Som jag har berättat förut, har jag ju basketfest i huset en gång per år. I år var temat ”återvinning”, så vi serverade gamla rester, drog fram gammalt festpynt och hade pysselstund med gamla toarullar. (Exempel på andra fester: sällskapsresan, Oscar, schlager, sjukhus, basket.)
I lördags var jag på en helt annan fest – en ta-studenten-mottagning. Det är svårt att få folk till sådana eftersom alla utgångna studenter ju firar sin bedrift (harrrkl) på samma dag och på liknande sätt och alla far omkring som rön för vinden och ingen stannar särskilt länge någonstans.
Utom jag och några till.
Jag hamnade nämligen i en så trevlig trädgård med så roligt folk att det var komplett omöjligt att ta sig därifrån. Än en gång var det basketspelare (18–53 år) och i en så salig blandning att trivseln bara kokade. Vi spelade musik på farlig dB-nivå, dansade i våra bekväma skor och orkade precis hur mycket skutt som helst eftersom vi är så ohyggligt vältränade och inte alls har ont i knäna, nej.
Men nu är frågan: vad gör en fest rolig/bra/svettig/svår att lämna?
- God mat, jovisst.
- Bubbel i långa banor, jodå.
- Musik, jaaaaa.
- Jag gillar tipsrundor och roliga tal, men det gör ju inte alla.
- Att Champions League-finalen kunde tittas på i inte bara ett utan två rum var ju fantastisk lyx.
Men till syvende och sist kanske det är en magisk faktor som man inte riktigt kan sätta fingret på? Om man googlar som en klant, kan man hitta tips som att
- ha LSD till gästerna i en låda på toa
- sätta upp tydliga förbudsskyltar mot urinering i krukväxterna
- hänga upp rena handdukar på toa (samma prioritet som LSD)
- spela trallvänlig och populär musik, men för guds skull inte jazz
- inleda all dans med jazz
- se till att ”alla har det trevligt hela tiden”.
Mina egna banala tips är att alla ska vara bekvämt klädda, kunna hitta sköna och tysta hörn att dra sig undan till och att värden ska slappna av och låta folk göra som de vill. Utom kanske att klättra upp på hustaket och gå vilse i källaren samt urinera i krukväxterna.
En ohyggligt pedagogisk tipsfilm med stort fokus på ”fun” (tio minuter lång – jösses vad de hade tålamod förr i tiden):
”We have to feed the men!”