Hoppa till innehåll

Dag: 7 februari, 2014

Be-toningar och torr tvätt

Jag tänkte samla ihop ord som betonas konstigt eller annorlunda eller på ett sätt som man inte förväntar sig eftersom jag tycker mig märka att betoningen är den nya särskrivningen.

Om man lyssnar på radions nyhetssändningar låter det ofta så här numera:

– Det är STOR brist på LÄRARvikarier i KRINGELBODAS SKOLOR. På TRULLSKOLAN fick BITRÄDANDE rektorn ULLA Jenssen hoppa IN och UNDERvisa TIDIGARE i VECKAN.

Alldeles strax ska jag prata i radio om betoningar och uttal blandat med etymologier och roliga anekdoter. (Detta skrivs i ottan.) Eftersom jag har ungefär tio minuter på mig, kommer jag att få prata med halva ord i raketfart för att få ut mig allt.

– Hej! Betona förhyrd uttal roligt ursprunget tyska 1500 och anden anden stegen stegen tomten tomten akut grav accent visst är det jättekul?

Sådär känns det. (Ni förstår att en fyratimmarsföreläsning om skrivregler känns på tok för kort?)

Har ni några exempel på ord som är svåra att säga rätt på svenska? (Svenska är ju är ett riktigt jädra krångelspråk. Tänk på franskan, där man alltid betonar sista stavelsen. Eller gör inte det – franskan som har så många onödiga bokstäver och flärpande fnuttar och som inte går att uttala om man är förkyld.)

Här är fyra ord som barnen här hemma minns – ord som de uttalade tokigt eftersom de bara hade läst dem, inte hört dem sägas (inom parentes hur de sa):

  1. väsentligt (VÄSENtligt)
  2. förbifarten (förBIfarten)
  3. tafatt (taFATT)
  4. förhyrd (eh …)

Förhyrd är ju en specialare. Inte ens vuxna vet hur man säger … och här kommer svaret: förHYRD.  Det lilla föret har just i detta ord inget med saken att göra utan är bara en tysk kvarleva som vi släpar på. (Jämför med förminska och förstärka.)

– Jamen, jamen, FÖRhyrd heter det ju för att man hyr i förväg! ropar allmänheten.
– Det ligger i sakens natur att man hyr i förväg, argumenterar språkvetenskapen. Hyra betalas i förväg. Punkt.

Själv hade jag ju problem med att säga dekolletage (ett rasande trevligt ord), som jag uttalade dekollEtage till vuxen ålder.

 Åh, vad bra, nu kan jag ju illustrera även detta inlägg på detta vis.
Åh, vad bra, nu kan jag ju illustrera även detta inlägg på detta vis.

Men först ska jag inleda med en lyssnarfråga: måste man ha superavancerade hemkunskaper för att förstå dessa inställningar på ett vrede som Lena i Katrineholm har på sin nyköpta torktumlare?

  • Torrt (ok)
  • Extra torrt
  • Skåptorrt
  • Lätt fuktigt (ok)
  • Stryktorrt
  • Mangeltorrt

Hur man än vrider och vänder på detta vrede så är väl torrt just torrt och då lika torrt som extra torrt? Och hur fuktiga kan kläder vara som man lägger in i sitt klädskåp? Stryktorrt borde rimligtvis vara detsamma som lätt fuktigt och hur stor skillnad är det egentligen på stryk- och mangeltorrt? Handlar det om fuktighetsprocent med sju decimaler här?

Share
89 kommentarer