Äsch, den där resan var faktiskt helt ointressant. Jag har inget att berätta eftersom allt funkade och inga propellrar ramlade av, ingen betedde sig illa och jag med fem minuters marginal hann med mitt tåg till Karlstad. Jättetrist ju.
Men jag måste som en nyfrälst älta lite Lycksele igen.
Alla i Lycksele var lyckliga. Visserligen var alla som jag talade med inte från Lycksele och alla som jag talade med var kanske inte lyckliga även om det verkade så. Men ingen klagade över
- dagishämtningar
- obefintlig egentid
- dyra bolån
- lövhalka
- att barnen bara vill vara inomhus.
Ingen satt och berättade om hur de inte fick in sina föräldrar på rätt äldreboende och ingen hade pluffat till sina läppar. De berättade även att Lycksele faktiskt kallas Lapp-Stockholm ”för det är dit man åk”.
Efter att på mitt omisskännliga sätt ha vandrat runt med öppen mun och tappad haka, kan jag även berätta annat från Lappland:
Jag föreläste om de intressantaste skrivreglerna inför 82 kontorsanställda och klockan 16 blev jag upphämtad av flygtaxin – som världens gladaste karl körde.
– Här är helikopterplattan, känd från tv! Och här är kyrkogårn, dit vi alla är på väg! Och där har jag en lägenhet för jag bor egentligen hemma i byn, som ligg 5 mil ditåt! Nu har du tur; jag är den enda taxichaufförn som bär väskorna ända in i gaten! Hejhej på dej!
Lycksele var helt enkelt jättefint och trevligt och campingen (Ansia) var otroligt fin och städad och välskött, så åk dit nu allihop! Fika på Lilla Bageriet och njut av stillheten, lugnet och den friska luften!
Baconstatusuppdatering från Stadshotellet i Karlstad
Den där stockholmsbuffen verkar inge vidare.
Potatisgratängrullar. Jag undrar om det är smart eller jätteäckligt.
Och de där dörrarna i det portvalvet. Förmodligen smart (av lås- och säkerhetstekniska skäl), men ändå jätteäckligt.
Silvertape kan man använda till flygplansreparationer 1: http://supercubclub.proboards.com/thread/3560
Silvertape kan man använda till flygplansreparationer 2: http://en.m.wikipedia.org/wiki/Speed_tape
Det är nog inte Ferry dom tänker på i första hand, nej det måste vara alla som jagar älg och annat villebråd. De vill ju ha sin bysse med sig. I tryggt förvar, nära sig. Det var en väldigt fin skylt som säger mycket.
Den där skylten hade varit bra att ha den gången min pappa tog med sig två k-pistar till Portugal. Det var före säkerhetskontrollernas tid och det utbröt en viss oro när han frågade flygvärdinnorna var han skulle lägga dem. När planet kom fram fick alla sitta kvar på sina platser och sen kom portugisisk polis och hämtade honom. En informationsdisk att hämta ut dem vid hade varit praktisk.
Niklas – där har du ju de första orden i din generationsroman!
Den gången min pappa tog med sig två k-pistar till Portugal …
Lotten, när ska du skriva en bok? Det är perfekt med alla dessa
resor som du gör eftersom du under dessa ju har gott om tid
till skrivandet.
Eh – varför tar man två k-pistar till Portugal, eller någonstans alls? Hade svenska maffian bett honom sälja dem så där lite obemärkt i ett annat land?
Men det ÄR en bra första mening i en roman, man ju bara måste läsa vidare! Ska lägga på minnet att vara mer uppfinningsrik på det området.
Niklas: Det kunde ha blivit ännu lite intressantare om det hade stått …tog med sig två av sina k-pistar …. Coolare på nåt vis, eller va?
Rullar med potaisgratäng finns även att inhandla på ICA Maxi i Eskilstuna
Potatisgratäng ska det ju vara
Oroande. Hur 17 kan man komma på en sån idé? Gratäng på rulle? Vart är världen på väg? Jag hoppas att det är dålig översättning.
Men hej Bigge! (Birgitta här ovan spelar i mitt basketlag.) Nu ska jag köpa potatisgratängsrulle på Ica – och steka dem som plättar.
LL99: jag ska skriva en bok 2021. Innan dess måste jag
tyvärrförsörja familjen – men hösten 2021 klarar sig alla barnen utan mig! (DDM får Nobelpriset i nåt den hösten också, så då kommer vi att leva livets glada dagar med guldkant.)Anledningen till k-pisttransporten finns här.
Det var inte så mycket bevänt med flygsäkerheten på den tiden. Efter att ha kört ner en bil till Lissabon flög jag hem på en returbiljett utställd på Johan Clason och min kompis som U-B Söderlund (inte ens rätt kön …).
… och till den hade man äkta k-pistar? Huh.
Förresten, där var det croissant igen. Jag tror jag ska börja föra statistik!
Nja … äkta fast pluggade. Men det syns ju inte.
Man tror ju i sin oskuld att film oftast görs med ”vapenproppar” i plast eller målat trä, för vem ser skillnaden på avstånd? (Vapenexperter, såklart, men det är knappast för dem man i första hand gör filmen.) Det verkar inte bara säkrare utan billigare också.
Fast sen så ska det förstås se ut som om de säger ”pang” med nån liten mynningsflamma och sådär. Tja.
Jomen, jag har verkligen blivit en croissant-tant. Måste lida av någon brist i ämnesomsättningen när jag egentligen bara vill ha bacon och
criossantercroissanter.Nu ska vi se m vi kan stava lättare när SAOL kommer ut 2015. Kroasang? (Johodå. Kasjunöt är jag med på och nu vill jag införa fler lättstavlingar. Påmmfritt. Kornflejks.)
Niklas: Var Christopher Plummer förtjusande?
Tycker du att criossant är värt att kämpa för, Lotten? Den stavningen är väl inte bättre än originalet? Fattar inte hur du menar.
Måste ha varit kul, Niklas! Läste med intresse user rewiews, den ena från 2002, den andra så sent som 2012, och den analyserade seriöst på alla ledder. User ratings-snitt 5,8. Inte så dumt, faktiskt.
Gifflar?
Gifflar, just det!
Über alle Gipfeln… en dikt jag inte var det minsta intresserad av men dramatiskt och säkert väldigt high-browigt måste analysera i litteraturhistorien. Eller om jag ”närläste”. Guvet.
Får man bidra med Alf Henriksons variant:
Johann Wolfgang von Goethe
spisar frukost i skogens sköte.
Pudelns kärna snifflar
kring grävlingens bo.
Över alla gifflar
är ro.
När Lille Maken reser med sin tvärflöjt i handbagaget brukar det bli lite ståhej i säkerhetskontrollen. Isärtagen och packad i sitt hårda fodral ser instrumentet lätt lite ballistiskt ut. Det har hänt att Lille M. fått sätta ihop flöjten och dra en trudelutt för att riktigt övertyga om dess harmlöshet.
ÖR: Måste han även själv lyfta ur den ur fodralet, så som vi tvingas göra med datorer?
Niklas: Nostalgi och -dessvärre, kvinnor- lumparminnnen: När jag var rekryt i början på 70-talet var k-pist m/45 standardvapnet. Utmärkt i närstrid, men vi stabsgubbar som hade mauser m/96 med någorlunda oslitna pipor prickade målen långt innan de var inom skotthåll för de som inte behövde glasögon och kunde marschera med tjugo kilo en heldag utan att bli trötta. Gissa om de blev lacka.
I vassen, nästan bokstavligen, lurade jägarförbanden med sina då Ultra-Hej&Hå AK4. Huruvida man tävlingsskjuter med AK4 vet jag inte, men m/45 tävlar man än i dag med. Hoppas att det går att få fram nyborrade pipor. Dessa slits nämligen snabbt.
Det var det jag trodde att Lissabonlandningen handlade om.
Eh… jag har skjutit med kalasjnikov! En gång.
Och Sig Sauer! En gång.
Och pilbåge! En gång.
Och luftgevär! En gång.
Gillade inget av vapnen. Världen överlevde.
Tack, Brid, för Alf Henrikson!
Och tack hela kära tillvaron för Alf Henrikson.
Min favorit-henrikson handlar om standarder och hur bra det är med dem.
”Olika mått på skruvar och muttrar
ländernas samliv förbuttrar.
Samma mått på muttrar och skruvar
ländernas samliv förljuvar.”
Mycket tänk på få rader.
Just det, SG – Kanye West, släng dig i väggen!
Jag har duschat i drygt 200 liter sågspån idag. Måste ha sett kul ut där jag stod med små prydliga högar av spån på hjässa och axlar. Förvånad blev jag dessutom. Inga skämt om huvudskada hördes annat än i mitt huvud.
Du rör dig i sofistikerade kretsar, PK. Sådana där man har råd och förmåga att avstå från de allra enklaste varianterna.
Av hänsyn till Alf Henrikson som nu är alldeles yr av allt vändande i sin grav, har jag rättat stavningen av hans namn här ovan. (Han svarade inte på brev som var ställda till Henrikson med två s.)
När det gäller gifflar, så ser de ju numera ut så här enligt nästan alla.
Nu är jag också yr i skallen: (Han svarade inte på brev som var ställda till Henrikson med två s.)
När man exemplifierar ett fel kan man väl stava just fel.
Var han en så pretentiös surgubbe? Det trodde jag inte om honom.
Men det är klart, han flöt ju omkring i en lite bättre värld och var nog ganska föraktfull mot ”obildade” människor. Det vill säga sådana som inte hade läst samma inkunabler som han levde bland.
Men jag kunde inte låta bli att tycka synd om honom på Bokmässan något år innan han dog. Då tufflade han omkring i en fruktansvärt sliten kostym och drällde kaffe över medmänniskorna. Det var ingen syn som jag ville ha sett.
Jag trodde Alf H var snäll och rar! Hans verk är ju det.
Men Lotten, det där är inte gifflar, det är ju fuskkanelbullar! Gifflar är – ja, croissenter. Möjligen inte frasiga, utan av tekakedeg med vallmofrön på, månskärsformade. Gifflar heter ju gifflar eftersom de har spetsar.
Mången diktar med grumliga ord,
och folk säger: underbart.
Men den som vill snickra ett användbart bord
är tvungen att tänka klart.
Detta Alf H.- citat såg jag på väggen hos en ung ebenist som tillverkar bl.a. unika designer av Carl Malmsten-möbler.
Ja. Där känner jag igen Henrikson. Jag vägrar tro att han var en sån surgubbe som inte svarade på brev där hans namn var felstavat.
Jag kan tänka mig att det är en skröna som uppstått på Bra Böcker. Han hade ju mycket kontakt med det förlaget och jag kan tänka mig att han blev lite trött på allt begapande. Men det är inte att vara surgubbe. Det är att vara mänsklig.
SG: 17.20 Minns jag rätt? Tror du berättat tidigare.
Grundaren av Mått-Johans i Eskilstuna-( C.E Johannson AB med måttsatserna- din tidigare arbetsplats), såg till att USA bestämde standard för hur lång en amerikans inch skall fastsällas till.
Rätt/fel?
Det där var ju en både intressant och korrekt reflektion, Örjan.
Jo. När Henry Ford började tillverka bilar i olika delstater i USA så blev det stora problem eftersom en tum i Ohio inte var densamma som en tum i New York. Alla stater hade sina egna definitioner av tum.
Ford försökte få NBS (nuvarande NIST) att definiera hur lång en tum skulle vara. Det blev slutligen nödvändigt att koppla in Kongressen. Och då blev det ännu värre eftersom varje delstat ju måste försvara sin definition av tummen.
Carl Edward Johansson fick en stor beställning på passbitar av Ford, men kunde inte leverera eftersom ingen visste hur lång tummen skulle vara.
Då sa Ford ”Gör den efter ditt huvud. Så kommer problemet att vara löst”. Och CEJ gjorde så och sedan var tummen definierad som exakt 25,40000000 mm. En de facto standard som Henrikson nog skulle ha tyckt om.
Henrikson- han med dagsverserna?
Ja. Han brukade ofta tala väl om hantverk och praktikens män. Och CEJ var ju både och. Se diskussionen ovan där jag ett tag började tvivla om vad jag tycker om honom. Men jag är nog tillbaka på gilla-spåret.
Jo.
Jag gillar också. Till och med om H. verkligen var grinig om sin namnstavning, för alla människor har någon öm och oresonlig tå, tror jag.
Samt ville jag undra om kornflejks är bra. Själv säger jag snarare kårnflejks, menar jag. Åå.
Fast just när det gällde kornet i flejksen (som jag också uttalar med å) gjorde jag en logisk eftergift till majskooooorns stavning. Som ju inte alls var logisk utan tvärtom helt uppåt väggarna.
Kårnflejks it is.
Henrikson jobbade jähättemycket som korrläsare till Bra Bocker och för min del får han vara precis hur petig som helst med stavningen av Henrikson. Och detta är hans (omedvetet) roligaste bidrag.
/fru Bergman, f. Stenson
Jå.
Jag säger som Fia: Jåå.
Jag vill se fler bilder på Fia. Hon är så söt.
I trakten av Sangis säger man inte jå, utan joo.
Jag frågade min man och han sa att joo, så säj vi.
Så att, hä tro ja på.
Samt så håller jag med Annika att hä gör såm ingenting om H.var lite grinig, fast jag tror mer på att han använde det där med dubbelt eller enkelt s som ett urvalskriterium för att sålla i brevskörden,och skulle det så vara, så är det fullkomligt lysande.
Ninja
Det är ju en jättebra tolkning som gör mig helt nöjd. Han var ingen surgubbe. Nästan lite smart. Jo, det var han nog.
Jo, kor gillar majs.
Lotten
Försöker du få oss att tro att det heter criossant?
I bildtext och på andra ställen hittar jag den stavningen. Och sedan propagerar du för andra stavningar av ordet. Först trodde jag att det var något internt skämt, som jag som nybörjare inte kände till. Och kanske är det så.
Men för att jag ska kunna sova på nätterna och inte rotera i min säng som Henrikson i sin grav så måste jag få visshet.
För det kan väl aldrig vara så att jag stavat fel i större delen av mitt liv, dvs från cirka femtonårsåldern?
Jag är ganska övertygad om hur det ska . Historien om turkarna och wienerbröden tror jag på. Och att croissant kommer av croître, växa – som nymånen, tror jag också på.
Vad är verklighet, vad är sanning, vad är ett skämt?
Det heter croissent. Det är ju så det uttalas också (på franska). Och Lotten skämtade om stavningen kroasang, som pekar åt samma håll. Men vi har ju alla några ord som vi alltid stavar fel. Vet inte hur många gånger vi stackars gamla antikärnkraftskämpar skrev ”upparbetsningsanläggning” i st f ”upparbetningsanläggning” i våra spännande debattinlägg! (Och nu gjorde jag det IGEN.)
MEN NEJ! Jag har ju slarvat fel! Måste rätta!
Även nu när jag fokuserar skriver tangentbordet crio fastän jag ju vet att det stavas croi!
Förlåt alla ni som nu har vilseletts av mina fingrar!
Som DDM brukar säga: Så förtjusande fingrar låter man sig gärna ledas av, både vilse och rätt. (OK, något modifierat. Men ungefär så).
– Naaaaaaw … (som ungdomarna skriver).
Hörni, har ni sett Zlatans fem senaste mål? (Bara som ett tips till alla som är liiiiiite intresserade. Har inte hittat ett klipp som visar allihopa, men jobbar på det.)
Blir det klipp om man jobbar på det? 😉
Zlatan är inte fopoll. Han är något mycket större. Större än en bal på slottet. Stor som ett hus – fastän ändå större!
Sånt intresserar alla. Inte bara fopollsfans.
För er som oroar er för min produktivitet vill jag berätta att skriverierna går enligt plan. Ligger nog lite före, till och med.
Nästa avsnitt kommer att heta ”The Asynchronous Induction Motor – Taken one step further” Det är väl pampigt så det förslår? Och inför varje nytt avsnitt behöver jag en rejäl dos lottenblogg.
Det är ungefär som det vita bröd man anses ska äta av mellan de olika vinerna.Så att det inte dröjer var något av det föra vinet/avsnittet och påverkar nästa vin/avsnitt.
Va? Men du har väl inte lagt ut än, SG?
Om du menar midjemått så är det nog tyvärr så.
Den asynkrona induktionsmotorn.
(Skulle bara kolla hur det blev. Jag förstår orden. Men jag vet inte hur ett sådant vidunder ser ut eller fungerar, så det är tur att inte jag skriver boken. Go, Skogsgurra!)
Oooh. Vitt bröd och vin. Oooh.
(Är väldigt lätthungrad.)
Annika
Översättarens problem. Det är en vanlig asynkronmotor. En sån som sitter på varenda transportband, hiss, höfläkt eller hydrofor. Du har säkert flera stycken i din närhet.
Jag hoppas att det är Blottens logg som är vinet och brödtexten om asynkronmotorer som är just vitt bröd
Snyggt, PK!
Jag kanske inte skulle ha valt bilden med vin och bröd. Men så här då:
Man behöver en rejäl refresh mellan de olika avsnitten. Och då funkar Blottens Logg som en en total rensning och förnyelse av hjärnvindlingarna. Som ett bra vin kan fungera. Framför allt glömmer man alla tidigare teman och dyker ut ur bloggen med nya tankar och insikter.
Jag tror att Skogsgurra just har formulerat en grundläggande sanning. Inte det hela, men en viktig del i helheten.
För övrigt önskar jag ibland, sällan men ändå, att vi hade hiss i det här huset.
Särskilt den gången min andra hälft och jag bar ner en gammal och nyss kreperad tjock-teve från övervåningen i vår smala och trånga och helt ologiskt tre gånger* svängande trappa, och vi pga handsvett tappade greppet alldeles innan vi kom till horisontalplanet igen. Apparaten studsade ner alldeles av sig själv — jo, han som kunde ha fått fotkross hann guskelov hoppa undan — men det finns fortfarande ett centimeterdjupt kolsvartsvart (svart av tevekarossplast, eller vad det nu kan heta) jack i en av golvplankorna.
* Jag kan ha nämnt det förut, men icke desto mindre fascineras jag fortfarande av att vi bor i ett hus där innertrappan svänger tre gånger. Alla andra trappor svänger två, eller i extrema fall, fyra gånger. Tre svängar gör att alla människor tappar orienteringen totalt när de kommer upp, och skriker ”nä-ä!” när man till exempel pekar ut var deras bil är parkerad.
kolsvartsvart.
Jag undrar sååå vad jag tänkte just där.
Ja. Det kan man undra. Jag undrar vad JAG tänkte när jag skrev Blottens Logg? Det är andra gången det händer. Inte bra.
och: Men vilka irrläror! Croissant (så stavas det) betyder växande, tilltagande och som substantiv betyder det månskära eller giffel.
Lena
Du kanske missade det tidigare meningsutbytet? Att Lotten korrigerat sitt fingertrubbel samt vaga antydningar oktober 24, 2013 kl. 08:00
CROISSANT – mea culpa, Lena!
Annika: Det finns ett litet hotell i Tunisien, Africa Beach i Sousse, som har en sådan där konstig trappa. Tredje trappan (tror jag det var) fanns i tre delar. Man tappade totalt orienteringen. Det gick nästan utanför den mänskliga hjärnans fattningsförmåga.
Japp, och, som jag minns det dröjde det ett par månader av boende här innan vi slutade bli paffa varenda gång vi gick uppför trappan och sedan tittade ut genom ett fönster.
(Sedan har vi en ingång och en ytterhall och sedan en innerhall i liksom två avdelningar, så folk som kommer hit för första gången hittar aldrig gästtoaletten trots att de går förbi den när de kommer in, och när de till slut ska ta farväl hittar de inte ut heller. Det är jätteroligt! Och omöjligt att beskriva i skrift, man måste rita och berätta om man inte kan visa verkligheten.)