Jag struntar i om ni är rojalister eller republikaner och huruvida ni bryr er om eller hatar kungliga bröllop eller bröllop över huvud taget. Jag satte på tv:n med en lunchmacka i handen och höll på att trilla rakt in skärmen när jag såg ett par beigerosa Musse Pigg-öron i kyrkan:
Snabbt fick jag upp den allestädes närvarande stackars kameran som om den har en hjärna och ett medvetande nog inte mår så bra av alla konstiga syner. Jag satt precis som alla andra i London så här i en halvtimme:
Tjejen med konstverket på skallen är tydligen ett av de två svarta fåren i den kungliga familjen – Charles’ lillebror Andrews dotter Beatrice.
(Ni ser att hon petar sig lite i näsan där? Det där runs in the family för när Charles klev in i kyrkan torkade han med handen av snoret från nästippen och ställde sig sedan och skakade hand med en farlig massa folk.)
Säga vad man vill om mode – så jättemedveten är jag inte även om det är intressant med estetik. Visserligen kan jag fastna i modetidningar från 1940-talet och dregla över en Rowellskatalog från 1971 – men dagens mode hänger jag inte med i eftersom jag bara är fast i jeans- och hoodieträsket.
Men tänk om alla började ha hatt! Med hattnålar! Tänk om man modebloggarna listade snygga hattar och jag varje år fick gå ut och köpa den där vårhatten som jag suktar så efter (som passar med den röda favorithoodien). Se bara så chic jag skulle kunna vara och hur intensivt jag skulle kunna suga på skalmarna:
Nu ska jag och plommonstopet gå på promenad. Tiddeldoo!
Joo, men den är väl en fortsättning på trenden med rosetter i håret, rosettdiadem och så vidare – som först var små och sedan blev stora och nu är stor och stel och gigantisk med en sorts… ring under? Ringavund eller kritik? Frågorna är många. Jag tycker det vore gulligt om du har en fluga också och sätter den runt plommonstopet som en liten rosett! Snälla?
Är det en frihetsgudinna ute till vänster i bild? Tyckte först det såg ut som tre fingrar som hålls upp i luften.
Två bloggar – en tanke.
Haha, jag fånstirrade också på Charles när handen gick från näsan till prästerna för att skaka hand UTAN att passera ’torka-av-handen-på uniformen’…..
Självklart ska jag sätta en fluga på plommonstopet! Det kan jag ju spöka ut mig i vid firandet imorrn!
Nu snyter vi oss i handen allihop och tar på oss vårhatten!
Måste man snyta sig i hatten eller räcker det att vara i hatten när man snyter sig.
Jag tänkte samma sak förra våren och gick och köpte mig en fin plommonlila hatt. Och jag har fått så många fina kommentarer om den att jag bär den så fort det inte blåser storm. För hattnålar har jag inga.
Hatt är kul!
Hatt och hattnål har jag men inte hår nog att sätta fast en hatt i så hattarna blir oftast hemma.
Men jag har en hatt, som nog är avsedd för ridning, som har en finurlig båge som håller fast hatten. Tjuter finfint i flygets säkerhetskontroll, jag har ”provat”. Men jag måste laga floret innan jag kan använda den igen. Nu påminner den mest om Lady Godivas hatt.
Kära Lillie!
Jag satte inte på TV:n för jag satt i en bil…
MEN
hörde ett helt UNDERBART program på radio om Lillie Langtry
SÄNDs även i morgon 08.o5
Jag har en hattnål som jag är mycket stolt över! Den har jag fått av kommentratrisen som numera går under namnet Gerbilen.
Jag blir så glad när jag ser damer med hatt, men skulle inte bära själv. Men det där, är det verkligen en hatt, ser mer ut som en grind, eller en väggprydnad.
Den där hattnålen, Ö-helena, sitter så djupt i minnet att jag inte kan ens tänka ”hattnål” utan att i samma bisats säga ”Ö-helena borde blogga”.
Lillie Langtry, hon var ju nästan med i adventskalendern senast. Hon lurade in mig på spåret att alla hemlisbloggare skulle ha nåt med Lottens namn att göra.
Aj så fel det gick.