Hoppa till innehåll

Kunskap som går förlorad

Med döden (ett ord som ska uttalas som Astrid Lindgren uttalade det: tre gånger) försvinner inte bara t.ex. rösten, stegen och snarkningarna utan även alla erfarenheter och all kunskap som har inhämtats under ett helt liv.

Ja, ni får gärna hojta ”floskelvarning!” eftersom jag påpekar självklarheter – men visst är det bedrövligt?

brain

Min pappa intervjuade – och spelade in på rullband – min farfar strax innan han dog, och fick sig till livs en helt osannolik historia som inbegrep skidåkning i flera månader, 10 000 kr innanför västen och spanska sjukan.

Därför ska man förstås intervjua den äldre generationen innan de dör.

– Hej, får jag intervjua dig innan du trillar av pinn?

Mjaeh. Det låter inte så bra, va?

– Heeej, kan inte du berätta allt du minns från ditt liv?
– Du menar innan jag kolar vippen? Tar ner skylten, kastar in handduken, kilar runt hörnet, seglar vidare, trillar av pinn och loggar ut?
– Eh. Neeeej, du har många år kvar, det är jag säker på!

Hm. Hur ska man lägga upp det?

Fast nu har jag helt snöat in på överlevnadskunskap som går förlorad. Jag och min djefla man kan t.ex. hugga ved. Kan våra barn det?huggaved Kan vi döda ett stort djur och äta upp det? Jag är faktiskt inte säker på att jag fortfarande kan rensa en fisk utan att fråga om råd och har totalt misslyckats med att lära mina barn att sticka, virka, putsa skor och åka skidor.

Bedrövligheters bedrövligheter och elände.

Men jag har hittat en intressant lista på sådant som har gått förlorat – och lärt mig en hel del.

Stradivarius – tillverkningssättet var så hemligt att blott pappa Antonio Stradivari hans söner Omobono och Francesco kände till det. När de dog, visste ingen hur man gjorde längre. (Det finns dock de som säger pffft och anser att en Stradivarius låter som vilken annan skrikande fiol som helst.)

Nepenthe – en drog som ibland kallas ”glömskedryck” på svenska, och som återfinns i Odysséen, Harry Potter och Edgar Allan Poes ”The Raven”: Quaff, oh quaff this kind Nepenthe and forget this lost Lenore! Tydligen funkade den lite som opium och var ångestdämpande. (Man kan också ta en dos basketträning, det funkar lika bra.)

• Antikytheramekanismen – något så obegripligt som en analog dator från ungefär 100 f.Kr. Obegripligt? Ja, än idag vet man inte riktigt hur den funkade. Den ser ju lite anfrätt ut:

Antikythera-Mechanism1

• Teleharmonium – ett musikinstrument som uppfanns 1897 och som skulle spela musik via telefonnätet. (Japp, nu vet jag vart [närt?] jag ska åka när jag väl får chansen att resa i tiden.)

telharmonium

Biblioteket i Alexandria som brann upp – det var som ett internet, fast f.Kr. Och där fanns säkerligen massa information om den där nepenthe.

Damaskusstål – en blandning av mjukt järn och hårt stål som gör t.ex. svärd och knivar obegripligt tuffa. Kanske måste man ha tillgång till wootz (en sorts hårt gjutstål), kanske är det bara själva slipningen som gör’t. Man vet inte!

ManraketenMånraketernas teknologi – kanske min favorit här på listan. Man kan förvisso bygga en likadan raket som Apollo och de andra grabbarna eftersom material från 1960-talet finns kvar och man till och med har kvar en raket eller två, men … dokumentationen är tydligen under all kritik! De hade så bråttom att de inte förde noggranna  böcker och alla teknikerna har ju dött eller glömt bort hur de gjorde.

[…] A lot of the information about how the engineers of the 1960s made the voyages work is invaluable. Amazingly, the records remain so disorganized and incomplete that NASA has resorted to reverse engineering existing spacecraft parts that they have lying around in junkyards as a way of understanding just how the Gemini and Apollo programs managed to work so well.

Åh, jag tycker att de ska åka till månen NUUU bara för att jag ska få se hur det funkar med modern teknik!

• Silphium – en numera utdöd medicinalväxt som funkade som preventivmedel, hostmedicin och bot mot magont, smärta i största allmänhet samt vårtor. Förmodligen är detta lösningen när det gäller mina knän … men det lär vi aldrig få veta (sade hon bittert).

pantheon

Romarnas cement! Utan denna fantastiska blandning som ingen vet hur man tillverkar idag, hade inte Pantheon och Colosseum funnits för oss att fotografera i vacker solnedgång. (Hej kommentatösen Bess!) Uppdatering! Läs här!

Colosseum

Grekisk eld, bysantinsk eld eller flytande eld – eld som inte slocknade ens under vatten! Och jo, den har jämförts med napalm, men trots att vi ju kan åka till månen (eller kanske inte, se ovan) kan man inte med säkerhet säga hur den grekiska elden skapades.

Fantastiskt. Otroligt. Men hur rensar man en fisk?

Share
Publicerat iBloggen

76 kommentarer

  1. iiiiih många roliga roliga saker iiiiihhhh

    Ursäkta, men allt det här är ju preciiiiis sådant som jag är sååååå road av!

    Jag får vokalanfall, tydligen.

    Nå, åtminstone kan jag stå för att såvida jag får omkull ett köttdjur (jag bangar inte för att försöka döda ett, men jag är inte helt, helt övertygad om min träffsäkerhet, och ska man döda ett djur så ska man döda det, pang bara, inte hållas med dålig skadeskjutning och massa bedrövligheter) — om jag får det, så kan jag ta ur och stycka på lämpligt vis. Jo, det kan jag.

    Men sen …

  2. Braaaaaaa! Läs igeeeeen! Det ääääär kul!

  3. Sa jag det? Nä, det sa jag inte.

    Teleharmonium trooooor jag inte att jag alls känner igen, ens.

    Allt det andra vet jag lite sisådär om, men just den mojängen är mig en nyhet och jag är såååååå glad!

    (Nu börjar vokaluttaget överträffa parentesuttaget. Fast det senare har jag förstås livslångt avtal om, även om jag inte vet med vem … och så har jag specialavtal om ellipser … vi tar en till …)

  4. Stålet! Damaskusstålet var ju intressant! Det måste jag fråga min stålkompis om hon känner till och om vi testat att tillverka!
    Du måste lära barnen åka skidor, det är viktigast.

  5. Stålet som alltså fanns med i listan.

  6. Kunskap som går förlorad!

    Det händer hela tiden och om nån är i förloratbranschen så är det jag och mina löss. För inte alls länge sedan “återupptäckte” Hyttis en teknik som verkligen har gått förlorad. Men som förtjänar att leva vidare. Av många skäl.

    Bakgrund till denna teknik är bland annat bland annat Uno Lamms arbete med högspänd likströmsöverföring där just transduktortekniken utnyttjades att generera tändpulser med. Transduktorer användes också för mätning av höga strömmar. Jag var inte med i Ygne, men jag hann vara med i utkanten av Pas de Calais-överföringen.

    Läs mer om den tekniken här:
    http://www.elinor.se/index.php/Teknikhistoriska-aventyr-fran-vinden.html

    Den där uppföljande artikeln, som skulle ha fötts ungefär samtidigt som Jesus, har blivit lite försenad. Kanske nästa jul…

  7. Damascenerklingor tror jag tillverkades på Vira bruk.

  8. Lo

    För att lära sig filea en fisk rekommenderar jag Lotta Lundgrens sommarprat. Mycket informativt!

  9. Man har tydligen nyligen klurat ut hur romarna gjorde sin cement. (Tung artikel värdig en Kemist Nära Lotten).

  10. Men det är ju hela vitsen med livet, universum och alltihopa! Att människor glömmer bort saker och ting och lär sig nya hela tiden.
    Det vore ju skittrist om allt blev likadant.
    Europa och Främre Asien fyllt utav motståndskraftiga ruiner, utmärkta musikinstrument, folk som far som tättingar ut i rymden, käkade libyisk fänkål och hällde garum över spagettin.

    Vem, halvtaskigt fingerfärdig, skulle våga börja spela på en Stradivariusgitarr? Skulle Woodstock inträffat om alla gitarrer var utsökta klanglådor, och hur många filmscener där folk kliver i gitarrer skulle vi missat? Försäkringsbolagen skulle ju fått spunk redan på 1700-talet vid tanken på att folk slängde upp guran över axeln och höll den i den fantastiskt byggda halsen, medan de hasade runt på tågluff?
    Och vore det inte trist om vi missat tolvsträngade Bolingitarrer och Göran Söllscher, ba’fatt man skulle ha gjort måste som Omobono?

    Filéa fisk? Jamen, nissen i filmen säger ju själv, och detta i filmens själva början att man kan be fiskhandlaren göra det åt sig. Och östersjöfisken ska man ändå inte äta för ofta, för att inte tala om insjöfisk, och är firren fångad i Nordatlanten så är den djupfryst och benfri från födseln. Inga problem.

    Nähä, så dina ungar kan inte sticka, virka, hasa plank på nederbörden, putsa gympadojor eller bygga Pantheon på gammalt, hederligt romerskt vis. Ja, då lär det ju aldrig bli folk av dem, eller hur?
    Fast jag kan ju inte påstå att jag uppfattat dem så så där rasande tafatta, de gånger jag träffat dem.
    De är väl som mina, i besittning av en enda bra egenskap.
    Att slå omvärlden med häpnad.
    Inte det sämsta.

    Det ligger något djupt egoistiskt i tanken på att samla, bevara och aktivt använda all kunskap mänskligheten samlat under sin existens. Låt folk snubbla runt i sin samtid och upptäcka världen på egen hand. På nytt. Igen och igen. Tänka nytt. Vad rätt du tänkt, fast det blev fel, är en utmärkt devis. Se på Einstein. Eller Björn Borg.

    Saker blommer, lever och dör, det är en trösterik tanke att det är så. Jag känner starkt med Muminmamman, just det att allt är så osäkert gör mig väldigt lugn.

    Låt livet vara fullkomligt osäkert och livsfarligt och fyllt av drömmar.

    Hej, hej, från ett Mumintroll som inte är som de andra.

  11. PGW

    Vokalanfall, vilket underbart ord, tack!

    Hela mitt yrke är en lång radda av saker alla glömt och ingen frågar efter. Vem bryr sig om mina kunskaper i att fixa fel filslut 70 i en Quark 3.32-fil till exempel? Det var en höjdarns grej att kunna en gång i tiden. Frustrerande yrke att ständigt bara lämna kunskap bakom sig och försöka trycka in nytt.

  12. Talibanerna sprängde gamla tempel och andra minnesmärken. Tydligen för att allt gammalt var skit?
    Att biblioteket i Alexandria brann var alltså en välgärning?

  13. Men är det inte lite skillnad mellan att kunskap bevaras i museum och arkiv och på att folk i allmänhet har en massa kunskaper som man inte har haft nytta av sedan Hedenhös? Jag tolkar inte Ninjas text som att hon tycker att det är av godo att spränga ruiner och elda ner bibliotek, snarare att gemene man inte har så stor nytta av gamla kunskaper i vardagslivet och att ett visst mått av okunskap är bra för kreativitet och utveckling.

  14. Tack, PK-tlt! Exaktemente så menar jag.
    De där statyerna talibanerna så sorgligt sprängde är ju inte annat än gamala statyer, ehuru av stort värde för vår historia och vår förståelse av densamma. Men de betyder ju ingenting för oss i sin ursprungliga mening. vi har andra sätt att tillfredställa våra andliga behov i dag.

    Eller om man så vill, hur många har idag nytta av att veta hur man får upp ett sånt där kombinationslås med rött kattöga som knapp som man hade på sin cykel i slutet av sextiotalet? Naturligtvis finns det cyklar som är försedda med ett sådant lås, och en eller annan av dessa lås kanske till och med fungerar, men troligen är de i så fall museala.

    Får mänskligheten att obändigt behov av att åerigen beträda månen så kommer vi troligen skaffa oss kunskapen om hur vi tar oss dit. Antingen genom att dechiffrera den gamal NASA-kunskapen eller genom att hitta på ny teknik. Åka på en kanonkula texempel. Eller en rödrutig raket.

  15. Wohooo! Kemist-LarsW! Jag uppdaterar!

    När du skriver om kombinationslåsen med röd knapp, Ninja, rycker det till i kombinationsfingrarna. Jag hade upp-höger-höger-vänster-vänster-upp.

  16. Jag hade ett sånt lås på min cykel i slutet av 70-talet, upp, höger höger, vänster vänster vänster, höger höger, upp.

  17. För övrigt tänkte jag vara ute i god tid för en gångs skull och redan nu påminna Lotten om att det börjar bli dax för ett nytt blogginlägg.

  18. Jag vet de som helt sonika sparkade upp sådana lås när de behövde en jonne. Det gällde att träffa rätt.

  19. Dumma, dumma cykeltjuvar. (Jag har icke förlåtit dem.)

    Ingen av er undrade vad denna mening betydde i inlägget?

    Förmodligen är detta lösningen när det gäller mina … men det lär vi aldrig få veta (sade hon bittert).

    Mina … vaaaad? Jo. Så här skulle det ju stå:

    Förmodligen är detta lösningen när det gäller mina knän … men det lär vi aldrig få veta (sade hon bittert).

  20. Christer

    Om fiolerna av Stradivarius säger jag ett litet ”pft” – det är en hel del mytbildning när det gäller dem. Men visst är det fina instrument. Många menar dock att det fanns flera lika goda instrumentbyggare under samma tid, men att Stradivarius fiolen bäst klarade av att få halsen avhuggen och innanmätet utbytt under 1800-talet, då i praktiken samtliga gamla fioler byggdes om för att passa nya klangideal.

    Teleharmonium verkar rent klangmässigt ha liknat en hammondorgel med alla tonhjul, fast ännu otympligare.

    Jag trodde också att damaskusstål var samma sak som damaskerat stål (som i ”I have seen roses damask’d, red and white” och i samurajsvärd), men det verkar vara en särskilt typ av damaskerat stål just med tanke på wootzet (cool ord). De japanska svärden från 1700-talet lär för övrigt vara tillverkade av stål från Österbybruk, typ.

    Månraketsbyggarna skulle ha behövt mina kommande tjänster (apropå Pysses fråga igår), eftersom jag i år fortbildar mig till teknikinformatör.

  21. Detta var dagen när jag lärde mig att Stradivariusfiolerna fick ”halsen avhuggen och innanmätet utbytt under 1800-talet, då i praktiken samtliga gamla fioler byggdes om för att passa nya klangideal”.

  22. Mårran

    Utveckling är bra, men vore det inte bättre om vi någon gång lärde av historien.
    Bibilioteket in Alexandria ligger mig varmt om hjärtat, för en bibliofil eller kanske man kalla det bookoholic. Men glöm inte att bibilioteket i Timbuktu, det höll på att stryka med i modern tid.

    Kristen trångsynthet gjorde att man inte uppskattade eller tog till sig medicinska kunskap som fanns redan på medeltiden, troligen på sammavis med den hinduiska. Lite på samma sätt var det mycket av den vetenskap som fanns strax före eller i inledningen av andra världskriget i Tyskland och Österrike. Att uppfinna hjulet på nytt verkar nästan vara männsklighetens förtjusning eller nått sänt.

    Apropå på tumhållning kan dessa tjänster efterfrågas i nästa vecka, återkommer med mer deltajer (gick ju bra härom veckan).

  23. Det var en informationstät text detta. Vet inte om jag orkar ta till mig all förlorad kunskap. Noterar i alla fall att huggkubben verkar vara ett ställe vi trivs på du, din djefla man och jag.

  24. LupusLupus99

    Det är ju som du säger Lotten att vi har tappar mycket kunskap
    men vi har ju ersatt med ny kunskap som de som levde förr
    inte kunde/hade vetskap om.

    Sedan är det ju så att icke-nödvändig kunskap har försvunnit
    för att den inte behövs. Skulle det sedan uppstå ett behov i
    framtiden så kommer människan att lära sig det igen för
    vårt släkte har ju en gång lärt sig det.

    Det är väl i princip så som evolutionen fungerar, de kunskaper
    eller djur som inte har ett syfte kommer att försvinna medan
    det/de andra kommer att finnas kvar.

  25. Avdelning glömda och numera onödiga kunskaper: För egen del var jag en j*vel på att klippa i analoga ljudband. Standarden var 38 cm tape per sekunds spelning, men utmaningen var reportagebandspelarnas 19. Ni kan inte föreställa er hur mycket ljud –speciellt ordljud– som inryms på en sekund, men jag kunde (kan?) klippa isär ett “m” från ett “n” i ett ord på den lägre hastigheten.

    Många gånger fick man överge den gängse 45-graders klippvinkeln till förmån för ett rätvinkligt klipp i bandet, eftersom den knappa centimetern, (alltså diagonalskuren sådan) innehöll för mycket. Detta påverkade skarvens hållfasthet och det var väl ejengkligen bara våra musiktekniker som gjorde det vanemässigt, av självklara skäl.

    Våra klipp lurade de flesta öron, vågar jag påstå. (För egen del har jag aldrig ställt upp på uttalandeförfalskning, och vad jag vet ingen av mina kollegor heller. Bara förtydliganden typ ta bort hmm-anden och ummanden).

  26. Andra året i Hjo

    Jag såg just ett program om Marie-Antoinette. Jag undrar om du inte ska ändra preposition från “på” till “vid”. Associationerna blir lätt lite makabra annars.

  27. Ökenråttan

    Grabbarna i Cremona var kända för att göra tonstarka solistinstrument för konsertbruk, alltså passande även för 1800-talsöron. Och innanmätet i en fiol – förlåt men är det nån som har sett vad som finns inne i en fiol? Luft och en ljudpinne. Så …

  28. Älskar ditt utbrott 07.41, Ninja!

    Samtidigt som jag är egoistisk och vill hålla kvar kunskap.
    Det här med att spinna garn “för hand” t ex.

    Tråd spinns ju än idag. Alla tyger består av trådar, och de är hopsydda av trådar. Fast nu görs det på fabriker långt bort från gemene man. Man ser ibland på barnprogram eller andra kunskapsprogram stora maskiner med spolar av tråd. Det är så nära det kommer. På tv.

    Men så när man ska försöka själv så blir det inte riktigt likadant …
    Och när man kontaktar andra som är ute i samma ärende så visar det sig att orden man behöver för att beskriva sitt problem inte finns tillgängliga. De har antagligen funnits, men de har dött ut.

    Antagligen finns detta fenomen i andra ämnen också. Det är vemodigt.

    För övrigt gillar jag ordet “närt”. Undrar om det någonsin kommer att kunna användas.

  29. PK

    Lotten, det var ju inga svårigheter att fatta att det var dina knän som du syftade på. Vad skulle det annars vara, typ. Jag tycker att det uteblivna knäet är en charmigt och stilistisk finess, som skänker lite mystisk subtilitet till meningen. Lite som motsatsen till Dan Brown.

  30. PK

    Har jag närt en kommunist vid min barm?

  31. Tack Cecilia N.
    Min tanke är så här att det är väl för all del synd att man tappat ord för spånadens alla små pilliplutterdetaljer. MEN nu när det är så inne att spinna igen, så kommer vi att återupptäcka de ord som vi behöver ELLER hitta på nya som beskriver samma sak.
    I båda fallen har vi fått tänka och fundera på vad det är som felas och vad vi behöver för kunskap och ord som kan hjälpa oss vidare.
    DET är, till allra största delen, av godo.

    ALL gammal kunskap är inte heller bättre än det vi hittar på idag. Mycket är det, men verkligen inte allt. Kunskapen om hur danande det är för karaktären att få stryk i barnaåren får ju gärna bli mer museal.

  32. LL99

    Ninja du får allt byta namn till Ninja i Klokrike. 😉

  33. Bess

    Hej!! Pantheon är fantastiskt. Romarna byggde många fina saker i betong. En anledning till att de står kvar är att de är oarmerade (armerad betong uppfanns först på 1800-talet – och slog igenom i början på 1900). För även om armering är bra och gör så att man kan bygga större och häftigare saker, så har den en förmåga att rosta med tiden. Och när armeringen rostar så ökar den i volym och betongen faller i bitar.

    En fransk trädgårdsmästare är den som fått äran att kallas den armerade betongens uppfinnare. Han började gjuta en ett stålskelett i sina blomkrukor.

  34. Eller förstås glömt hur man gör för att vara glad!

  35. LupusLupus99

    Vi pratade tv-program i det förra båset. Här är en ny (för svt)
    serie som hade premiär igår.

    Det är en kriminalserie som utspelar sig på Shetlandsöarna.

  36. Ingela

    Visst är det som den kloka Ninjan skriver. Men det finns saker som är bra att veta och kunna även om de är ålderdomliga. Jag tänker särskilt på sånt som har med mat att göra. Att inte få – som någon härom året fick – spader när det ligger en liten kycklinggump i en påse med frysta kycklingdelar. Jiiisus, det är djurdelar i kycklingen… Är det inte rimligt att man borde kunna klar att göra mat av djur lite mer grundläggande än tina/mikra? Om man vill äta sån mat i alla fall.

    Att det sen finns tokfior som mer än gärna stickar, hugger ved, lagar kålpudding och borstar mattorna i snön är en annan sak. Det får man väl se som nåt slags sökande efter trygghet i tillvaron.

  37. Smultronblomman

    Tro det är viktigt att vi för viss kunskap vidare.
    Jag är stolt över att min yngsta dotter bakar bullar på min farmors recept. Fjärde generationen som bakar med det receptet. Jag ångrar att jag inte lärde av min mormor att lägga in vita gurkor!
    Sedan hade det varit kul om mina döttrar lärt sig baka tunnbröd efter sin farmors recept. Det hanns aldrig med. Farmor lever, men huset med stenugnen har nästan fallit ihop helt…..

  38. Christer

    ÖR, på undersidan av locket på en fiol finns även en basbjälke, vilket inte är en obetydlig detalj. Denna fick man för det mesta byta ut mot en kraftigare dito för att inte locket skulle säcka ihop under det ökade trycket när man hade bytt till en längre hals med större lutning. För att inte tala om 1900-talets stålsträngar.

  39. Örjan

    Bess m flera. Romerskt cement och dess hållbarhet.
    Senromersk byggnadskonst Haga Sofia i Istanbul.Står kvar sedan mitten 500-talet. Kupolen 57(?) m över golvet.
    Byggdes på enbart 5 år.
    10 000 arbetare
    1000 hantverkare/specialister
    Hur lång tid skulle det idag ta att bygga motsvarande konstruktion?
    Om än i armerad betong?

    Blev otroligt imponerad av att besöka (nu museét) i lördags.
    Vad blev då inte rusern/vikingen/legosoldaten Haltfdan. Han har i varje fall lämnat sin “graffiti” i östra galleriet en trappa upp.

    Om/när han kom tillbaka till hemtrakten. Trodde någon då på honom?

    Antager att prakten från Miklagård/Istabul kan ha påverkat berättelserna angående asarnas Valhall. Kan det även ha påverkat dess historier om Valhalls 540 dörrar?
    http://tinyurl.com/my7ps8b

  40. Från stort till smått via recept – Smultronblommans bullrecept låter intressant! (Jag är en bedrövlig bullmamma.)

    Örjan: Var var du i lördags? i Istanbul? Vilket museum? Man får väl inte åka utomlands sådär utan att underrätta båset!

  41. NÄMEN NINJA! Vad kul att du letade fram en bild från i eftermiddags på radion! Ha! (Jag hade aldrig letat själv, aldrig ens kommit på tanken – tack!)

  42. Jag fick aldrig vara med i Vi i Femman. Då gick jag i skola för vanartiga barn och var den enda femteklassaren det året.

  43. Dagens roligaste eufemism hörde jag ur Leif GW Perssons mun förut i kväll. Han ville inte säga “fan” så han sa “faderuttingen”. Nu försöker vi hitta på anledningar att säga det. “Var faderuttingen är fjärrkontrollen?” och liknande.

  44. Faderuttingen är faktiskt väldigt sött!

  45. hyttfogden

    Vad är det för fel på att sticka, hugga ved och laga kålpudding?
    Det gör jag ofta. Mattor piskar man, inte borstar, i snö, lägger dom med avigan upp och dammar sta med piskebanken. Huggkubben används också som underlag vid nackning av fjäderfä. Är också stolt innehavare av en späntkniv och manglar dukar med kavel och rulle och om sommaren gör jag mitt eget potatismjöl. Ja se det finns alltid någon gammal och förlegad syssla att hållas med!
    hälsn från en tokfia

  46. Ett bra exempel på gammal självklar kunskap som den moderna världen tenderar att glömma bort kan man läsa om här.

    (Kortversion: Fajtas mot invasiva växter med gifter eller maskiner? Det finns smartare, enklare, billigare och på alla vis bättre metoder som dessutom inte orsakar någon förstörelse. Man kan man ta dit djur som äter i stället. Getter, till exempel.)

  47. Hyttis/Tokfia – du glömde ju att du stickar tröjor och vantar. Till barnbarn och barnbarns barn och ibland till och med till mig. Fastän jag nog, om jag sparade tillräckligt länge, skulle kunna ha råd att ha en köpetröja.

    När det gäller att nacka höns så skulle jag önska att du band ihop fötterna och fäste dom vid hönsakroken på huggkubben. Förra gången sprang den huvudlösa hönan iväg med blodet sprutande så att det stänkte i min gamla transduktorbok. Det vill jag inte vara med om flera gånger!

  48. Sannt, Annika. Getter är nog mycket effektivare än papegojor när det gäller att demolera växtlighet. Däremot är papegojor experter på att förstöra sådant man vill ska vara helt, som snickerier och böcker.

  49. SG, i min grönaste ungdom hyrde mina föräldrar ett sommarhus några mil utanför stan av en bonde (ja, ja, lantbrukare då). Han nackade då och då både höns och enstaka tuppar på huggkubben till min stora förtjusning och en gång fick jag ett tupphuvud av honom. Konstigt nog uppskattade inte min ömma moder tupphuvudet så jag tvingades gräva ner det en bit från huset. Hon hade helt enkelt ingen förståelse för vad som är viktigt i tillvaron.

  50. Mårran

    LL99. Böckerna är bättre, samma författare som böckerna deckarserien Vera bygger på. AnnCleeves. För läsare och lyssnare, Lotten du kan ju lyssna på ljudböcker medans kroppen får sitt, rekommenderas Peter May, hans senaste Entry Island, emminent.
    Med tanke på vad Niklas skrev så lär det aldrig bli någon goja i det här huset, åtminstone ingen som får komma åt mina älsklingar.
    Apropå använda djur mot invasiva växter, varför VARFÖR äter inte sniglar ogräs, kan någon förklara detta.

  51. Niklas, nedgrävt tupphuvud låter som början på en voodoo-ritual. Hände det någonting — hur ska jag säga — ovanligt efter den händelsen?

  52. Jag skulle på riktigt verkligen vilja ha en get.

  53. Niklas, hon var säkert en god moder på andra sätt.

    Men det förvånar mig att hon inte insåg att huvudet är viktigt. Jag vill påstå att det är huvudsaken.

    BTW – band lantbrukaren fast hönsen vid hönsakroken innan han nackade dem?

  54. Att sniglar inte äter ogräs är verkligen ett mysterium, Mårran. Tänk ändå om de spanska skogsj*vl*rn* tyckte bäst om kirskål, brännässlor och maskrosor!

  55. (Nåja, de äter faktiskt ogräs också, men bara lite, och helst när det är uppryckt men ligger kvar på gräsmattan eller så, är det tydligen gott. Så man i någon liten mån använda maskrosor som snigelfällor. Men bara lite, ibland, då.)

  56. Annika, jag kan inte påminna mig det men jag var å andra sidan i sexårsåldern så det mesta var nog lite magiskt fortfarande.

    SG, jag har inget minne av någon hönsakrok. Däremot var jag besviken över att han inte lät dem flyga huvudlösa som jag hade hört talas om. Och modern var nog god på mångahanda andra stäven om hon inte hade förstånd nog att uppskatta huvudet.

  57. Örjan

    Ja jag var i Istanbul i lördags. Hade datorn med , men min dator
    ville inte prata med internet/trots hotellets wifi.
    Ankom fredag morgon. Plusgrader, men snö och is på gatorna . Yttergården vid Blå Mosken var täckt med +10mm blötis.
    Fredag småregnig museidag bl a Haga Men största upplevelsen var kvällsavslutningen.
    Turkisk bad. Började med kort bastu för att få igång svettningen. Därefter erhållen tvättning.Först skrubbning/ytslitage, sedan shampotvättning och förstaknådning, och efterföljande massage som jag valde med olja..

    Ej egen erfarenheet av babystjärtar, men vill använda de orden om hus min hus kändes efter genomfört turkiskt bad med oljemassage

  58. Se där, här är vi vakna mitt i natten med reserapporter och tupphuvuden!

    (Jag är vaken bafatt jag förbereder radioprat. Och råkade gå vilse på Youtube istället för att göra det jag skulle.)

  59. Örjan

    Hyttis + SG.
    Bekräftar er antydan/påstående.
    Lägg en höna/tupp/kyckling på stupstocken (hugg av huvudet)
    Om du släpper den direkt efter nackningen kan den flyga vidare upp till 10 meter pga musklers sammandragningar.

  60. Ja, det är det som jag inte tycker om. Där sitter man i goväre och läser. Och så kommer en blodsprutande döhöna flygande.

    Lotten – berätta för sörmlänningarna om hönsakroken. Det kommer de att uppskatta.

  61. Meeeen då måste jag ju fokusera på binde-a:et (hönsAkrok) och inte på döhönan och blodet och muskelryckningarna eftersom det ska handla om språk!

  62. Ingela

    Hyttfogden: Jag skulle inte ha skrivit så om jag inte själv vore en sån tokfia, svårartad. Jag gör en hel massa annat mossigt också: bakar mjukkakor i vedugn, skurar trasmattor i sjön, flår och/eller byxar abborrar, sätter potatis, kokar köttsoppa med klimp där benknotorna sticker upp ur spadet och liknande. På huggkubben är det numera bara vedklabbar eftersom jag inte har några höns längre.

    Det är således inte alls nåt fel, däremot undrar jag ibland varför jag håller på så där. Tror att det har med förankring och trygghet att göra.

  63. Christer

    Vad gäller fiskrensning är en annan fin teknik att flå en abborre.

  64. Ingela

    Jag kallmanglar också när jag är på det ilet.

  65. Jaha? Vad utmynnar allt detta i?

    Konsensus verkar det inte vara. Enligt Ninja är det bara dumt att ens bry sig om äldre färdigheter och tekniker. Det är till och med själviskt (“Det ligger något djupt egoistiskt i tanken på att samla, bevara och aktivt använda all kunskap mänskligheten samlat under sin existens”).

    Jag är alldeles införstådd med att utvecklingen inte ska hindras av “Men så brukar vi inte göra” och där är jag och Ninja överens. Hela mitt liv har jag jobbat med att förbättra tekniska system och det arbetet har nästan alltid krävt förståelse för hur man löste problemen förr i världen.

  66. Allt detta utmynnar i att vi alla ska se till att lära oss allt som någonsin går att lära! Proppa hjärnan full av ny och gammal kunskap och se morgondagen an med tillförsikt – och sprid skrivreglernas evangelium!

    (Hm. Jag tror att jag med “vi” här ovan menar ”jag”.)

  67. BoAnders

    Kunskapen om “Lindane le” i Frödings ”Tre trallande jäntor” håller på att gå förlorad. Så kallades nämligen grindöppningen till prästgården i Mangskog, där Fröding bodde under sin studenttid. Om det var Fröding som hittade på namnet eller om det fanns innan är obekant. Rummet där han bodde kallas fortfarande för ”Frödingrummet” och under tiden där skrev han bl a ”Tre trallande jäntor“.

  68. och

    Ja, det är själva faderullan att saker glöms – och att Amazondjungeln huggs ner innan man ens fått reda på alla fiffiga medicinalväxter som finns där!

    I antika Egypten lär man ha haft en finfin vävningsmetod, som ingen kan härma idag. Man har tyget, men fattar inte hur det gjordes. Och fortfarande vet väl egentligen ingen hur pyramiderna byggdes, trots spekulationer om ramper och annat.

    Öht var de baddare på hållbara monumentalbyggnader förr, i alla kulturer. Hur länge tror ni Kulturhuset håller?

    Det är rätt kul att se experimenterande arkeologer försöka rekonstruera mångtusenårig teknik. De har lyckats rätt bra med flintayxor och sådant, det visade sig att de redskapen dessutom var perfekta för köttskärning och liknande, ofta bättre än nutida knivar. Men en del annat blir klumpigt och konstigt.

  69. Örjan

    Cuzco, Peru. Fundamentet till gammalt palats. Mest spektakulärt. Stenen med 12 vinklar. Vilken teknik användes?
    http://www.gogeometry.com/Cuzco.htm

  70. I en tid när arbetskraft är billigt (läs slavar), disciplinen hård, tidsramarna generösa och respekten för andra människors liv och hälsa är ringa så kan man kosta på sig att bygga fantastiska monument. Jag är glad att jag lever i en tid då man inte tvingar undersåtarna att under slavliknande förhållande bygga Kulturhus som ska stå i tusentals år.

  71. Ingela

    Språkfundering: Hade inte en aning om att Lindane le var en grind. Men här i krokarna heter grind ibland “led”. Som jag uppfattat det så används det ordet oftast om det är en enkel grindöppning, inte en riktig grind på gångjärn. Typexemplet är en öppning i ett renstängsel, kan vara bara en lös stolpe med stängslet fastsatt med märlor som man lyfter undan för att ta sej igenom. En gärsgård där man lyfter på en av de liggande störarna för att kliva över den undre kallas detsamma. Oftast används ordet i bestämd form, alltså led’e, har alltså ingen aning om det är -et eller -en men jag skulle gissa det första.

  72. Ja, se där! I Turkiet!

    PK: Helt riktigt — utan slavar blir det inte många pyramider byggda.

    Inte heller jag hade en aning om att Lindane le var en grind. Men nu!

  73. och

    Ingen är förstås kvar på den här tråden – men slavarna notwithstanding (och det hade ju varit trevligast om de varit notwithstanding i verkligheten också) – hur funderades pyramiderna ut, och hur byggdes de?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.