
Jag visste igår att tågen mellan Eskilstuna och Stockholm hade drabbats av dubbelspårsutbyggnadstrubbel. I vanliga fall åker man så här på en timme:
Men igår – för att slippa åka buss där man näppeligen kan jobba – planerade jag att resa med tågbyte i Västerås på knappa två timmar:
För att vara på den säkra sidan, gav jag mig iväg fyra timmar före föreläsningsstarten inför 230 personer. På fyra timmar kan man åka tåg till Lund eller Söderhamn och man kan åka till Göteborg och till och med hinna äta lunch där. Men man kan inte lita på att man tar sig till Stockholm på fyra timmar (vilket ni väl har anat nu). På stationen i Eskilstuna:
– Pling plong! Tåget mot Västerås är försenat med 20 minuter. Tiden kan komma att ändras både framåt och bakåt.
Jahaja, där rök anslutningen till Stockholm från Västerås. Och på stationen här hemma finns numera inte en resebutik utan ett externt bolag som har anställda som bara kan upprepa ”vi vet inte, vi är inte SJ, vi vet inte, du får ringa till SJ, vi säljer bara biljetter, vi vet inte, ring till SJ”.
Utrustad med en ängels tålamod och simultanfömåga som en fembarnsmamma, placerade jag mig i SJ:s telefonkö samtidigt som jag beställde tamedmat eftersom min lunchdate i Stockholm inte skulle hinnas med.
– Tyvärr måste du ta buss, det finns inga andra alternativ, sa SJ.
– Morr. Skrrrfffnnnt. Grrrrr.
– Men bara till Läggesta, för där byter du till tåg. Visserligen går tåget inte förrän en halvtimme efter att bussen anländer (!), men då får du ju åka tåg en bit i alla fall …? försökte SJ-tjejen trösta mig.
Det blev alltså buss-skump, trångt som fan, byte till tåg, fram med maten och datorn, och äntli…plingplong i telefonen … Men vad nu?
Hm. Det där verkar inte så bra, tänkte jag och försökte få tag i min uppdragsgivare per telefon. En kvart senare hördes i tåghögtalarna:
– Plingplong! Tyvärr kommer detta tåg inte att ta er hela vägen in till Stockholm. Från Södertälje Syd måste ni ta buss. Bussarna är beställda, men jag har inga besked om när de kommer.
Hm. Bussar. Beställda. Men inte framme. Hm. Kan man låta 230 personer i en lokal sitta och invänta skrivregelsföreläsarens ankomst? Nope. Man ringer efter en taxi.
– Hej taxibolaget (med Södertälje i företagsnamnet)! Jag behöver en taxi till Södertälje Syd så snabbt som möjligt.
– Syd? Stockholms södra?
– Nej, Södertälje Syd.
– Det har jag inte här i min dator.
– Leta igen. Tågen mot Stock…
– AHA! Södertälje Centralstation!
– Neeeej. Södertälje Syd. Station. Tåg. Mot. Stockholm. Mälarda…
– Underligt. Var god dröj kvar.
– Hihihiiii, ”taxi var god dröj!”, hihihiii!
– Förlåt?
– Nej, det var inget. Jag bara skojade.
– Jaså.
Efter en stund ordnade det sig eftersom Södertälje Syd verkligen finns på riktigt. Där klev vi av – hundratals resenärer med stressmage. Busskön ringlade sig lång, vilket jag har förtydligat nedan med en röd pil:

Min taxi dök snabbt upp och jag tjoade ”kör mig till Hötorget!” och slängde igen bildörren. Som snabbt öppnades igen av en kvinna som sa ”får jag hänga på?”. Javisst, sa jag, ”men vad som än händer måste jag till Hötorget snabbt som attan”. Innan vi hann komma iväg, öppnades taxidörren än en gång och en man sa ”snälla, låt mig följa med”. Det fick han.
– När ska du vara på Hötorget? sa taxichauffören.
– Nu, sa jag.
– Då kör vi! Gillar ni Noice?
– Nojs? Nåjs? Att nojsa? försökte vi gissa, vi som inte anade vad som komma skulle.
– Nej, NOICE! sa taxichaffisen glatt. Underbara musiker! Jordgubbar två avrom, men viiiiilka musiker trots att dom va så jäla unga.

Det är inte ofta man far fram i 140 med Noice på högsta volym, så jag filmade förstås denna fantastiska händelse.
Sexton år tror jag visst att jag var 1980 …

Spårbunden trafik är i Sverige ett lotteri – och ett slöseri med ack så många människors tid. När man begär ersättning, får man dessutom anställa en sekreterare som håller koll på alla beställningsnummer och återbetalningar och poängsaldo och fan och hans moster. Jag kan inte lägga dubbelspår eller laga trasiga skenor eller köpa in fler tåg, men jag kan faktiskt göra en insats: berätta hur man sköter informationen bättre. HALLÅ SJ!
- Varför vet man inte om ett tåg blir 20, 10, 23, 2 eller 37 minuter sent när man de facto vet var tåget är någonstans?
- Varför kommer meddelandet i tåghögtalaren en kvart efter sms:et i telefonen?
- Varför kommer bussarna först efter en halv evighet när vi resenärer får veta att de kommer ”strax”?
- Varför kan inte (de externa) biljettförsäljarna på stationen ha tillgång till SJ-info?
- Varför … varför … varför …?
Och var ääääär uppfinnaren med teleportering eller tredimensionella utskrifter av människor på agendan?
Att bussarna tar en halv evighet kan antagligen förklaras med att det de facto inte existerar ett dussin bussar, med chaufförer, som står och väntar på eventuella tågförseningar helt nära varje enskild järnvägsstation. Istället måste bussarna hämtas från garage någonstans eller i nödfall tas ur ordinarie trafik, som då blir försenad i sin tur, och chaufförerna måste ringas in från den pool som möjligen existerar eller jagas rätt på när de som bäst äter lunch eller sover eller är på Ikea eller passar barnbarn.
Vid planerat ersättande av tåg med buss fungerar det oftast bättre, enligt min ringa erfarenhet. D v s min erfarenhet av planerat ersättande är ringa. Min erfarenhet av ojdå-Uppsalapendeln-har-brakat-vi-sätter-in-en-buss (d v s 1 buss, som skall ersätta 1 fullsatt tåg) är betydligt större.
Övriga frågor är mysterier.
Varför hamnar man på Södertälje Syd när man man kommer norrifrån?
Pyss, för att det är så spåren är dragna.
Södertälje Syd trafikeras av regionaltåg, fjärrtåg och pendeltåg.
Södertälje C och Södertälje hamn trafikeras endast av pendeltåg
när det kommer till persontrafik.
O, den som finge åka taxi med en Noiceälskande chaffis. ”En kväll i tunnelbanan”, eller ännu bättre: ”Ut i natten.”
Åkte tåg Skövde–Stockholm t.o.r. i februari. Gick ju bra fast vatten saknades på toaletterna. Ett par månader tidigare tog jag tåget Skövde-Västerås – samma toavisa. Rejält sjuk blev jag också.
Taxi hittar ingenstans nuförtiden. Skit.
Utan att på något sätt vilja påstå att jag är expert på området, så tror jag att du har fel på lokmodellen på den första bilden. Det är inte ett ba-lok utan ett D-lok. Troligen ett Da. Texten borde vara ”Nostalgi, Da”.
/Din vän Dan the nigeriaänkling Brown
Å andra sidan, när tågen går som de ska är man så oförberedd att det kan uppstå andra sorters problem.
Idag åkte jag från Uppsala till Stockholm och efter en stund blev tåget stående. Jahaja, tänkte jag, det gör ju inget, jag har ingen brådska, så jag fortsatte att läsa min bok. När det blev underligt tyst och tomt omkring mig tittade jag ut för att se i vilken vildmark vi stannat och vart medpassagerarna blivit av. Stockholms Central stod det på den stora skylten på perrongen. När allt funkar går det väldigt fort mellan Uppsala och Stockholm, särskilt om man har en bok med sig!
Det kan inte vara annat än Stockholm C med det spårnumret. Det ser annars ut som Dk 432 är loket, därefter en F5-vagn –resgods– och några B6-vagnar. SJ:s första helsvetsade vagntyp från 1940.
Min barndoms Dream Team.
Så ljuvligt, Karin! (Men nästa gång sitter du kvar tills du går vilse i tågstallarna, va?)
Men inte visste jag att du var en av tågtokarna, LarsW!
*Gulp*
Jag ska åka tåg på måndag, förbi Stockholm (med byte där).
Hur ska det gå då?
Under mitt pendlarår till Uppsala så har jag inte haft riktigt så många krångel som man skulle kunna tro.
En storm som stannade tåget i Sundsvall (vilket fick maken att slänga sig i bilen och hämta mig där).
Ett tåg som inte kom sig hit i tid för att hinna fram till tåget i Sundsvall, vilket återigen fick maken att ta fram bilen.
Ett tåg med förton byten för att det fanns förton stationer att byta på blev en timme senare än ordinarie.
Och sen kanske det var några till. Men på det hela taget tycker jag nog att jag kom i tid.
Hä hä. Numera kan man bli expert på det mesta på ingen tid alls. Särskilt om subkulturer fascinerar en. Och SJ-lok.
Nästa gång, Lotten, går det väl som den enda gång i mitt liv då jag kommit i riktigt god till till tåget. Jag skulle börja plugga i Uppsala och bussen till Krylbo matchade inte tågtiderna till Uppsala (då heller), så jag var på stationen i mycket god tid. Jag hittade rätt spår, klev ombord med allt pick och pack och satte mig att läsa (då också). När boken var utläst och jag skulle börja på nästa upptäckte jag att tåget stod på en annan plats. Krylbo rangerbangård är vidsträckt och inte för inte familjen Tuff-Tuffs hemvist. Tåget hade backat in på ett sidospår för nattvila, medan det tåg som jag skulle åka med hade tagit ombord sina passagerare och tuffat iväg mot Uppsala. Ingen större skada skedd. På den tiden fick man en ny biljett hur lätt som helst på den bemannade stationen och dessutom fanns en järnvägsrestaurang i Krylbo. Så jag slog mig ner där och tog fram nästa bok…
OT-rapport: Happy Hour här är inte hslva priset, men väl dubbel dos. Härligt, härligt men farligt, farligt. I morgon ska vi klappa apor och dom oss.
Ha! Påminner om Lokförarens vedermödor i Göteborg härom veckan:
http://lokforaren.wordpress.com/2014/10/31/byfanegrinden/
F.ö. har jag också beställt taxi till Södertälje Syd som hamnade någon helt annan stans – jag vet inte var eftersom jag ledsnade och ringde ett annat bolag än det ursprungliga. Vilar det en förbannelse över denna station?
Som den generation som delade upp sig mellan Tommy Steel och Elvis Presley, delade min generation upp sig mellan Noice och Gyllene Tider och senare syntare och punkare.
Nu vill jag ställa en fopollsfråga: Vet någon här varför fotpollförbundet gör en ny tavla mot damfotpollen? Fick dom inte tillräckligt med smisk för förra årets tavla?
Ah, googlar och läser att TV4 producenten ”hjälpt till” med prioriteringen. Vad synd!
Alla skyller och siktar på TV4, som beklagar och därmed betraktar det hela varandes ur världen. Som om det var ur världen med detta. Fick hon förresten sin autograferade cykel av (den oförstående mansgrisen) Zlatan?
Ja, FopollSförbundet hade garderat med både hängslen och bh och skulle hylla Therese Sjögran, men tv4 strök inslaget utan att tänka efter eller be om ursäkt (idiotiskt). Sedan finns det lika många som är förbannade över helt andra orättvisor under galan – herrlandslaget fick en fanfar, damlandslaget fick det inte, någon som skulle ha uppmärksammats mer fick inte tillräckligt med beröm och skämten var dåliga och GES såg så gamla ut och sa fel namn.
Jag säger lite som Zlatan: det är bara en gala.
Fick hon nånsin sin autogrferade cykel?
Ninja: Vid 05.50. TV-medverkan. http://www.tv4play.se/program/halv-%C3%A5tta-hos-mig?video_id=3010381
Ninja: Inte 15 min av kändisskap,men 2- 3 sekunders början.
Jag veeet, jag kan ju inte låta bli att lägga mig i allting. Mrn tafattare kille än den matlagaren har jag sällan sett.
Att bussarna kommer ”strax” är för att slippa stressmagade resenärer som hänger på telefonen/personalen. Man kan alltid upprepa ”strax” hur många gånger som helst eftersom ingen vet hur långt strax är och nästa gång du säger strax är du förhoppningsvis närmare bussankomst än förra gånger (kräver ju dock att det faktiskt kommer bussar). Och taxi i 140 är ett livsfarligt fenomen. Särskilt när man kör ambulans i 150 och taxin tycker att 140 är snabbare och slänger sig ut framför en…
Nu släpper jag alla strax och alla 140 knyck och alla försenade tåg för NINJA ÄR JU I TV! Tack, Örjan!
Underbar insats Ninja!! Folk hjälper i allmänhet till alldeles för lite, så det så.
Japp! Då har man sett ett femtedels avsnitt av den teveserien också. Men det får nog räcka så. Om inte Ninja är med fler gånger?
Ninja: Så där är jag också. Våra barn var väldigt störda när dom var små: Varför ska du lägga dej i? väste dom. Man ska väl vara snäll och hjälpa till , sa jag i gammal flickscoutanda. Tycker jag fortfarande.
Men Lotten, nog kan du väl få ta bilen när du ska iväg på förrättning!
Ökenråttan har förlorat förståndet: köra bil till Hötorget? Jag har då aldrig hört på maken! Mina bilirrfärder i centrala Stockholm är värda en hel bok.
(Dessutom är det så att Silverpilen – den där Volvon från 1987 – har förvandlats till sekruttbil som måste puttas till ättestupan. Kvar finns då bara en bil, som är synnerligen viktig som basketskjuts just på tisdagskvällar. Jag vill köpa en ”ny” Volvo kombi som är 10–12 år gammal. Nån som har en över?)
O ja, visst ska man hjälpa till när man kan. Som härförleden när en kund i mataffären undrade om spiskummin var samma sak som kummin, och den affärsanställda/e inte var säker men trodde att det nog ungefär var så. Då påpekade jag oombedd att det är helt olika saker. Det kanske var någon som blev glad över det i förlängningen.
Men när det inte är tisdag, Lotten, så du slipper får nerverna i kors. Du kan parkera i nåt T-banenära garage lite i utkanten av stan och så ta T-banan till Hötorget, för att slippa stadskörningen. – Lustigt att jag som inte ens har nån bil ska propagera för bilfärder. Men när tågen nu inte går som folk …
Fast DET håller jag helt med om, Ökenråttan; jag kan köra bil till Skärholmen eller nåt sånt plejs.
Så får det bli nästa gång det ska till att grejas med dubbelspåret. Nu ska jag googla ”gammal Volvo kombi till salu billigt till bildummer”.
Lotten, ställ bilen utanför mig. Gratis. Tio minuters uppfriskande promenad till tunnelbanan.
Ja! Och sedan kommer jag in och dricker te!
Samma här. Kratis parkering och te.
Om man får skryta lite så har jag varit med i tävä förut. Fråkesport i tävä fura. Flera kånger.
Det målas ju om fnster här i vårt hus. Målargossarna är latinamerikaner; vi talade spanska och spelar Carlos Vives för dom n’r dom höll på hos oss. Dom har nu hunnit till bottenvåningens fönster. I vårt grannhus ligger ett dagis. Barnen leker på gården. Nu har dom tydligen hittat en pensel och vill uppmärksamma målarna på det. (Det är ett staket mellan gårdarna, så det är inte bara att knalla över och fråga.) Barnen ropade flera gånger ”Har ni tappat en pensel”, men inget svar. Så har dom nog hört att målarna inte pratar svenska och tänkte att dom kanske inte förstår vad ”pensel” är för nåt. Rephrasing the question, tänker dom kloka barnen. ”Har ni tappat en sån här? Trä och lite metall och en massa trådar.” Dom beskriver en pensel; fascinerande.
Smarta ungar!
ÖR: Trä och metall och en massa trådar… Så bra!
Lotten, du kan inte tänka dig en SAAB? Den ÄR besiktigad, den får köras till sista september 2015. Den ser väldigt fin ut, jubileumsmodellen 1987, silverax och allt. Farthållare. Taklucka. Oxblodsfärgag skinnklädsel! Inga vinterdäck, dock och ganska rostigt golv. Men godkänd (konstigt nog)!
Vi har ju redan en Saab, så den hade säkert blivit kompis med din Saab, Karin. Men vi måste ha en lite yngre med tanke på att den ska fungera ett tag så att vi slipper köpa bil vartannat år eftersom det är ett så himla ångestfyllt jobb. (Hoppas att din Saab inte blev förolämpad nu; åldersrasism har man ju hört talas om.)
Lotten hur gammal/ny, hur dyr/billig volvokombi är ni ute efter?
Via Biltorget. Volvo kombi.
http://tinyurl.com/nblux9s
Lotten: FlashMob med seniormedborgare.
http://tinyurl.com/komfw36
Den ska vara en Volvo kombi som kostar 15–20 000 kr och bor i Eskilstuna kommun och har dragkrok samt en ratt! Vår unge bilhjälpare som brukar stå oss till tjänst är tyvärr i Tyskland de närmaste tio dagarna, så vi går bara här och är ytterst förvirrade.
Synd. Mitt förslag hade inte dragkrok. Annan tillgängligt, även utan dragkrok, men med mer mil under huven.
Visserligen Stockholm igen, men du bör kunna ta tåget dit och nyägd bil hem.
http://tinyurl.com/qj7ghfm
Förlåt. Mitt första förslag. Bilen har dragkrok.
4 ytterligare förslag inom 10 mil,(med dragkrok) dock nästa prisklass 20-30 000.
http://tinyurl.com/kt9nh4k
Om bilar vet jag intet, mer än att de alltid kostar mer än man hade tänkt sig, på ett eller annat sätt. Jo, jag kan hjälpligt köra en bil också. Om det inte händer något särskilt.
Jag kan för övrigt bli lite osynlig här ett tag på grund av resa. Det är oklart hur mycket internettillgång och -tid vi får, och den som blir torde behövas till mejl i första hand. Så sen måste jag läsa ikapp när jag är tillbaka – i god tid till julkalendern.
Brid: Innan avfärd. Vilket är resmålet?
Lease en bil, då. Är det inget alternativ? Dra av på firman å så där.
Leasa
Amörka. Änglastaden och rundresa i buss. Rapport följer, om det hinns med i kalendrandet.
Några träffar:
http://www.blocket.se/sodermanland/Volvo_V70_56987986.htm?ca=12&w=2
http://www.blocket.se/sodermanland/Volvo_V70_Classic_56948931.htm?ca=12&w=1
Det var tunt med lämpliga Volvosar i Eskilstuna.
Finns några i Stockholm;
http://www.blocket.se/stockholm/Volvo_V70_Business_2_4_170HK_Automat_Drag_57169823.htm?ca=12&w=2
http://www.blocket.se/stockholm/V70_2_5T_Nybes_Nyskattad_Drag_Automat_57243105.htm?ca=12&w=2
http://www.blocket.se/stockholm/VOLVO_V70_2_4_170Hk_AUTOMAT_DRAGKROK_NYBES_57277929.htm?ca=12&w=2
http://www.blocket.se/vastmanland/Volvo_V70_2_5_57220407.htm?ca=12&w=2
Brid: Wish you a happy trip!
Här har du en i V-ås, dock något över budgeten.
http://www.blocket.se/vastmanland/Volvo_V70_Bes_skattad_57251527.htm?ca=12&w=2
LL99 är klart bättre på att hitta tänkbara bilar på nätet än vad jag är.
Hoppas något av hans förslag uppfyller Lottens önskemål.
De bilar som finns i Stockholm kanske du kan skicka ut en spion
som du litar på för att kolla på dem. Så slipper du/ni själva
åka fram och tillbaka till Stockholm flera gånger.
Kanske kan du ta några av Stockholmsbåsisterna till hjälp?
Mmm, bra jobbat LL99, du fick mig sugen på en som är lite över budget. (Men ”sugen” spelar ingen som helst roll. Det måste vara en bil som inte går sönder i övermorgon.)
Ni förstår att det här är svårt? Men … tänk om … tänk om tänk om jag (vi, men satan vad han är oengagerad, den där DDM) köper en bil på inrådan av båset och det är ett lyckat köp? Tänk vad jag skulle skryta i all evighet!
Nu kom jag hem. Från London kom jag hem för en stund sedan. Och inte en enda resehickning någonstans på hela tiden, allting gick i tid och precis som det var tänkt. Det är alltså lättare att resa långt än att åka lite tåg i Sverige numera.
Oj vad jag har mycket att läsa ikapp — men nu har jag i alla fall sett Ninja i teve på nätet!
Lustig liten iakttagelse, förresten: de delade ut Aftonbladet när vi gick på planet i eftermiddags, och den andra hälften gav mig sportdelen (för han ”läser” tidningen mycket fortare än jag) och jag vände första bladet och fick se Zlatan. Då utbrast jag: ”En hel vecka utan att vi har sett Zlatan eller hört ett enda ord om honom! Har det hänt sedan han blev känd?”
OT reserapport: Efter tolv timmar var vi tillbaka till Almuñécar från Gibraltar. Aporna var snällare än aviserat, bara man inte matade eller klappade dem, (Vilket en idiot gjorde. Hon hade förtjänat de bett hon inte fick. Det är faktiskt vilda djur). Den berömda S:t Michaelsgrottan visade sig ha en zillion trappsteg ner och upp, vilket tog hårt på flera i gruppen. Guiden hade inte aviserat detta, så det blev en jobbig tur för en del.
Gibraltar är ju en frihandelszon, så mina Röda Prince (De fanns!) och den skotska Moripan var snorbilliga. Dock icke biran efter turen som höll hart när Stockholmspris.
Glömde: Gibraltar är jähättebritiskt i alla avseenden utom ett: Det bör vara den enda delen av Storbritannien som har högertrafik, men de inledde förstås med vänstertrafik. Förklaringarna vi fingo voro två; Det blev för struligt vid gränsövergången eller så glömde alla spanska besökare och gästarbetare alltsomoftast att det faktiskt var vänstertrafik där, med åtföljande krockar. På de smala och täta gatorna sällan utan svåra skador kan man förmoda, men ändå.
Jag tar till mig den senare förklaringen.
LarsW klappar apor och Annika har kommit hem igen. Bra, utmärkt: vi har koll på er.
Och jag har ännu inte köpt bil.
Jag klappade inte några apor. Det är strängt förbjudet, eftersom det kan leda till angrepp. Berberaporna är faktiskt inte tama. De är vilda djur. Inte heller får man mata dem, eftersom en framtagen påse ofrånkomligen leder till ett rån. De vill ha det som finns inuti.
Det här med glasögon och mössor stämmer för övrigt inte, men det gäller att se upp med ting som glittrar. Till skillnad från vantron om våra tvåvingade svarvita jåglar, så är dessa fyrbenta makaker faktiskt attraherade av glitter.
(Som vanligt försenad) Å, Gibraltar! LarsW, var du nere och tittade på grottan där kanske världens allra sista neandertalare bodde?
Zilliontrappstegsgrottan var den enda vi var nere i. Den är känd för stalaktiter och sin akustik.