-regeln. (Wikipedia.)

Man glömmer ofta bort detta när man pratar. Men vi får helt enkelt lära oss placeringen av satsadverbial och att substantiv kommer i första eller tredje position i affirmativa och negativa satser men i andra position i frågor utan frågeord. Då kommer komplement, och vi får lära oss att lokal objekt kommer före temporalobjekt men både kommer efter direkt objekt (’jag dricker juice’, juice är direkt objekt). Uj, det lät inte så svårt i huvudet men när man börjar skriva alla regler så blir det lite krångligt!

• Finns det något som jag har glömt?

Partikelverb är också svårt för det har vi inte på spanska. Vi har inga verb där du kan sätta en preposition efter eller före direkt objekt och som kanske har en andra betydelse beroende på betoning (t.ex. ’hälsa på’ och ’hälsa på’). Då måste man inte bara lära sig vilka verb går tillsammans med vilka prepositioner, utan också betoning och om man får säga ”hälsa mamma på” eller inte.

sj-ljudetMen vi är inte klara med det svenska språket! Nu är det dags att prata om fonologi! Ni har ju det där speciella ljudet (som låter lite som störningar på TV måste jag säga) som man kan finna i ord som sju. Jag menar det där sj-ljudet, som för att göra det svårare, varje område uttalar olika.

Betoning är också en hård nöt att knäcka! Svenska har ju en rörlig betoning, och det betyder att även om betoning vanligtvis ligger på första stavelse, kan det hända att några ord har två stavelser som betonas. Det händer också att man lägger tryck på dubbelkonsonanterna så att det blir en annan betoning. Men jag ska inte klaga! Denna speciella betoning är det som ger svenska det speciella tonfallet som jag älskar och som gör att det låter som om man sjunger när man pratar och att det aldrig låter att ni är arga.

 Uttal och tricks för att lära sig språk

Men det finns några trick för att lära sig vilket språk som helst: ett är att använda internet och sidor som Busuu där man kan lära sig vokabulär gratis. Ett annat är att skaffa en e-mail-vän genom Interpals och det sista är att ha lektioner med Språkakademier som ger lektioner genom Skype.

Hälsningar,

Irene Orovitg Raga

alfabetet


Det här var ju alldeles fantastiskt, så jag ställde några frågor till Irene. Som ser ut så här:

irene alegreHur gammal är du och när kom du till Sverige?

– Jag är 23 (nästan 24 år) och har inte kommit till Sverige än för jag är rädd att jag ska inte överleva vintern 🙂 Jag har varit där under sommaren för att volontära och plugga svenska men jag bor fortfarande i Spanien. Fast jag funderar på att åka till Sverige och plugga fotografi.

Vad jobbar du med?

– Jag sysslar med översättning, jag har studerat på universitet och nu gör jag masteren och letar efter jobb.

Finns det något att säga om oss svenskar som inte har något med just det svenska språket att göra? (Vi vill ju gärna tro att vi är kalla och hårda på utsidan och varma små nallebjörnar på insidan.)

– Jag tror att svenskarna är jättesnälla, speciellt om de ser att du försöker att lära dig deras språk. Jag tror att det stämmer att de inte är så kalla när man känner dem bra, men det är så svårt i början att få svenska vänner … De är trevliga i alla fall, men därför att de inte uttrycker deras känslor inte samma som spanjorer och spanjorska kan jag inte säga om de tycker om mig eller om de är bara artiga.

Lycka till, Irene!

Share
Publicerat iSpråkpolis

11 kommentarer

  1. […] govänner och språkintresserade tokar: gå till Språkpolisavdelningen och se om ni kanske kan hjälpa Irene lite! (Om inte annat: bara heja på […]

  2. Ökenråttan

    Är det inte så att “det”-ord är vanligast? Då kan man chansa med -et och ha skaplig chans att få rätt.

  3. Örjan

    Gillar artikeln.
    Mycket jag inte är medveten om ang egna språket.

  4. Ack, genus är ändå svårt. Jag, som en gång i världen har läst spanska (och franska), fick ju lära mig maskulinum eller femininum för varje ord.

    Mitt bästa råd för att träna in vad som är rätt i alla de nämnda frågorna, är att träna mycket. Inte genom tråkiga listor, utan genom att läsa många olika sorts texter och lyssna mycket (på teve och radio och film), för det är så man vänjer sig vid vad som är “naturligt”, tror jag.

    Lycka till i alla fall!

  5. Jag är väldigt imponerad över din text, Irene – du har en väldig språkkänsla och har kommit långt när det gäller svenskan.

    Har du läst någon svensk poesi? Själv brukar jag utforska sångtexter på främmande språk.

    Borlänge-bandet Mando Diao har tonsatt Gustaf Fröding
    https://www.youtube.com/watch?v=_Uuhefmc_fA
    https://sv.wikisource.org/wiki/Det_är_skimmer_i_molnen_och_glitter_i_sjön

    Sofia Karlsson sjunger Evert Taube
    https://www.youtube.com/watch?v=BXykkgFVizY
    http://www.lyricsmode.com/lyrics/e/evert_taube/balladen_om_briggen_bluebird_av_hull_lyrics.html

    Vi tar en Sofia Karlsson till – denna gång Dan Andersson!
    https://www.youtube.com/watch?v=_gfB6H9JY3A
    http://runeberg.org/kolvakt/10.html

    Dikterna innehåller arkaismer här och där – mejla gärna om du har frågor!
    olle@bergman.com

  6. Irene: Han som heter ”En djefla man” här ovan är egentligen min man – Olle Bergman – så han är helt ofarlig att mejla till!

    Nu ska vi se om vi kan få spanjoren Julián att skriva något också!

  7. Jag kan bara flika in att min tyska far är jättebra på svensk grammatik i teorin! Jag inbillar mig att det är så för att han har fått lära sig språket som vuxen. Själv tyckte jag att spanska var lite knepigt, men grammatiken lättbegriplig. Jag kan inte alls prata språket, men jag pluggade spanska i tre år.

  8. Irene Orovitg

    Hej allihopa!

    Tack för alla varma ord och varma mottagande 😀 Jag försöker att titta på svenska filmer och läsa svenska böcker. Jag tycker om Camilla Läckberg för hennes böcker är lättläst och jag kan förstå dem. Dikterna har jag aldrig läst, men jag ska börja precis nu! ^^ Tack så mycket för tipsar Olle! Och jag ska mejla om jag har frågor. Uj! På min bok stod det att det var den-ord som var vanligaste, kanske är boken fel :S

    Hälsningar från varma Spanien och ha en bra midsommar!

  9. Irene! Ungefär 75 % av substantiven är n-ord!

    Av detta kan man lära sig två saker:
    1) Ökenråttan mindes fel.
    2) Lotten litar fullt och fast på Ökenråttan i alla väder.

    Vad man också kan konstatera är att när det gäller de teoretiska kunskaperna om vårt eget språk, är vi tydligen ofta ute och reser …

    (Jag stryker våra dumheter där ovan, Ökenråttan. Släng inte boken, Irene!!!)

  10. Ja, det språk man har växt upp med behöver man ju till vardags inga teoretiska kunskaper om, eftersom de praktiska kunskaperna är allomfattande och bergsäkra.

    (Sedan har olika människor växt upp med lite, lite olika praktiker när det gäller en del detaljer, och det är därför folk kan bli så vansinnigt arga på varandra när de diskuterar grammatik!)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.