Jag bor i Eskilstuna, där man i fnuttron år har diskuterat en ombyggnad och uppdatering av det stora torget mitt i stan. Det har hållits arkitekttävlingar och utsetts vinnare som sedan inte har vunnit annat än äran eftersom planerna inte föll i god jord utan skrotades och det har diskuterats vansinnigt mycket – och alla är av olika åsikt. Nu har man beslutat att en röd pinne ska pryda torget och skjuta 22 meter rakt upp i luften.
Fine, jättekul, men jag har en bättre idé.
- Bygg en glob som är jätterund – inte som fuskgloben i Stockholm eller cylindergloben i London.
- Se till att man kan gå in i den och klättra på trappor på insidan.
- Måla insidan med landmassor precis som det ser ut om man har en jordglob, fast liksom på insidan.
- Ta betalt i entrén och spela Kentmusik för alla som kommer in.
Vabaha? säger ni och kliar er på haken eftersom ni inte förstår riktigt vad jag menar. En sån här – klicka för förstoring:
Det här är en genomskärning av The Great Globe som fanns på Leicester Square i London 1851–62. Och som är en inverterad jordglob (fast utan Kentmusik). Den var ungefär 20 meter i diameter (perfekt för ett torg!) och konstruerat av en geograf och kartförsäljare som hette James Wyld. Bergen sköt ut skalenligt och floderna sägs ha varit naturtrogna fastän de inte hade vatten. Här kommer en liten förstoring av en bildbit:
Den där Wyld var en envis karl, som hade velat bygga det här fantastiska åbäket i flera år, men inte hade hittat en lämplig plats. Efter mycket tjat och övertalningar (och mutor, tror jag), lyckades han få till ett tioårskontrakt på Leicester Square. Han blev stämd för uteblivna löner, folk tjafsade och stod i och Wyld var säkert inte alltid den trevligaste att ha att göra med. En staty av Georg I fick flyttas för att den roliga, konkava jordgloben skulle få plats och Wyld såg helt enkelt till att någon grävde ner statyn under själva byggplatsen. (När den grävdes upp igen, var Georg I borta – endast hästen han hade suttit på var kvar.)
När bygget satte igång, lovade den gode James att globen skulle bli ett under av skönhet i glas och stål. När den stod färdig var den en helt vanlig byggnad av tegel, varför alla som bodde grannar med den, gick man ur huse och protesterade vilt såsom man gjorde på den tiden. (Och 1968.)
Attraktionen blev en veritabel succé. Alla oooade och aaaahade … tills allt revs när hyreskontraktet gick ut. Visserligen såg byggnaden på slutet ut som ett sjabbigt hotell och skaparen blev tvungen att hyra in varitéer och musikföreställningar samtidigt som han själv höll kartföreläsningar, men ändå … va … Tänk om den hade stått kvar än idag!
Kommen så här långt i mina torgplaner inser jag förstås att det världen över finns tusen och en Cosmonovor och Mapparium och jag vet inte allt. Men tänk ändå. Att få gå in i en tvärtomjordglob och få peka på Mount Everest och utbrista: ”Sicken liten plutt!”
När man diskuterade en upprustning av centrum när så var det ett jävla liv. Alla hade någonting att klaga på, allt skulle bli katastrof. Sedan gjorde man den där upprustningen, i stort rakt av i hela centrum (centrum i Västerås var en katastrofal betongdjungel), och det blev bra. ALla var väl sånär eniga om att det blev bra också. Ny belysning, ny utsmyckning, bättre gångvägar, eg. mindre betongdjungel.
Sverige, Sverige i taket hänger
svensk står på golv och blänger!
Fanns det inte en sådan glob i närheten av Slussen när Stockholm fyllde 700 år? Eller har jag drömt? Kommer ihåg att man tog sig in via trappor och en spång. Försökt googla men hittar förstås bara nya globen.
Kan dom inte göra torgutsmyckningar i Strindbergs anda?
SG, du blandar ihop det med ”Hon” på Moderna Museet.
Och vad passar bättre än en QI-referens här? Naturligtvis har de diskuterat den här fantastiska skapelsen. Kolla här http://youtu.be/QGU7HqyIl4g?t=19m20s
Aha, Pelle, nu förstår jag varför det kändes bekant med en utochinvänd jordglob.
Närå, Niklas. Niki’s hona var jag inne i långt senare.
Detta var en glob – inte könet och innanmätet på en plastkvinna.
Den kolorerade illustrationen är faktiskt förvillande lik Trefaldighetskyrkan, även kallad Tyska kyrkan, vid torget i Karlskrona! http://www.orlogsstadenkarlskrona.se/page/12/heliga-trefaldighets-kyrka.aspx
Oj, jag har inte ens kommit till Pelle Stens QI-avsnitt. Detta betyder att jag ÄR Stephen Fry. Igen!
Eller så är QI universums mitt, och borde placeras i ett konkavt universum på Sergels Torg.
Jättefränt, men INTE Kentmusik. Då kommer i alla fall inte jag.
Och jag bor i Karlskrona och gjorde inte alls den kopplingen. Fy skäms på mig. Borde dessutom göra ett besök inne i både Tyska kyrkan och Fredrikskyrkan och lära mig mer i största allmänhet om min stad.
Det där Mapparium var ju ganska tjusigt måste jag säga.
Vet ni varför Nora har kvar sin mysiga småstadskaraktär?
”Det var ingen som kom sig för med att riva och bygga nytt” sa skohandlarn, ”då på den tiden då allt gammalt skulle bort. Och det är alla tacksamma för nu, inte minst turisterna.”
”Tänk än Ekmansbacken, så finnt dä va”, suckade di äldre karlskogaborna. Nu är gamlingarna borta och vi andra har vant oss vid sjuttiotalsstuket och åker till Nora och trivs.
Oh vad karaktärsfast jag kan vara — tänk att klicka på QI-länken och titta på biten om globen, och sedan stänga av!
Annars är jag fortfarande inne på den röda pinnen. En röd pinne som kanske ska kunna röra på sig, enligt han som rita’n. Huh? Vad för slags energiåtgång för en sig rörande 22 meter hög pinne, och varför?
hrm…fallos…hrm
Jo, men så smal?
*försöker blunda för det som dyker upp för den inre blicken*
För ungefär ett år sedan utnämnde Stockholm sig till Capital of Scandinavia. Det väckte ont blod och mitt förslag till lösning såg ut så här:
Stockholm – Capital of Scandinavia – får en ny publikmagnet
Kolossalstaty vid inloppet till Stockholm kombinerar Monolitens storlek från Oslo med Sjöjungfruns från Köpenhamn charm. Könsneutral staty som aktualiserar ordet ”hen” och påminner om Wasas förlisning.
Stockholms fäder och mödrar i Stadshuset har tagit illa vid sig av kritiken från grannländerna. Att Stockholm är Skandinaviens huvudstad är ju odiskutabelt. Så är det bara. Och då är det ju bara naturligt att manifestera detta faktum genom att införa just epitetet ”Capital of Scandinavia” på infartsskyltar och på alla trycksaker och övriga mediaprodukter som produceras av Stockholms stad.
”Kritiken från grannländerna är befängd” säger en talesperson från Stadshuset. ”Dom där gnällspikarna är bara avundsjuka att dom inte kommit på det själva” och fortsätter: ”Nu ska vi visa dom att vi inte bara är Capital utan också Storsinta. Vi kommer helt enkelt att kombinera deras så kallade symboler (Havsfruen från Köpenhamn och Vigelands Monolit fån Oslo, reds anm.) och sätta upp en kolossalstaty ute vid Fjäderholmarna. Den kommer att förses med kvinnliga och manliga attribut (pattar och pick, reds anm.) och bli en äkta könsneutral vision av den balans vi strävar efter i befolkningen. Det kommer också att vara en god illustration till begreppet ’hen’, ett ord som vi länge saknat i svenska språket.”
Talespersonen utvecklar idén ytterligare: ”Vasas förlisning bakas in i skulpturen på så vis att vi genom en sinnrik kardansk upphängning och ett hydrauliskt system förflyttar vatten från basen till huvudet så att skulpturen kommer att förlora balansen exakt en gång i timmen och göra en överhalning så att den ser ut att förlisa. Den kommer då att slå i vattnet med ett kraftfullt plaskande och i och med detta tömma ut vattnet ur huvudet och åter resa sig ur vågorna – likt en Venus av Botticelli.”
Vi gratulerar Stadshuset till ännu en vacker tanke och hoppas att detta tillskott till Stadens förskönande kommer att förverkligas med det snaraste. ”Ja, vi ser verkligen fram emot att täppa till truten på Knud og Ole” säger talespersonen och vänder sig mot modellen av nya Slussen för att pedagogiskt rätta till ett folkligt missförstånd.
Rörlig pinne. Redan då.
Nu har jag flängt runt både i och utanför Capital of Scandinavia (låt mej få utstöta ett hjärtligt ”fnys” om detta urbota fåniga epitet) hela dan men innan jag lämnade hemmet i förmiddas överfölls jag av en poetisk ingivelse som jag nedtecknade på min manschett.
Jag fruktar dagisbarn
Jag fruktar näsorna där snor jag rinns
Men den där röda pinnen ser ju ut som innehållet i en gammaldags febertermometer! Vad menas?
Man har då inte stora krav på rock’n roll om man tycker att det räcker med att man placerar en röd pinne assymetriskt bland några plåtbitar.
Men asså … Jordglob inifrån. Då måste ju Norge ligga till höger om Sverige och inte till vänster om som på bilden från Mappariet. Alltså spegelvänt mot upplevelsen som man har när man ser globen utifrån.
Har inte vi dysdextriker det svårt nog utan att vända ut och in på världen?
Riktning jag (vill) återfinns.
But no, inte alls spegelvänt! Den ska ju bara ses inifrån och där ser man allt på rätt plats, fast konkavt.
Nu har jag coachat tio basketbarn i fyra matcher. Det tutpiper i öronen, jag har whiskyröst och kan inte begripa varför jag känner mig så sömnig.
Den inverterade jordgloben kan kanske användas som klättervägg? Om bergen står upp och ger grepp?
Nämen sicken produktutveckling, Ökenråttan!
Och om man duttar på Frankrike spelas Marseljäsen (Eskilstunabandet Kent spelas bara i entrén, tror jag). Om man kan böja tyska verb i dativ, trillar en bratwurst ner i famnen! Om man kan tala om att finska och ungerska är besläktade, får man en … eh. Hm. Ett bastubad där Liszt spelas?
Och lägger (sätter?) man alltihop under vatten har man verkligen ett äventyrsbad. Säj hej till kapten Nemo!
Tyska verb i dativ, du är då skojig, Lotten. (Lille M. sitter och tittar på skidsporter och boeuf bourguignongen puttrar i köket, så vad ska jag då ägna mej åt om inte båset?)
Den som kan peka ut Burgund får en köttgryta och ett gott vin som heter … (Ha! Ett område lika skojigt på avd. anglicismer som vad Bohemia* stundom blir.)
*Jag har verkligen sett, och det mer än en gång, på fullt allvar i helt allvarligt menad text som inte är översatt utan bara byggd på engelskspråkiga källor, Bohemien.
Annat vanligt översättningsfel från engelska.
Cumin = kummin
NEEEJ!
Cumin = spiskummin
Kummin = caraway
Jag har hittat det! Idén till den röda pelaren kommer såklart från en balklänning med TORG-ringning!
Oh, Pysseliten, det nästan kliar i ögonen av att läsa det där!
”Rosa färgen kommer att dölja din ålder. Vad är det?”
Ja-a, vad ÄR det? Google translate eller ännu värre?
Örjan: Carried away låter det som, helt eteriskt och romantiskt. Sylfiderna nästa. (Jag passerade Operans skyltfönster i dag, så jag blev lite influerad. Och romantiserad. Och, för den delen, carried away)
Pysse: Är det Prosit hon står på får hon ta det försiktigt. Vi vet ju alla hur det går …
Ja, visst är hon lång! Om hon står på Prosit blir det kanske en torgsplosion …
Örjan, det finns ju flera exempel på felöversättningar
mellan Engelska/Svenska.
Sea som är hav och inte sjö.
Lake som är sjö och inte en fisk.
Cheek som är kind och inte käke.
Chin som är haka/käke och inte kind.
Wrist som som på engelska är handleden men som i
alla fall jag associerar med fotleden.
Och steak är inte en stek utan en skiva nötkött, en biff. Roast är stek och beef är nötkött. Typ.
Men Strindberg är ju alltid Strindberg?
PK
”beef är nötkött” – kanske inte alldeles säkert dessa dagar.
Som hästflocken sa: ”We’d better run, before they Fin dus”
ÖR. Carried away? Har ingen info om ev effekter/påverkan på sinnet vid rostning/rökning. Håller mig mig gastronomiska fördelar. T.ex
Svensk matlagning- kummin i bröd, kålsoppa (påstås gasdämpande) mm
Hel spiskummin – standadkryddan i svensk kryddost
LL99.
”Chin som är haka/käke och inte kind”.
Tack kommentar.
Gitto har i sammanhanget lärt mig vad ”torsktunga”egentligen är.
http://gittosmat.taffel.se/2013/02/06/variation-pa-skrei/
En inomglobsvärld jag minns.
(Om och när jag väl varit där.)
En glob —
ut jag ins.
Nej PK, Strindberg är inte alltid Strindberg. Ibland förvanskas det av en svartsjuk konstnär.
Jag har inte ätit något så gott som smörkokt skrei i ugnen. (innertemperatur 45 grader) Med smörsås , egenodlad pepparrot och en torr Riesling spätlese därtill blev det en smakupplevelse av Guds nådde. I Spånga finns några fantastiska små affärer som tillhandahåller fisk, kött och bröd. Där gör vi våra inköp vid besök i Stockholmstrakten.
Örjan, tack för länken till gittosmat. Nu vet vi här i huset vad torsktunga är.
Tack Annika, då fick jag anledning att putsa skärmen! *fniss, drygt*
Ah — jag funderade just på om det där var den kortaste båsmeter som går att konstruera. Hm … Nej. Om man plurrar:
Å jag ins
Sedan är det väl ändå stopp.
Men blir det inte förfärligt tungt att måla med landmassor.
Tänk att Miljöpartiet (som 8 % röstade på) kan styra och ställa så mycket! Att de under loppet av några få år lyckas göra om staden i grunden. Eskilstuna har en lång och stolt tradition av arbetare, industrier, smeder, knivtillverkning mm. Svenskar och finnar (framför allt) har byggt upp stan med hårt arbete. Nu är det bara cyklar, kretsloppsgallerior och sopsortering som gäller. Och abstrakt, konstig konst som vanligt folk inte förstår sig på. Är detta verkligen det som Eskilstunaborna vill byta till? Inte jag i alla fall.