Hoppa till innehåll

Maskiner, manicker, mojänger och mackapärer

Inom mig bor en olycklig mekaniker och uppfinnare samt snickare. Jag kan inget om dessa professioner, men älskar nästan alla apparater som jag önskar att jag hade uppfunnit och snickrar dessutom hej vilt samt snett och vint. Låtom oss ta en svängom bland mina semesterbilder.

När vi var på Runmarö häromveckan, kramade jag nästan ihjäl denna bandsåg när jag inte drack absint:

Den är från 1930-talet! Och har med ohygglig möda flyttats per sekruttbåt till ön.
Den är från 1930-talet! Och har med ohygglig möda flyttats per sekruttbåt till ön.
Se på på- och avknapparna!
Se på på- och avknapparna!

– Klicktjonk. Pppppbrrrrruuum! Klicktjong. Väääääs … sssccchhhh. Tystnad.

En gång till!

– Klicktjonk. Pppppbrrrrruuum! Klicktjong. Väääääs … sssccchhhh. Tystnad.

Ingen ser mig. Bara en gång till!

– Klicktjonk. Pppppbrrrrruuum! Klicktjong. Väääääs … sssccchhhh. Tystnad.

Aaaaah. Ljuvligt. Jag vill ha en nästan hundra år gammal bandsåg jag också.

När vi i förrgår var på Brandbilsmuseet i Gysinge (som för övrigt har en hedersmedlen som heter Brandsjö i efternamn), fick vi klättra in och ur samt ovanpå alla möjliga olika apparater och bilar, klinga i klockor och prova gasmasker samt kränga på oss pyttesmå hjälmar från början av förra seklet. (De är av läder och har krympt.)

Jag i en Plymoth Savoy, som utrustades med allehanda brandattiraljer (rökdykaraggregat, pulversläckare, bår och sjukvårdsutrustning) – men var ju högerstyrd och pensionerades efter bara några år.
Jag i en Plymoth Savoy, som utrustades med allehanda brandattiraljer (rökdykaraggregat, pulversläckare, bår och sjukvårdsutrustning) – men den var ju högerstyrd och pensionerades efter bara några år.

Fast det som fick mig att flämta av upphetsning (jorå) var instrumentpanelerna.

Knappar! Vred! Spakar!
Knappar! Vred! Spakar!
Nu sitter vi i en Dodge Truck WC 52 från 1945 – som var de allierades favoritfordon vid landstigningen i Normandie – och som såldes till Sverige efter andra världskrigets slut.
Här sitter vi i en Dodge Truck WC 52 från 1945 – som var de allierades favoritfordon vid landstigningen i Normandie – och som såldes till Sverige efter andra världskrigets slut.
– Men va? sa jag här till den gigantiska bilen eftersom den var så … gigantisk. (Från en amerikansk marinbas i Portsmouth, spinner som en katt och funkar perfekt trots sitt slitna yttre.)
– Men va? sa jag här till den gigantiska bilen eftersom den var så vansinnigt … gigantisk. (Den är från en amerikansk marinbas i Portsmouth, spinner som en katt och funkar perfekt trots sitt slitna yttre.)

Detta brandbilsmuseum är alldeles fantastiskt. Den initierade guiden (som var revisor och det svarta fåret i en släkt fylld av brandmän) berättade allt om bland annat REO-Speedwagonen från 1928, ångsprutan från 1882 och de öppna brandbilarna från 1930-talet. Det finns en Chevrolet 1934, brandslangar och till och med en fungerande frivilligbrandkår som ideligen måste rycka ut eftersom Gysingetrakten är full av eldande människor. (Och mygg.) Brandvagnen från 1870-talet drogs av hästar, som när de hörde brandlarmet lämnade sina spiltor och beteshagar och galopperade till vagnarna för att spännas för.

Pumpen var ångmaskinsdriven, så eldaren hoppades alltid att branden skulle vara minst tio minuter bort – annars kom inget vatten ur slangarna.
Pumpen var ångmaskinsdriven, så eldaren hoppades alltid att branden skulle vara minst tio minuter bort – annars kom inget vatten ur slangarna.

När vi invaderade Karins hus och klämde och kände på allt från gjutjärnsspisar till elcyklar, fastnade jag för en apparat som hängde på väggen och så hade gjort i minst 35 år:

Ni ser vilken hand jag har med assistenter?

Pysseliten och PK tipsade oss om underverket på Ica i Alvesta Avesta. Vi höll oss så länge vi kunde och åkte sedan dit och köpte ämnesrelaterade varor (melon, bubbelvatten och gurka) innan vi äntrade toalettstolen som kunde ha varit kusin till en cockpit.

Man gör sina behov, beställer vattensprut till bakre eller främre regionerna, med extrakraft eller parfymering med efterföljande torkblås.
Man gör sina behov, beställer vattensprut till bakre eller främre regionerna, med extrakraft eller parfymering och med avslutande torkblås. Sedan skrattar man ihjäl sig.

Efter dessa äventyr med tekniska fram- och baksteg, återvände jag till min fascination för det gamla och  went back to nature eller om det var back to the past. Karlfeldtsgården i Avesta är inte ett museum, men man kan i alla fall fika och titta in i detta hans arbetsrum:

Jag tror att ergonomiska arbetsplatser är överskattade. Erik Axel Karlfeldt satt här helt utan tennisarmbåge och skaldade.
Japp. Jag tror att ergonomiska arbetsplatser är överskattade. Erik Axel Karlfeldt satt ju här helt utan tennisarmbåge och skaldade.

[—]
Gå, sök mig upp en flicka som sitter helt allen

i huset där på kullen under hundstjärnans sken.

Om hon lyfter sina ögon och det blänker till med fart,
så att kammaren den mörka
blir lik en pingstdagskörka,
så bländas ej, o käring, utan gör ditt är’nde klart,
och hälsa kärt från hennes vän och säg, att han mår rart.
[—]

Erik Axel Karlfeldt (1864–1931), ”Budskapet” i
diktsamlingen Vildmarks- och kärleksvisor (1895).

Share
Publicerat iBloggen

39 kommentarer

  1. Åh, den där väggfasta assistenten är nog kusin med mina barndomsdrömmars konservburksöppnare! Den vevade upp burkar och fanns i fina färger. Hemma fanns bara en tråkig ”handjagare”.

  2. Hade du varit i Gysinge förra sommaren så hade du kunnat förundras över Flottningsmuseet också. Nu har vi tagit det till Mora. Och jag förundras mycket, visste inte att flottning har varit så omfattande och en så viktig del av vårt ekonomi.
    Och så var det det här med Avesta och Alvesta, hur var det egentligen?

  3. Japanska toaletter i all ära men det här underverket tar väl verkligheten ett steg till?
    Jag förutsätter att ingen under 18 tittar! Det är inte tillåtet nämligen.

  4. Konservburksöppnarna fråm heaven heter Röda Clara, oavsett färg. Och de är fortfarande helt outstanding. (Jag har pratat för mycket engelska lately.)

    Kicki: Tack! (Jag skriver Alvesta, Avlesta, Avelshästa, Lavelsta och allt utom Avesta. Hela tiden!)

  5. PK

    Niklas, den var ju helt fantastisk. Har du en själv, är den bra? Du kanske är agent för den, kan man hyra en komplett med personal?

  6. Skogsgurra: Aha. Jag förstår. Du och Hyttis ger mig allt som jag nämner sådär i förbifarten? I så fall ska jag be att få tala om att jag även är mycket förtjust i Johnny Depp.

    För övrigt var det ju så att Pysseliten var tvungen att åka till Karins hus för att få tillbaka en kvarglömt hatt. Jag har varit lika listig jag: det kvarglömda är denna gång en mycket bra termos som man kan dricka direkt ur utan att passera gå. Måste alltså åka tillbaka till Karins hus.

    (Jag har inte vågat klicka på Niklas länk än. Har ni?)

  7. Men hjälp. Jag har länkat till Clas Ohlson två gånger under en och samma timme utan att få ett dugg i provision.

    Min manaaascher hade inte gillat detta.

  8. Det är inte alls så att vi har ett lager Johhny Depp att distribuera. en just konservöppnare med bra funktion har vi försett oss med.
    Den är liten och fasen så väl fungerande. An Engineering Masterpiece.

    Niklas möbel har lite fler funktioner än spola och torka. Kan man nog säga.

  9. Örjan

    Niklas möbel, finns den tillänglig på Hjälpmedelscentraler?
    Tror att måga rörelsehandikappade vore glada över möjlighet att få använda sådan.
    Om inte där tror jag en finns på Spinalis. Inköpt av Claes Hultling.
    http://www.spinalis.se/

  10. SG: såg du att Lottens kvarglömsel (termos) har enhandsöppningsgrepp? Det leder ju osökt tankarna till toalettpappershållar-(TPH-) amatörernas glada skara, där en toalettpappershållare med just enhandsgrepp får extra många pluspoäng.

    Och (alla) den där lilla vägghängda hushållsassistenten kan långt mer än ni anar (och jag med). Stoppa korv, vispa grädde och mixa milkshakes. Till att börja med.

  11. Klart jag har bruksanvisningen kvar, SG. Samt korvhorn, degkrokar och lite andra attiraljer. Men till vardags blir det mest vispa, röra och mixa. Tror till och med att jag vet var allt ligger, till skillnad från de kullagerkulor som jag glömde att leta efter.

  12. PK

    Jag tror att Lotten visst klickat på Niklas länk, hur kan hon annars vetat att det kräver lite mod. Inga betablockerare där inte.

  13. Vilken trevlig skylt på korvgubbebilden: ”Parkering undanbedes”. Finns det sån vänlighet nuförtiden på skyltarna?

  14. Örjan

    Regnar fortfarande. Kraftigt.
    Producenten verkar ha gått över till svart/vitt foto.

  15. Har ni kollat vad söta de är, Estelle, Estellan och Estrid. Syskonbädd med lilla Estrid i mitten. Hon har en kotte till huvudkudde. Men nu undrar jag vad som händer när de börjar flyga. Blir det inte trångt med alla i boet. Hittar de någon egen grenklyka eller hänger de kvar hos föräldrarna tills de flyttar ihop med någon partner om ett år eller så? Någon fågelkunnig som vet?

  16. Örjan

    Nej förlåt det är ”belted kingfisher” på sedeln.
    Wikipedia-artikel om fiskgjusen lurade mig.

  17. Johan Roos

    Hej!
    Har du kvar de vinklade fästena till den vägghängda assistenten?
    Mina är borta.
    Med vänlig hälsning,
    Johan

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

wp-puzzle.com logo

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.