Det var meningen att jag igår skulle stå på huvudet i flyttlådor som fortfarande är fulla av saker sedan huset brann. Och att jag skulle fylla bilen med saker som skulle till tippen. Samt att jag skulle kunna gå i alla fall två meter i källaren utan att behöva klättra över något.
Men ack. Jag stötte på så många hinder på vägen att källaren idag är identisk med gårdagens källare.
Först hittade jag en hängmatta bakom en brädhög och blev tvungen att rigga upp den utomhus. Sedan hittade jag en vattenspridare och satte igång den – utomhus. Då kom sju barn i badkläder rusande och distraherade mig så vansinnigt att jag blev tvungen att leta fram kameran. Vilket ju tog jättelång tid!

Plötsligt stod gräsklipparen framför mig. Uppfordrande. Det är en handjagare eftersom jag anser att motorgräsklippare är så himla tramsiga. Folk åker till gymmet och tränar sina muskler för att sedan pruttklippa gräsmattan utan att behöva anstränga sig! (Gräsklippning innebär dock för just mig lite planerande och medicinerande eftersom jag är gräsallergiker.) Vår tomt är på 900 kvadratmeter och huset upptar 120 av dem, så det är inte så farligt alls – det går på en timme högst. Eller kanske inte:

När jag hade kapat maskrosdjungeln med handkraft och svordomar, hittade jag en maskrosuppdragare och satte igång med den tills jag tröttnade och bestämde att barnen kunde tjäna 1 kr per maskrosrot. Sjuåringen drog upp sju och tog sina pengar och köpte en läskburk av sin storebror (se studsmattebilden), medan Tolvåringen drog upp tolv och lade pengarna i sin sparbössa.
När jag sedan försökte påtala för min djefla man att det var hans plikt att omedelbart gå ut i trädgården och i konsekvensens namn dra upp 46 rötter, gick det sämre. Han somnade på stört. (Betingad reflex.)
Sedan kom Artonåringen med en död humla som såg levande ut, varför han placerade den i diverse intressanta positioner. De spelade tv-spel tillsammans, de läste läxor tillsammans, de spelade lite basket och sedan åt de.

Ni förstår att man inte kan rota i källaren när det är så intressant ovan mark? När jag i källaren stötte på mina gamla håltänger från en pysselperiod runt 1988, kunde jag dessutom laga studsmattans kantskydd och en älskad presenning. Efter en halvtimmes intensivt hålande, föll tången i småbitar. Pah, åttiotalsskräp.
Under kvällsmaten insåg jag att jag tydligen har snöat in på en krydda.

Koriander som smakade tvål för bara ett par år sedan, har sedan pinjemunsattacken – som gör att rödvin fortfarande smakar plåttermos – smakat bättre och bättre. Underliga äro smaklökarnas vägar. (Även celebriteter drabbas, klicka här.)
Resultatet av gårdagens pyssel är alltså inte en framkomlig källare utan maskrossvullna fingrar, träningsvärk i rumpan och ett axelparti som signalerar att jag är fullkomligt och komplett pantad och en helt oerfaren soldyrkare.

-t.
Du har ju en hammock! Så mycket hammocktjat som det varit här genom åren och så har jag missat att du har en numera.
Jag är inte riktigt så röd som du även om jag också hejdlöst (alltså utan solskyddsfaktor) också befann mig utomhus igår.
Det började i långärmat långbent och yllesockor och ylleponcho och slutade i barärmat med shorts. Jag tror den här dagen utvecklar sig på samma vis. Fast nu med hejd. Gammalt hejd. Ska skriva upp på inköpslistan …
”Sedan kom Artonåringen med en död humla som såg levande ut, varför han placerade den i diverse intressanta positioner. De spelade tv-spel tillsammans, de läste läxor tillsammans, de spelade lite basket och sedan åt de.”
Tack, dagens första gapflabb. Underbart. 🙂
”, varför han …”
Visst är det en ny formulering?
Hette det inte
”, och därför [verb] han …” förut?
Artonåringen går i sina föräldrars fotspår men stackars humla!
På vilket sätt synd om humlan? Den led nog inte i sitt döda tillstånd. Eller stackarn att den dog? Frågan är om griftefridslagen gäller humlor.
Jag tycker nog att Lotten använder ”varför” på ett korrekt sätt. Ur NE:
2 på grund av vilken el. vilket el. vilka; i relativ anv. {→1så 3} ⟨formellt⟩: pengarna tog slut ~ de fick avbryta semestern
Grammatikens stridbara amason, dvs. Översättarhelena, kan nog reda ut det här.
Jag är mer bekymrad över att källaren är identiskt.
Håltången dog väl av chock. Runt 22 år av dödsens stillhet i källaren, och så plötsligt ut i solen och håla! håla! håla! Följt av sammanbrott och hån – ”åttiotalsskräp”. Stackars håltången.
För övrigt anser min sambo att färsk koriander smakar bärfis, så det äter jag bara på restaurang. Aloe vera vet jag inte hur det smakar, men det är bra mot solsveda.
Ett helt litet planteringskit (avstava var ni vill) tog jag livet av igår. Jag ba’ gräv gräv gräv hacka hacka spetta spetta. Och så krak. Inga handtag kvar.
Ojojoj, nu ser jag Emmett — även Cecilia N påpekade det där extra t:et. (Borta nu!) Tack.
Koriander ääääär svårt. Jag blev födelsedagsbjuden på restaurang på ett korianderplejs på Söder (inte Skånegatan, men nästan) för några år sedan och satt bara och ulkade mig genom den ena korianderrätten efter den andra. Men nu!
Om jag har fel när det gäller ”varför”, Cecilia N., så må jag äta upp i alla fall brättet på min hatt.
Jag fick en öl till bröllopsmiddagslunchen, varför jag omedelbart nu och på stört måste falla i säng och sova middag i ett par, åtta minuter ungefär.
Måste bara ansluta mig till uppfattningen att handjagare är det bästa. Och tänk så mysigt tyst landet skulle vara under sommarhelgerna!
Nog vet jag att humlor är trevliga kryp – men att de var sååå sociala…
Ingen har skaldat så gripande som Eddie Meduza om usla produkter som går sönder vid normalanvändning:
”Jag hade köpt mig en termos
I en affär nere i Målilla
Den var jättefin, tills jag slog i kaffe
Då gick den ut i tusen bitar”
http://www.youtube.com/watch?v=6-8bOQH3S14
Det är säkert inte ett okorrekt sätt som varför har använts. Men jag tycker det känns smidigare med därför. För mig är varför bara ett frågeord.
Antagligen är jag uppvuxen så och därför känns det smidigare med därför.
Vilket därför får mig att tro att varför:andet är nytt; jag har inte stött på det förrän i vuxen ålder vad jag vet.
Bröllopsmiddagslunch äter man väl bara om man har bröllopsdag?
Grattis!
Eller förlåt för att jag är så trögtänkt om jag har missuppfattat anledningen till att dricka öl.
Jag sa ju det — att jag behövde sova en stund: hur kunde jag hitta på ett ord som bröllopsmiddagslunch? Vad jag menade var ju minus mid: bröllopsdagslunch.
För att hälla lök på moset och sona mina lunchölssynder, ska jag nu springa 4 km med Femtonåringen. (Ni vet hur femtonåriga elitidrottare springer? H-j-ä-l-p!)
Sandra: Artonåringen lär ha en hemlig, lösenordsskyddad blogg där han ingående beskrev sin tid med den döda humlan. Som Weekend at Bernie’s antar jag.
Koriander övar jag fortfarande på – har övat i flera år men skam den som ger sig!
Men hallå och stopp i maskin, min dumma datanmaskin kan inte längre hitta till gräsklipparinlägget. Tidigare idag fanns det och nu är det borta. Ska det va så? Ska jag skicka datanmaskinen på lagning? Formatera om tangentbordet? Micra hårddisken? Ramma RAM-minnena? Hyvla en ulk?
Pingstbröllop 1991. Gratulerar på Erik-dagen.
Koriander.
Snart älskare av kryddan.
Ja det är nog den naturliga följden av att ha en matälskande Lisa FörareWinblad som god vän.
Önskar att vi hade humlor som gäster. På och runt vår balkong, där vi tänkte börja redan nu med en stilla GT på kvällen på grund av det charmanta sommarvädret, smyger getingar. Vi hoppas att dom bara vill namsa trämaterial ur vårt balkongbord, som redan är utflyttat, eller ur våra trätrallar på balkongolvet. (Getingarna bygger ju sina hus av trä och inte av flimsiga pinnar som t. ex. ringduvorna gör.) Värsta scenariot är att getingarna håller på att bygga boet på eller under vår balkong, varför GT-drickandet är inställt tills vidare.
Jag har en hink med skörpils-skott på bron, som ska grävas ner på lämpliga ställen i nya trädgården tillhörande nya huset. I helgen observerade jag en humla som ville käka pilskottsblom. Han satte sig på en blomboll. Bonk. Blombollen lossnade och föll tillsammans med humlan ner i golvet. Han satte sig på nästa blomboll. Bonk. Även denna lossnade och föll i golvet tillsammans med humlan. Ny boll. Bonk. Ny boll. Bonk. På det femte försöket förstod humlan att han måste sätta sig på grenen intill blombollen.
Det var det mest spännande som hände här i helgen, så nu förstår ni kanske varför jag skrev så många inlägg. [och inte vann något ändå, mind you]
Jag lider med dej Luna. Men humleunderhållning är inte det sämsta.
@PK. Hos mig finns ”gräsklipparen” kvar som RSS.
I övrigt är den dold.
Som vanligt läser jag plåtter-mos…
Men vart tog gräsklipparkåseriet vägen? CENSUR! Jag är kränkt!
(Tar fram verktygslådan.)
Ok, det ligger längst ner i kåseriskafferiet eftersom det skrevs för så länge sedan:
https://www.lotten.se/kategori/kaseriskafferi
Men varför funkar inte länken? Aha, jag filade lite i kanterna på den bara, så funkar det igen.
Har du verkat färdigt med tygen? För jag får läsa gräsklipparinlägget på min knädator.
Här har ni en som inte lider med Luna ett endaste dugg — det humlepysslet lät ju som rena rama thrillern. Dessutom var det en vetenskaplig undersökning som tangerar empirisk beteendeforskning.
A-K — du är inte ensam om att läsa plåtter-mos. Faktum är att man kanske ska undvika ordet just för att man hakar upp sig på det? Nästa gång skriver jag ”rostfritt enlitersmått” istället, det gör jag.
(Ooooh, nu vinner hockeygrabbarna mot Schweiz med 5-0!)
Ökenråttan: GT är alltså den vedervärdiga gin & tonic? Heja getingarna! (GT smakade illa redan före pinjemunnen.)
Humlan- han?
Jag tror det var en ” hon”.
Hanhumlorna föds först på sensommaren, och är inte speciellt arbetsvilliga enl Wiki.
Cruella och Luna har en liten rapp ihop:
gräv gräv gräv hacka hacka spetta spetta
Ny boll. Bonk. Ny boll. Bonk.
gräv Ny boll. gräv Bonk. gräv Bonk. hacka
hacka spetta Ny boll. spetta
Yo.
Tack Örjan, jag visste inte att tjejhumlorna jobbade solo så här års! (Fast jag har varit på genusföreläsning och lärt mig att det inte är någon skillnad på han och hon egentligen, så vi får väl kalla den döda humlan för hen.)
Tackar för medlidande och brist på detsamma! En liten rapp duger så gott som något pris.
Ni känner säkert till genusdiskussionen om tomtens renar också? Nej, jag tänker inte dra den platta, sexistiska slutsatsen att det självklart är kvinnorenar som fixar uppdraget att dra en fet utklädd man runt hela jorden och så vidare, men lite intressant är det att de förutsätts vara män till motsatsen bevisats.
Jag ljög när jag sa att det var det enda spännande som hände, förresten. Min gravt vattensjuka gräsmatta användes som fågelbad också.
Humlor är viktiga djur. Eller insekter. Döda eller inte.
Seriösa odlare köper humlor och släpper ut i sina växthus för att de ska kunna pollinera ordentligt. Jag hjälper alltid humlor att ta sig ut och är de döda så känner jag ett visst sådär, att ja, en humla som nu flyger från blomma till blomma i pollenhimlen.
Nu undrar jag:
– Hur ser en håltång ut?
– Hur ser en död basketspelande humla ut?
– Hur ser en skörpil ut?
– Hur ser PK ut i nya tröjan? (Eller valde han en bok?)
– Vad använder man korianderfrön till? (Här använder jag korianderblad i så mycket som möjligt.)
Och gomorron till alla 🙂
Jag ville bara säga att ljudet av en RIKTIG gräsklippare är så tryggt och rogivande. Att klippa gräset med handjager borde vara K-märkt. För att inte tala om hur rätt och miljövänligt det är.
Själv går jag på gymmet och sitter i en park som någon annan sköter.
G(in och) T(onic) är mycket uppfriskande och dessutom bra för att mota malarian, VARFÖR man inte bör fryna åt denna nyttiga dryck.
Gomorrn, Dina! Här är svarsakuten:
• En håltång ser ut som ett pyttelitet pariserhjul med kanoner. Så här.
• En död, basketspelande humla ser precis likadan ut som den levande, fast hon spelar sämre försvar.
• En skörpil ser ut som en nerium med vetestänglar som örhängen.
Så här.
• PK:s tröja (som han säkert kommer att välja) sitter inte på honom eftersom jag fortfarande sitter på tröjan! Och inte har jag fått iväg nåt till Åsna eller Ingela heller! Men snart!
• Korianderfrön smakar inte alls som bladkoriander — men man kan ha dem till allt, tror jag. Man (=Lisa Förare Winbladh) brukar låta dem hoppa runt i en varm kastrull innan man (=Lisa Förare Winbladh) dumpar dem i maten. På dagen ett år sedan fördes en korianderdiskussion här.
Ökenråttan: Förutom att jag ju lider av pinjemun och numera fryner åt det förut så ljuvliga rödvinet, är jag även överkänslig för beska. (GT=beeeeeeskt!) När man då tillägger att jag är katt- och gräsallergiker och har haft ont i knäna sedan jag var 18 år, är det underligt att jag har fått något gjort här i livet.
Ja, får du nu också malaria, p g a för lite GT, då …. får du ju nåt nytt att blogga om! Fast trist. – Ni som nu tror att jag är världens mest känslolösa Råtta meddelas härmed att jag bara skojade här.
En iskall och inte allt för alkoholstqrk GT är ju underbart en ljummen sommarkväll och borde ingå i deffen…deffine…definitionen av livet(försökte skriva lifvet, men det blev livfet så jag ändrade) självt. Och melonGT kan man dricka som saft.
Dina jag har idag en svart och grårandig skjorta med kort ärm på mej och tro mej när jag säger att det inte är speciellt upphetsade. Men min kraftfulla bringa nödtorftigt draperad med en Lottentshirt, det är en syn för gudar(gudinnor) det och ska givetvis bilddokumenteras i sinnom tid.
Ökenråttan, jag håller med dej. Det är inte synd om Lotten om hon får nya spännande bloggämnen ju.
Det är ju mycket enklare att få svar här än att googla fram dem. (Specielt för en som är rätt dålig på att hitta bra sökord för google. Brukar ta mig en hel dags letande utan resultat när maken sedan googlar fram det på 3 sekunder.)
Nu vill jag veta hur man omvandlar en GT (som för övrigt är en mycket trevlig inte så farligt besk drink, mycket bättre än sötsliskiga sådana som man bara blir törstigare av) till en melon-GT. Tack på förhand 🙂
Stötta korianderfrön har en liten pomeranston och passar överdådigt bra som brödkrydda!
Tack för rappen!
I går var det spadvänd spadvänd spadvänd hugga otäck mördarsnigel rädda daggmask som gällde.
Och på den tredje dagen vilade hon!
Dina, man häller i melonlikör. Hur mycket vet jag inte, men gott är det.
Tipsa 18-åringen om detta: http://thechive.com/2009/10/07/dead-fly-art-surprisingly-hilarious-15-photos/
@Suvi: Fantastiskt!
Påminner för övrigt om Johan Hagelbäcks russinutställning (http://www.alltomstockholm.se/scenkultur/article30644.aos).
Jag håller med, Suvi — flugorna fick liv!
Oh, russinutställningen var hysteriskt kul! Rekommenderas varmt om den ännu turnerar. Keblega Nahoj minns jag annars från… Bagen? Svampen? Druvan, kanske? Han var ju yngre då.
Tack för Ditt bröllopsomnämnande.
Även mina föräldrar gifte sig pingstafton, vilket de normalt firar som sin bröllopsdag.
Men du fick mig att googla fram exakt datum.
Vilket är idag.
”Järndiamant-bröllop” enligt uppgift
Måste genast sätta melonlikör på inköpslistan!
Om jag ser den där liemannen på cykel igen kan jag skicka hem honom till dig och dina maskrosor.