OS fortsätter och de svenska deltagarna skopar in medaljer som jag skyfflar blötsnö. Fast nu ljög jag — skyfflandet har jag delegerat till familjemedlemmar som har fungerande knän medan jag går omkring inomhus och letar efter datorn.
Nydatorn (som krånglar eftersom den påstår att jag har för många mejl som den inte tänker besudla sin hårddisk med) heter Air i efternamn och är så diskret och lätt att jag utan problem lägger den ifrån mig som ett par glasögon eller nycklar.
Ni som inte har koll på OS ska veta att Sverige alldeles nyss tog brons i både curling (herrar) och skicross (Anna Holmlund) och att vi JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄH! slog Finland i hockeysemin och därför är i final! Och nu måste jag återkomma till dumfrågan som alla sportjournalister numera ställer så fort de får en chans:
– Hur stort är det med ett OS-guld?
– Hur nervöst var det?
– Hur glada är ni nu?
– Hur besvikna när ni nu?
– Hur peppade var ni före matchen?
Jag längtar så efter svaren:
– På en skala?
– Ungefär 23.
– Inte alls.
Fotnot
Ni undrar vad datorn heter i förnamn? Tssst, Jordan förstås.
Smart dator att gömma sig! 😉 Men berätta, hur tycker du den funkar?
Den funkar alldeles jättebra! Den har inga hårda kanter och luktar gott!
Apropå OS, förresten:
Övergivna platser från Aten-OS 2004.
Övergivna platser från vinter-OS i Sarajevo 1984.
Å men jamen snap, min nya heter också Air i efternamn! (Nå, de är en hel familj så våra behöver ju inte vara identiska tvillingar, men ändå.)
Och å men ja men visst, så förvirrande liten.
Fint! Vilken sort hade du tidigare? Hur var den?
Hur skriver man på en så liten en? Med tandpetare? Eller pratar man med dom dära?
Fru Proffsbok heter den gamla, som nu ska in på sjukhus eftersom den har tappat känseln i styrplattan. Den är alldeles förtjusande den också och kommer att på sedvanligt sätt att ärvas av ett barn. (Vi avverkar ju datorer som hockeylandslaget avverkar klubbor.)
Aha! (Har nu förflyttat mig från 7-Eleven till ett bibliotek, efter att ha hyrt filmer tvärs över gatan.) Jag funderar på att nästan snart liksom alltså komma in i rätt sinnestillstånd för att köpa ny dator, så måste fråga.
Kan man inte skita i (ej på) styrplattan och bara köra med tangentbord? Styrplattor verkar så vimsiga.
och, styrplattan ersätts lämpligast med en mus dock så verkar
Lotten vara allergisk mot möss.
När det gäller posten så förstår jag inte varför någon föreslog gmail?
Vad har du för epostprogram? Jag använder Mozilla Thunderbird och
den fungerar mycket bra. Väldigt enkelt att lägga upp (flera)
konton och sånt.
This just in:
– Hur svårt är det att spela mot Finland egentligen?
LL99, tack jag menade förstås mus, tangentbord kommer väl liksom på köpet i en sån där.
LL99: Ja, precis — musallergiker. Nu har jag använt mus sedan före jul och hatat den hela tiden.
Jag är alls inte positiv till bytandet till g-mail (och bytet är inte gjort än) eftersom jag har haft programmet ”Mail” sedan det uppfanns och känner att det är som en kär gammal vän.
Ok Lotten, jag tycker dock fortfarande att du ska överväga ett
annat alternativ än gmail.
Men hur många miljoner mail har du som du vill ta med dig till Jordan? Om du istället exporterar/importerar dem till en egen importmapp borde det funka. Är det genom Time Machine du försökt och fått nobben?
Och så tror jag att Ninja vill ha nummer 21. Jag har svårt att bestämma mig men femman och sexan kanske går att kombinera?
Pax för att inte gå på toa i 29!
Och man ska inte har bråttom när man ska nerför trappan i nr 13.
Men jag anar att min dotter skriker VILL HA! om hon får syn på lampan i nr 3.
Klart det är STORT att vinna OS-guld! Men mest för den/dom som vinner det och oftast glädjer jag mig med vinnaren, mest om det är en svensk(a)!
Jag har sett Sydneys övergivna OS by. Stort och öde. Det var faktiskt också lite mäktigt att gå där på dom breda gatorna. Det fanns också lite utställningsgrejor från OS, bl.a. röster från volontärer som hjälpt till under spelen och ett litet runt hus med TV-skärmar i rad under taket som visade highlights från spelen.
Japp, nytt beslut: ingen g-mail. Behåller mitt mejlprogram! (Men måste krångla. Lägga in gammal skit i mappar och ha mig.)
(Jag vill ha nr 30.)
Dom har ett monument över alla frivilliga som hjälpte till i Sydney-OS. Alla namn finns med, vuxna som barn. Lite fint tycker jag.
Är Appeldatorer av osedvanligt dålig kvalisort eller är du osedvanligt elak mot dom Lotten? Du verkar ha hög omsättning på dom.
Den är maffig, Niklas, men det finns ett akvarium som går runt en dörröppning som är ännu häftigare.
Själv är jag nöjd med mitt skohylleakvarium och de tre som står på skrivbordet.
Det är nog Lottens ovana att pyssla med datorerna och bädda ner dem i sängar som gör det. Det försämrar kylningen och eftersom var åttonde grad temperaturhöjning sänker livslängden till hälften så får man nog räkna med visst svinn.
Jag kan inte bestämma mig för vilket som är att föredra: poolbalkong högst upp eller poolbalkong längst ner. En inomhus isgrotta måste ju vara hur coolt som helst, men jag gillar ju när det är varmt. Nu fick jag faktiskt lust att göra något kul här hemma igen. Vi har just inga projekt på gång.
O jag tvingas välja vill jag ha pollbalkongen, eller den handikappanpassade poolen. Jag gillar firrar, men lika mycket att bada själv.
Fast <a hrefdet här kan jag ju tänka mig.
http://www.bubblews.com/news/1453322-new-hobby-aquascape
Hur länge är det sådär snyggt och ogrumligt, Ninja?
I köksgolvet! Vin eller fiskar, varför inte? PKÅÅ! Var är tigersågen?
Förresten visade dottern upp ett av veckans fynd idag – en basketjacka! På skallen har hon en baseballkeps. Hybridsportare?
Vi har ju ingen tigersåg, trots att jag har påtalat den bristen i många år.
Men nu sa du väl fel PK. ”Vänta lite så hämtar jag den” heter det. Du behöver inte nödvändigtvis säga ”på Bauhaus” (eller vilken förrådsbod du brukar använda).
Jag använder Apples Mail till e-posten och eftersom såväl jag som datorn är stationära, så tar jag alltid hem all e-post. (POP-konto tror jag det kallas). Det funkar utmärkt och jag har ett omfattande regelsystem uppbyggt. Får mellan 200–300 mejl om dagen så det behövs. Får ofta ganska tunga dokument eftersom jag korrar en tidskrift. Just denna dator är från sent 2012 (en stor iMac) och jag har all e-post från 2009 lagrad på denna dator. E-post mellan 2002–2009 finns åtkomligt på en gammal dator. Medan e-posten mellan 1997–2002 finns på en hårddisk som jag inte längre vet var den finns! Dessförrinnan? Hand- eller ibland maskinskrivet i diverse kartonger och pärmar!
Oj! Vilken ordning och reda! Jag som är så nöjd med mitt mappsystem som jag använder i Lotus Notes. Nya för varje år, allt eftersom projekten varierar. Hemma däremot kör jag med gmail, som inte funkar alls! Jag sparar nästan inga mail, för det blir bara virrigt att hitta bland dom som är aktuella. Några få sparade mail finns såklart, jag är trots allt lite nostalgisk emellanåt.
Står: 1997–2002. Undrar just om det inte rör sig om perioden 1994–2002. När började vi med Internet i Sverige? Algonet var vår leverantör.
Cecilia N, det beror sig allt på det! Ofta har man inga fiskar i för de röjer gärna runt, och då har man stenkoll på näringstillförseln, alltså blir det inga alger.
Det stora problemet med aquascape är att växterna växer och måste ansas hela tiden. Runt tio timmar i veckan lägger man nog ner som minimum för ett sånt här akvarium, troligen det dubbla.
Algonet låter bekant, hade nog vi med. Jisses, var det 1994 det drog igång? Ja, det stämmer nog. Vi byggde ett litet kontor för datorn i en klädgarderob. Men kuddhörna, om jag inte minns fel. För barnet.
Jag såg just denna dokumentär. Otroligt fascinerande historia.
Mer finns att läsa länkarna nedan:
Excavation begins in search of body of Richard III under a car park
Richard III archaeologists announce ’mind-blowing’ find
Carpark skeleton will be confirmed as Richard III
Ja i början på 90-talet så kom internet till gemene man.
Vi hade Swipnet (tele2) och vår uppkoppling hade den hisnande
hastigheten på hela 33.6kbps. Det är c:a 1766 gånger långsammare
än vad jag har nu.
Ytterligare en artikel om RIII.
Jag har alltså kvar våra första (gemensamma) mejl från 1995. Jag försökte charma Amelia Adamo (vilket misslyckades) och mejla till DN (vilket misslyckades) samt skicka in basketresultat till SDS (vilket lyckades). Oerhört intressant.
LL99: Såg du dokumentären via internetvågor eller med hjälp av hårdvara som man stoppar in i en apparat?
Vi såg nyss Kon-Tiki med barnen. Vähäldigt spännande.
Modemet vi startade med var på 14 mbps. E-posten var helt textbaserad. Just Algonet hade något Unixbaserat så att en av sönerna kunde komma åt sin e-post på andra datorer som hade internetuppkoppling. Det körde han länge med. Vår första dator kom i huset 1986 och den hade inte ens en hårddisk!
Sista året på gymnasiet 78-79 hade vi datorer i skolan, på vilka vi exercerade programmering i Basic. Dessa var på något mystiskt sätt, via telefonnätet, kors i krösamoset, ihopkopplade med några rejält stora datormaskinsapparater som stod på Kungliga Tekniska Högskolan. För oss ytterst oklart hur detta fungerade. Tid tog det att få denna uppkoppling i alla fall, magistern var tvungen att börja i god tid innan lektion.
Vilket lag, Pysse?
Ser ut som att du använder emdash i stället för endash, Lotten. Voffö då?
Själv läste jag och syskonen boken Kon-Tiki i början av femtiotalet. Även den var spännande och de svartvita bilderna räckte för att stimulera fantasin.
Nääää, var då, Christer? Hm.
Jo se på fan! Två gånger dessutom! Jag måste ha sluddrat med tangenterna!
(Ni som undrar: det är ett extra långt tankstreck som man inte har i svenskan. Här: ”Fast nu ljög jag — skyfflandet” och ”Ja, precis — musallergiker”, sedärja. Men de får stå kvar för alla som vill se skillnaden.)
Em mailbetraktelse:
Jag började med Telia mail 1992, på modemtiden alltså. Framemot -00 var det hela på väg att spåra ur helt, eftersom Telia inte verkade bry sig om det här med spam. De hade till och med en e-postkatalog med alla sina användare som låg öppen för alla och envar.
Sen kom det nya takter. I början av 00-talet tog de till storsläggan och till och med det snygga kortnamnskonto som jag hade tagit efter någon som uppenbarligen hade gett upp och släppt, gick att använda igen.
Hela tiden var det Microsoft som gällde, utom en period med Pegasus Mail (ett free- eller numera donationware) som jobbet påtvingade mig.
Jag mailade mest i tjänsten, och gjorde mig känd för tämligen koncisa meddelanden, långt under 140 tecken långt före Twitter.
På jobbet grodde mailandet som den värsta pesten. Vad som än sägs om att mail är på utdöende idag, så har de som pratar inte en susning om dagens arbetsplatser. Våra bruna ’bacillpåsar’ är snart ett minne blott.
Rent privat, så skickar jag numera inga mail alls från mina Teliakonton, men jag använder dem till att ta emot besked och bekräftelser av olika slag. Då räcker det med att vaska dem i ett antispamprogram som heter Mailwasher. (Det vore kul om Svenska Kryssarklubbens Västkustkrets någon gång kunde lära sig det här med ’user does not exist’, som de får på sina utskick till min namne).
Ett antal datorkrascher de senaste åren har lärt mig att mailen inte är oundgänglig, bara förgänglig. En recovery (Windows), till exempel, gick bara att göra på mail på rotnivå. Det jag snyggt hade stoppat undan i olika mappar var för evigt borta. Be dem sända om de man nu egengkligen saknar.
Nu är jag inne på just Gmail, som lagrar e-posten i sitt ’moln’. Det verkar ju någorlunda säkert, men det räcker med ett glömt passord eller två, så är man där igen.
Mail är bra att ha, men inget att hänga upp sin tillvaro på som jag ser saken.
AuiL Mitt nuvarande modem, ADSL, ligger mellan 14-20 mbps, en hasighet som var omöjlig för bara några år sen. Du syftar nog på den gamla standarden 14.4 kilobits per sekund. (Fast var det Zyxel i bägge ändar kom man upp i nitton).
Lotten, med internetvågorna på Jack Sparrows hemmavatten.
Dock så såg jag just att den finns på youtube.
Akustiskt modem, 110 baud (det hette inte bps på den tiden eftersom antalet tecken per sekund var lika med antal frekvensskift per sekund) och point-to-point (man ringde upp en kompis och han lade telefonluren på sitt modem och sedan förde man över data) eller diskussioner på BBS-er (Bulletin Board Service). Jag har troligen några dumpar från den tiden. Undrar vilket årtionde det var? Sjuttiotal, troligen. Nu vet jag vad jag ska gräva efter imorgon!
Lokalt gick det snabbare med den moderna Teletypen som klarade 300 baud. Hålremsa.
Här är förresten en bra låt; Inkubus Sukkubus – Goblin Jig
Nu var jag allt tvungen att googla lite, Christer. Philadelphia 76ers, loggan är deras Worldmark från 1997-2009. Vilket lag det är på kepan minns jag inte, men hon skulle nog kunna välja mellan USA’s hela liga, då hennes mormor och morfar har en hel samling.
Hohohooo Pysseliten — vad är en basketjacka? Orange, rund, med svarta streck?
Lotten
Jag tror att det du beskriver är själva lekredskapet, även kallad ballen (dvs ballen i basketball). En jacka är oftast tillverkad av skurna textildetaljer som sammanfogats (sytts) till ett klädesplagg som är avsett att bäras över skjorta/tröja. I allmänhet, jag tvekar inte att säga så gott som alltid, på överkroppen.
Bra fråga! Hon spelar ju inte ens basket.
Så är det ju! Men se, en lite för avlång balljacka.
Matchande hatt.
Jag hoppas att du menade Basketjacka? Balljacka leder tankarna alldeles galet. Jag försökte verkligen att undvika alla sådana olämpliga associationer när jag skrev (oj då, ursäkta) min förra kommentar.
En balljacka är väl en sådan där jacka som balla killar och tjejer har? Men ungdomen kanske inte är ball längre? Det är så svårt för en farbror som jag att veta hur ungdomen kategoriseras nu för tiden.
Hatten ser lite ut som en oppånervänd korg, så om man tar bort själva kronan (vad heter den översta delen på en hatt?) kan man kasta bollar (ballar?) i den. Ja, jag går med på att den är en basket-ballhatt.
Översta hattdelen heter nog kulle.
Då förstår jag varför det talas om blomsterklädd kulle i den gamla visan. Forntidens hattar var ju verkligen blomsterklädda.
Ja, eller i själva verket njaää. Kullen är väl hela kullen (ommasäjjer …), allt det av hatten som huvudet är inuti, till skillnad från brättet. Jag undrar över den del som täcker just hjässan högst upp, och enbart den. Eh … (jag vill rita och berätta, vill jag) om man skure* loss den ur kullen såge den ut som en liten kalott, ungefär.
* ville bara kolla vad skära skulle kunna bli i konjunktiv … heh.
Kullens fyr ligger inte långt från Mölle. Då är vi tillbaka till Povel 😉
Jahaja … på svenska vikkipedja står det bara lite om hattar (men några av länkarna är roliga). Och där delas hatten bara upp i kulle och brätte. Fast sedan gjorde jag ”misstaget” (alldeles avsiktligt) att växla till engelsk version och där kan man hitta allt möjligt skojigt. Jag dyker nu in där. Skicka hjälp om jag inte kommer åter inom ett dygn.
Goddbajs.
Si jo lejter alligejter.
Hattar! … attar … attar …tar …tar …ar …ar
Det var inte få hattar som presenteras där, med bild och allt.
Alltså jag ser Michael J Fox framför mig, när jag tänker på basketjacka och baseballkepa, men jag hittar inte en endaste bild av honom med den eller ens liknande utstyrsel. Jag måste ha drömt. Istället hittade jag Hollywood brats (tjejer, heter dom också brats?) med liknande kläder, så jag drar slutsatsen att den stilen är ok.
Huv’et på spiken eller nail on the head! En Mac Air är väldigt bra på alla sätt. Enda lilla nackdelen är att den, precis som allt annat man kan stoppa i handväskan (för det kan man ju) har en tendens att försvinna. Glasögon, mobiltelefon, nycklar och annat smått och gott är rymningsbenäget gods. Så även mackar som heter Air i efternamn. Håll hårt i den!
Lotten har fått en liten Mac-bebis!
Nu har yngste sonen delat med sej av sitt byte, hjortkött och färs. Färsbiffreceptet har vi fått, men kan man även få recept på den goda sås som hörde till, då på båskalaset i Eskilstuna?
ÖR: Såsreceptet såg jag på samma sida, längre ner i en kommentar.
Med Lotten som skrivare, vilket gör det lättare att scrolla och leta.
Tack, Cecilia N!
Ooooooch – där fattar jag ingenting om datorer och program och konstiga mailsorter jag aldrig hört talas om. När tappar man greppet om sånt? När man inte längre har tillgång till 15-25-åringar och liksom i förbigående absorberar vad de kan?
Själv undrar jag mest vad man ska äta när man redan har ätit den mat man tål för en dag och inte vill leva på chokladpudding? Jäkla hungrig är jag. Havgregrynsgröt?
Får väl bli det plus mer grönsaksbuljong. Yippee…
F ö är det sociala livet på 7-Eleven inte direkt jättehäftigt. Men Maria Callas-konserten från 1958 på SVT2 för en stund sedan var det, och en kul tidsresa. Operan i Paris, och republikens president på plats, liksom Brigitte Bardot och Zizi Jeanmaire. Bara att höra dåtidens TV-pratare var ljuvligt.
Åh gamla mejlprogram. 1994 var jag långt bort på andra sidan havet och pluggade. Mejlade dom där hemma (och fick svar). Kändes mycket nytt och tekniskt avancerat. Kommer ihåg att det var lite olika mejlmanövrar som krävdes, beroende på vilken datorsal man satt i (egen internetuppkoppling hade jag inte en tanke på (fanns det?)). På vissa datorer fick man skriva direkt i dos-promten (heter det väl?). Börja med nåt kommando på egen rad. Skriva på och avsluta med en ensam punkt på egen rad så – poff – gick det iväg. Mycket mystiskt det hela. I andra datorsalar fanns ”vanliga” mejlprogram.
1997 flyttade jag och blivande maken till storstan och skaffade ett USrobotics-modem med den svindlande hastigheten 64 kb/s.
Av någon anledning jag inte minns, så definierade Microsoft i sin NT-skolning 54 kp/s som ’bredband’ pinsamt långt in på 00-talet. Det handlade om icke-uppringda förbindelser. Kanske SG vet mer?
Själv glömde jag att nämna Novells iofs eminenta nätverksprodukt, men deras mindre eminenta mailprodukt; Mailklienten var en i hast på DOS-ordbehandlaren WordPerfect (Minns någon den?) klistrad och sedemera utvecklad meddelandefunktion. Under skalet hänger faktiskt DOS-namnregeln a-z 8.3 kvar än i denna dag på filnamnen för de som kämpar med Novell.
Nä, jag har förstås inte läst om hattar ända tills nu (jag har ätit och allt möjligt annat), men jag rekommenderar verkligen en djupdykning bland dem, man kan följa länkar hur länge som helst och oj vad man lär sig saker man antingen aldrig har hört, eller hört och glömt. Jag hölls en bra stund och tänk bara …
° Modellen fedora är döpt efter en pjäs (Fédora) som Sarah Bernhardt spelade i 1889 med en hatt av den typen på sig.
° En kockmössa heter toque medan tuque är det kanadensiska namnet på en vanlig stickad mössa.
° Vid kapplöpningarna i Ascot ogillas fascinators i den sk Royal Enclosure, 2012 proklamerades att damerna ska ha hatt där, basta!
° Daniel Boone hade aldrig någon tvättbjörnsmössa. Däremot blev hans dotter och två väninnor till henne en gång bortrövad av indianer och han räddade dem. Detta äventyr inspirerade J F Cooper till Den siste mohikanen (en av min barndoms allra mest älskade och ofta omlästa böcker). (Och denna koppling hade jag verkligen ingen aaaaning om!)
(åsså vidare — jag har läst om henniner, bicorner, panamahattar, djungelhjälmar, pashtunernas pannkakshattar vars namn jag redan förträngt, klockhattanas inverkan på frisyrmodet, Philippisamlingen med religiösa huvudbonader, varför Sherlock Holmes aldrig skulle ha burit en deerstalker i London, vad såna hattar heter som clownfigurer i westernfilmer har på sig (ni vet, kocken som rider på en mula och talar med gnällig röst), pork pie hats och zoot suits, och … och … jag måste behärska mig för att inte återvända och börja om från början!)
(förlåt ett litet anfall av entusiasm)
Jag måste nog också dyka ner i hatträsket vad det lider. Det är väl flera dagar sedan jag senast nämnde en vårhatt?
För övrigt måste jag nog berätta att jag har blivit vuxen. Idag mellan klockan 20 och 21:30 insåg jag det.
Tråkigt, Lotten. Du ville ju inte bliva stur.
Var det Mehelohodifehestivahalen?
Den är det väl ingen vettig människa som intresserar sig för?
Nej, ingen vettig. Till nu ikväll var jag alltså helt från vettet!
Ni vet väl att det är hattutställning på Hallwylska museet.
Grejen med vårhatt är ju att den måste anpassas dels till personligheten, dels hur man faktiskt ser ut, vilket ju kan vara diametralt motsatt den inre PERSONLIGHETEN. Jag måste t ex tänka på att jag konstant ser sur ut fast jag är glittrande glad och vänlig på insidan – icke samarbetsvilluiga mungipor har skulden för det – och intrycket förvärras av stora solglasögon. När jag träffar nya människor som jag kabnske ska jobba med, har jag numera börjat upplysa om detta, så att de inte tror att jag sitter och fnyser föraktfullt åt vad de säger, när jag i själva verket sitter och myser och tycker de är jättesmarta, roliga och intressanta.
Hur uttrycka detta medelst hatt? Käck panamahatt? Liten rar skopa med blomma på ena sidan? Eller fedora med neonskylt: ”OBS, JAG ÄR JÄTTEGLAD”?
Jag upptäcker just att den nya datorn har tjuvstartat en dag!
Det var denna kommentar som fick mig att titta på datum:
För övrigt måste jag nog berätta att jag har blivit vuxen. Idag mellan klockan 20 och 21:30 insåg jag det.
skrivet 23 februari 00.18
Sorry — det handlade om ”igår”. Som i dagens nuläge ju snart övergår i ”förrgår”.
[…] välfungerande dator utan ett härke som tillverkades 2013 och inköptes i februari 2014. (Jag bloggade om den, men var nog lite mer intresserad av OS, som då pågick för fullt.) Då var jag oerhört nöjd […]